Farliga Landskrona - Del 23

Tänkte i förmiddags skriva ett inlägg om hur förjävlig hela den otroligt fräcka elektronikstölden mot Audio Video på Borgmästargatan i förrgår är, hur en klick kriminella killar (KKK?) helt på egen hand lyckas dra en hel stads namn i smutsen, hur tryggt det känns (sarkasm) att läsa om hur det här gänget börjat begå allt tyngre och större brott. Sen tänkte jag avrunda med att det känns skönt att polisen trots allt kan spänna musklerna och verkligen göra en kanoninsats emellanåt.

Förmodligen så skulle jag ha lagt till nån slutkläm inbegripandes hur underbar och vacker Landskrona stad trots allt är, återkomma - som så många gånger förr - till hur man inte får erkänna sig besegrad och låta otryggheten ta över och styra ens liv, vilken potential staden faktiskt besitter om man bara rensade ut avskummet och fick alla att dra åt samma håll, bla bla bla.. Det vanliga mantrat som man med lätthet skulle kunna fylla ett par böcker med.

Men det blev liksom aldrig av.

Och så här på kvällskvisten så kan jag omöjligt skriva ett sånt inlägg av den allvarliga och högtravande karaktären utan att känna mig pretentiös och tillkrystad. Ungefär som om jag skulle ha behov av att få min självbild som medkännande och god medborgare bekräftad av omvärlden.

Alltför många skitbloggar har fastnat i bekräftelseträsket, och när skrivandets primära drivkraft är att försöka hävda nån form av patetiskt konstlad drömbild av sig själv så kan man lika gärna lägga ner och sluta förpesta Internet. Jag är medveten om att jag, genom att påvisa problemet bakom det sättet att skriva, själv blir en del av problemet genom att jag samtidigt hävdar att jag på något sätt skulle stå över hela problematiken. Resonemanget går liksom inte att ta sig runt.

Och allt jag egentligen ville var att skriva att jag verkligen inte tycker om att ett så pass grovt brott begåtts. Mitt på dagen, mitt i centrum. Inte som ett avståndstagande, och inte som ett ställningstagande heller. Bara ett konstaterande - Brotten begicks, och så här tycker jag om det.

Att det är det slugiltiga tecknet på att situationen i Landskrona trots allt är på väg att nå statusen OHÅLLBAR. Stick i stäv med alla tidigare inlägg, där jag försökt lyfta fram det positiva med Landskrona. Misstolka mig inte nu, allt det positiva finns kvar precis som vanligt. Det verkar bara som att det, i takt med att brotten blir allt grövre, är allt färre människor som tar sig tid att se det.

Fan. Att det ska vara så jävla komplicerat att få ur sig en sån enkel sak egentligen.


Tidigare delar: 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22
Andra bloggar om:

Kommentarer:

1 Bengt:

Äntligen! Som Fylking skulle ha sagt. Tyvärr börjar Landskrona likna SM i lavemang (en äldre Strix produktion).

2 Robert:

Haha :-)

Kommentera här: