Dagens i-landsproblem #40: PS-knappen på handkontrollen

Jag är en vit, heterosexuell man född i ett i-land. Jag är normen i det här samhället, eventuellt med undantag för att jag är lite introvert lagd. Jag döljer det dock framgångsrikt. Det jag vill ha sagt, är att mina riktiga problem är extremt lätträknade.
 
Att min son inte fått förskoleplats i tid så jag behöver vara hemma och busa en månad extra, att jag behöver reparera två av fönsterhissarna i bilen, att jag haft ljudet avstängt på mobilen så länge att jag glömt hur min ringsignal låter, att detta omöjligt kan vara problem nr 40 när detta inlägg som jag skrev redan 2011 utgör nr 42, att jag behöver boxen med båda The X Files-filmerna på blueray för att kunna andas, att jag haft motivationsproblem med träningen de senaste månaderna, att burken med spiskummin alltid tar slut så snabbt i kryddhyllan
 
Såna saker.
 
Men jag tror mig ha ett riktigt problem nu.
 
Ni förstår, ibland behöver jag trycka på PS-knappen på handkontrollen till mitt PS3. Detta är inte problemet i sig, och trogen läsare av denna dynghög till blogg kan säkerligen dra sig till minnes att jag redan för tre år sedan i förbifarten förkunnade min kärlek till den nobla handling som är att trycka på knappar. Mitt problem är snarare detta: Ibland, i situationer där kontrollen deaktiverats och själva konsolen fortfarande är igång, och jag trycker på låt oss säga X-knappen istället, så dyker det upp en ruta på tv-skärmen där det står att jag måste trycka på PS-knappen. Kontrollen, den avstängda kontrollen, känner alltså av att jag trycker på X, och skulle därför gott kunna aktiveras av denna tryckning. Men nej då, det är bara PS-knappen som gäller.
 
Detta rubbar mina cirklar lite.
 
Om du, kära spelkonsol (numera kära Netflix-strömmare), vet att jag trycker, och även varför jag trycker, varför - oh, varför - tvingar du min tumme att återupprepa proceduren på nytt fyra cm åt vänster? Det är bara för korkat. Det är under min värdighet att behöva utföra den här typen av handling som en annan primat, och det anstår inte en maskin tillverkad på denna sidan millennieskiftet att tvinga mig till det. Människor och maskiner behöver lära sig att samarbeta bättre. Tvinga oss inte utplåna er. Jag har boxen med Matrix-trilogin, och jag har sett Terminator-filmerna, så jag känner till era svagheter. Betrakta er härmed som förvarnade.
 
Puss.
 
 
 
 
Andra bloggar om: i-landsproblem, PS3, tv-spel, knappar
(Appropå det där med att del 40 kommer nu, tre år efter del 42, så kan det förstås vara något vajsing med kronologin, vilken jag lever mitt liv efter. Plötsligt får mitt liv den där scifi-touchen, som jag trånat så länge efter. Sabba inte detta för mig nu. Länge sedan jag använde ordet "tråna" förresten).

Pausunderhållning


Dröm #34 - Johan Glans

Jag har blivit skickad till ett arbetsläger långt ute på landsbygden. Vi håller till i en enorm lagerlokal omgiven av åkrar där vi odlar majs. Vi är lite drygt 200 stycken fångar, varav samtliga män i kvinnodominerade yrken, och Johan Glans är vår förman. En natt slår det tokslint för Johan, och han styckmördar samtliga fångar med en morakniv (den mjölkfärgade skåningen har stamina, påstå inget annat!) innan han avslutningsvis hänger sig själv i städskrubben. Jag klarar mig undan då jag befann mig på toaletten under tiden. Jag satt och löste sudoku. Stanken efter några dagar är outhärdlig, och liken börjar attrahera myror. Jag spenderar min tid med att sortera kroppsdelar i högar efter begynnelsebokstav. När jag går in i städskrubben för att hämta en mopp så har Johan förvandlats till en piñata. Jag slår sönder honom med handtaget till moppen. Han visar sig vara fylld med daim och kackerlackor. Jag dör isolerad och ensam några månader senare, av åkommor orsakade av den ensidiga majs- och daimdieten.

Hur lång är den här bloggen?

Har bloggat i lite över sju år nu; 85 månader och 10 dagar. Ikväll har jag suttit och klistrat in alla inlägg i ett långt Open Office-dokument och ska strax trycka Alt+V, Alt+O (dvs räkna antalet ord). Varsågod för lite statistiknörderi.
  • Sidantal (Times New Roman, 12p, enkelt radavstånd): 1201 st (inkl. bilder)
  • Antal ord: 351.979
  • Antal tecken: 2.106.595
Detta motsvarar:
  • 60% av Krig och fred - Leo Tolstoj
  • 8% av hela Wheel of Time-serien - Robert Jordan
  • 73% av Sagan om Ringen-trilogin - J.R.R. Tolkien
  • 166% av Brott och straff - Fjodor Dostojevskij
  • 75 kvm (eller maximalt 357 m om alla A4 läggs på rad)
  • 396% av 1984 - George Orwell
  • 821 bloggade tecken per dag
All statistik exklusive detta inlägg.
 
Det måste erkännas att den röda tråden är betydligt lättare att följa genom 1984, trots att jag nu tragglat på nästan fyra ggr så länge. Har jag inte kommit på meningen med livet, universum och allting innan jag kommit ikapp Krig och fred i längd så lägger jag förresten av. Eller frågan, menar jag. Har jag inte kommit på frågan innan dess.
 
Hashtag: Löfte.
 
 
 
 
Borde läsa om den där klossen nån gång.
 
När jag nu skulle ha tid över till sånt.
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Andra bloggar om: statistik, bloggande, ord

Varningstexterna på cigarettpaketen - Filosofiska versionen

Inledningsvis behöver det sägas att jag ser vinsterna med att behålla varningstexter så korta som möjligt, framför allt när det kommer till tydlighet, lättförståelighet och ögonblicklighet (med reservation för att det där antagligen inte är riktiga ord). Eller för all del när varningar bara utgörs av en övertydlig stilistisk bild, typ en dödskalle eller vägskylten som varnar för vildsvin.
 
Men.
 
(Min hjärna hittar alltid på en massa "men".)
 
(Å ena sidan: Sluta. Å andra sidan: Produktivitet ska väl aldrig bespottas...?)

Återigen: Men.
 
De skulle kunna vara så mycket mer. Fördjupande. Förklarande. Filosofiska. Fantastiska. Förvånansvärt flertaliga, flerstaviga fraser som börjar på F, helt enkelt. Filosofiska i synnerhet skulle jag älska. Skyltarna på mitt jobb som varnar för röntgenstrålning, t. ex. Komplettera dem med information om vad fotoner är - både vetenskapligt och filosofiskt på samma gång!
 
(Existerar något som behöver vara en masslös partikel och en vågrörelse på en och samma gång för att vi ska kunna förstå oss på det? Vad innebär det egentligen att dessa små, små rörelser - denna energi - transporteras rakt igenom allt det som utgör en människa?)
 
 
Föreslår, med anledning av detta ställningstagande, att följande kompletterande filosofiska bisatser bifogas de befintliga texter som kan ses på cigarettpaketen idag:
  • Rökning dödar... men bara hälften* av Sveriges befolkning är övertygade om att döden är slutet.
  • Rökning får din hy att åldras... men samtidigt vore att förneka ditt eget åldrande att begå våld på din intellektuella mognad.
  • Rökning kan försämra blodflödet och orsakar impotens... men om en penis slaknar och ingen finns där för att bevittna det, har den då någonsin stått upp?
  • Rökning orsakar dödlig lungcancer... och placeras ditt fortsatta liv i relation till din för tidiga död så inser du att det trots allt är intrinsikalt värdefullt att du fortsätter andas.
  • Rökning kan leda till en långsam och smärtsam död... så om du röker, tänker du inte riktigt. Och tänker du inte riktigt, är du då verkligen säker på att du existerar fullt ut?
  • Rökning är mycket beroendeframkallande. Börja inte röka... och glöm inte att nikotinreceptorerna är passiva mottagare. Ditt intellekt kan - genom viljan - styra på vilket sätt (eller ens om) nikotin förs till dina läppar och mottages via receptorerna.
  • Rök innehåller bensen, nitrosaminer, formaldehyd och cyanväte... och dina lungor var ursprungligen som ett par vita, oskrivna pappersblad (pulmo rasa).
  • Rökning ger förträngningar i blodkärlen och orsakar hjärtinfarkt och stroke... och är ett hjärta som inte kan slå fortfarande ett hjärta?
* Siffran för andelen ateister i Sverige (%) varierar extremt mycket - 15-85% - beroende på källa.
 
 
Nåväl.
 
Allt jag egentligen ber om är att mina förslag åtminstone tas under övervägande. Det hade berikat mitt liv i oansenlig, snudd på obefintlig, omfattning. Lite som detta inlägg precis berikat ditt liv, läsare.
 
Avslutningsvis: Rök inte. Du ser ut som en jävla fåntratt och du luktar som en blöt hund som rullat in under soffan, självdött och sedemera börjat mumifieras mitt under en värmebölja.
 
 
 
 
Andra bloggar om: rökning, tobak, nikotin, cigaretter, filosofi, satir, strålning, röntgen

Imse vimse spindel - En överanalys

Vad? Imse vimse spindel är en känd barnvisa som sjungs till en uppsättning enklare handgester. Den handlar om en spindel som klättrar upp längs en tråd, faller ner och avslutningsvis klättrar upp igen. Visan finns på flera olika språk. Här analyseras enbart den svenska versionen.
 
Hur? När man sjunger de första raderna, "Imse vimse spindel klättrar upp för trå'n" så förs först den ena handens pekfinger mot den andra handens tumme. Efter ca en sekund växlas fingerkontakten till det omvända, så att andra handens pekfinger nu förs mot första handens tumme istället. Under återstoden av stycket så skiftas det mellan dessa två gester i en uppåtgående, klättrande rörelse. Under de därpå följande textraderna, "ned faller regnet, spolar spindeln bort" används öppna händer som gör en upprepande nedåtrörelse för att symbolisera det fallande regnet, som under andra halvan av stycket övergår i en rörelse där båda händerna sveps i sidled som vindrutetorkare framför magen. Sedan kupas händerna lätt i en uppåtgående rörelse som när armarna är helt sträckta övergår i en hög, svepande rörelse i sidled samtidigt som man sjunger "upp stiger solen, torkar bort allt regn". Slutligen upprepas fingerrörelserna från de inledande raderna för att symbolisera att "imse vimse spindel klättrar upp igen".
 
Varför? Vid en första anblick kan det tyckas röra sig om en motorik- och minnesövning för barn, varken mer eller mindre. Inget kunde dock vara mer fel. Ty, isolerar vi och ser enbart till låtens tema så kan den utan större intellektuella utsvävningar tolkas som en metafor för mänsklig strävan och okuvlighet. Imse vimse spindel klättrar - banne mig - obetvingligt uppåt. Igen. Detta tror jag dock inte heller är pudelns kärna. För vad är spindeln? En s. k. team player? Tar hen hjälp av sin bästis nyckelpigan i sin ambition att nå toppen? Söker spindeln månne skydd hos sina vänner humlorna i deras bo när väderleken plötslig slår om? Nej. Det gör spindeln inte. Precis som karaktären Vips i Fragglarna så ska hen "göra allting själv" (referenslänk).
 
Spindeln är således individualist (i motsats till kollektivist, anm.). Vi har här att göra med ett stycke politisk propaganda kamouflerad till barnvisa. Men är vår individbejakande spindel då i huvudsak liberalist, existentialist eller anarkist? Då vi i ett scenario begränsat till dessa tre alternativ företrädesvis kan sägas ha liberala strömningar i Sverige - och det mest uttalade liberala parti vi har är Folkpartiet - känns visan med ens ganska olustig. Oklart dock varför Folkpartiet väljer att rikta in sig på gruppen noll- till femåringar på det här viset, då dessa inte har rösträtt? (För det är väl för sänkt betygsålder och inte rösträttsålder de jobbar?). Måhända arbetar de numera precis som världsreligionerna, tobaksindustrin och tv-spelsutvecklarna efter devisen "hook 'em while they're young", dvs. fånga upp och stöp om de unga sinnena medan de unga sinnena fortfarande fritt omstöpas kan.
 
Spindelns handling kan också tolkas filosofiskt, för på vilket sätt har klättrandet mening egentligen? Är handlingen orsaksbestämd? Vad innebär det att spindelns livsgärning är upplevelsemässigt värdefull för oss? Finns spindeln för oss även om den inte skulle klättra upp för trå'n? Den typen av interpretationer känns dock lite väl långsökta - för kom igen; det är ett spindeldjur vi pratar om här. De väver nät, äter insekter, parar sig och sprider liberal propaganda till intet ont anande minderåriga, och är således verkligen inte kapabla till filosofiska resonemang av något större djup.
 
Slutsats? Imse vimse spindel är liberal propaganda som hamnat på förskolornas repertoarer efter sannolika (men ytterst svårbevisade) påtryckningar från Folkpartiet. Trots att barnvisan har motpoler i t.ex. den miljöpartistiska Bä, bä vita lamm och den gamla socialistiska slagdängan En elefant balanserade så känns den extra olustig, dels för att den lindar in sin budskap så till den grad att det är osynligt, dels för att den de facto handlar om spindlar.
 
 
 
 
 
 
Andra bloggar om: barnvisor, musik, spindlar, politik, liberalism, folkpartiet, fp, sarkasm, propaganda, barn
 
Fotnot: Det finns även en film från 1990 som i svensk översättning fått samma namn som barnvisan. Det är en ganska fånig skräck-komedi, men John Goodman gör en helgjuten insats som alltid.