Dagens i-landsproblem #40: PS-knappen på handkontrollen

Jag är en vit, heterosexuell man född i ett i-land. Jag är normen i det här samhället, eventuellt med undantag för att jag är lite introvert lagd. Jag döljer det dock framgångsrikt. Det jag vill ha sagt, är att mina riktiga problem är extremt lätträknade.
 
Att min son inte fått förskoleplats i tid så jag behöver vara hemma och busa en månad extra, att jag behöver reparera två av fönsterhissarna i bilen, att jag haft ljudet avstängt på mobilen så länge att jag glömt hur min ringsignal låter, att detta omöjligt kan vara problem nr 40 när detta inlägg som jag skrev redan 2011 utgör nr 42, att jag behöver boxen med båda The X Files-filmerna på blueray för att kunna andas, att jag haft motivationsproblem med träningen de senaste månaderna, att burken med spiskummin alltid tar slut så snabbt i kryddhyllan
 
Såna saker.
 
Men jag tror mig ha ett riktigt problem nu.
 
Ni förstår, ibland behöver jag trycka på PS-knappen på handkontrollen till mitt PS3. Detta är inte problemet i sig, och trogen läsare av denna dynghög till blogg kan säkerligen dra sig till minnes att jag redan för tre år sedan i förbifarten förkunnade min kärlek till den nobla handling som är att trycka på knappar. Mitt problem är snarare detta: Ibland, i situationer där kontrollen deaktiverats och själva konsolen fortfarande är igång, och jag trycker på låt oss säga X-knappen istället, så dyker det upp en ruta på tv-skärmen där det står att jag måste trycka på PS-knappen. Kontrollen, den avstängda kontrollen, känner alltså av att jag trycker på X, och skulle därför gott kunna aktiveras av denna tryckning. Men nej då, det är bara PS-knappen som gäller.
 
Detta rubbar mina cirklar lite.
 
Om du, kära spelkonsol (numera kära Netflix-strömmare), vet att jag trycker, och även varför jag trycker, varför - oh, varför - tvingar du min tumme att återupprepa proceduren på nytt fyra cm åt vänster? Det är bara för korkat. Det är under min värdighet att behöva utföra den här typen av handling som en annan primat, och det anstår inte en maskin tillverkad på denna sidan millennieskiftet att tvinga mig till det. Människor och maskiner behöver lära sig att samarbeta bättre. Tvinga oss inte utplåna er. Jag har boxen med Matrix-trilogin, och jag har sett Terminator-filmerna, så jag känner till era svagheter. Betrakta er härmed som förvarnade.
 
Puss.
 
 
 
 
Andra bloggar om: i-landsproblem, PS3, tv-spel, knappar
(Appropå det där med att del 40 kommer nu, tre år efter del 42, så kan det förstås vara något vajsing med kronologin, vilken jag lever mitt liv efter. Plötsligt får mitt liv den där scifi-touchen, som jag trånat så länge efter. Sabba inte detta för mig nu. Länge sedan jag använde ordet "tråna" förresten).

Pausunderhållning

Dröm #34 - Johan Glans

Jag har blivit skickad till ett arbetsläger långt ute på landsbygden. Vi håller till i en enorm lagerlokal omgiven av åkrar där vi odlar majs. Vi är lite drygt 200 stycken fångar, varav samtliga män i kvinnodominerade yrken, och Johan Glans är vår förman. En natt slår det tokslint för Johan, och han styckmördar samtliga fångar med en morakniv (den mjölkfärgade skåningen har stamina, påstå inget annat!) innan han avslutningsvis hänger sig själv i städskrubben. Jag klarar mig undan då jag befann mig på toaletten under tiden. Jag satt och löste sudoku. Stanken efter några dagar är outhärdlig, och liken börjar attrahera myror. Jag spenderar min tid med att sortera kroppsdelar i högar efter begynnelsebokstav. När jag går in i städskrubben för att hämta en mopp så har Johan förvandlats till en piñata. Jag slår sönder honom med handtaget till moppen. Han visar sig vara fylld med daim och kackerlackor. Jag dör isolerad och ensam några månader senare, av åkommor orsakade av den ensidiga majs- och daimdieten.