Internetstrul

Skåne hade ett strömavbrott på 0.3 sekunder i tisdags. Sen dess har mitt Internet inte funkat. Sitter nu på skolan, ska skriva tenta om 20 minuter, om mikrobiologi, farmakologi och läkemedelsräkning. Jag är väl förberedd, jag har:

1. Ätit en fiberrik frukost, mycket havre och fullkorn.

2. Tagit en ipren och en tablett rosenrot.

3. Ätit C-vitamin. Vet inte om det hjälper, men det lär ju inte göra saker och ting sämre.

4. Tagit med mig min penna med Connex-logga på, motivationshöjaren nummer ett!

Nej, nu måste jag springa så att jag får en bra plats i tentasalen, ciao!


Bland snapphanepack och lokalidioter

Hej hopp! En stockholmare fick inte jobb i Lund pga att han var just stockholmare."Stockholmare här nere ses som ett skällsord av många", lär han ha fått som förklaring av den ansvarige chefen. Jag - en norrländsk f.d. 08:a och numera skåning - borde ju vara synnerligen väl lämpad att bena ut detta smått komiska fördomselände.

För det första: Stockholmare användes som skällsord av många även i justStockholm(stad i världen). Oftast så syftade det då på första generationens stockholmare som överkompenserade sitt storstadskomplex med backslick, fula dolce & gabbana-brillor och taskigt kamouflerad värmländska eller skånska (obs, ej gotländska, då den är omöjlig att dölja).

Men stockholmare som begrepp har en varierande betydelse beroende på varifrån personen som yttrar ordet kommer ifrån. Om en norrlänning säger stockholmare så betyder det "person som bor nånstans i den där geografiska gröten söder om Sundsvall".

Obs, uttrycket fjollträskare existerar också, men även om det ordet besitter en viss negativ klang så är betydelsen ändå snarlik.

Och om en skåning säger stockholmare så betyder det istället "person härstammande från den förtryckande centralmaktens huvudfäste". Anledningen till att skåningar och stockholmare är så i luven på varandra stavas givetvis LOKALPATRIOTISM.

Lokalpatriotism är ett djupt rotat gift i alltför många delar av vårt avlånga land. Och då en människa blir så här pass konkret förfördelad av en sån skitorsak så är det inget annat än ett misslyckande på mänsklig nivå. Att motsättningar av det här slaget existerade på 1600-talet var en sak. Att dom fortfarande lever kvar är bara fånigt.

Hans jobbansökan "andades gott självförtroende. Sånt uppskattas inte här. Här gillar man folk som är lågmälda och timida", säger chefen vidare. Alla som har träffat en skåning vet att detta är skitsnack på hög nivå.

Inga andra människor som jag träffat tar upp sån plats som skåningar gör. Inte minst via dialekten. Den omvälver och slukar en, och våldför sig på ens öron. Det går liksom inte att ta sig runt den. Det finns ingenstans att gömma sig. Och aldrig i mitt liv har jag träffat en timid skåning. En skåning är stolt över att vara skåning, och skäms aldrig över att säga det.

Samtidigt är en stockholmare lika stolt över att vara stockholmare. Och jag är givetvis stolt över att vara norrlänning. Och stockholmare.Och skåning. Stolt över att vara svensk, skulle man kunna sammanfatta det med. Att dela upp människor i olika grupper på det här sättet saknar egenvärde. Och jag stör mig ordentligt på de människor som ser ner på sina medmänniskor, oavsett om de kommer från Skåne, Stockholm eller Teheran.

Eller skämmes tamejfaan, som Robinson-Erold skulle ha sagt.




...och säg för övrigt den jobbansökan som inte försöker sälja den arbetssökande i fråga? Men då vet vi det nästa gång vi ska söka jobb - var pessimistisk så är jobbet ditt. Eller ännu bättre - var lagom.

Andra bloggar om: skåne, norrland, stockholm, diskriminering

Ideal



En liten tankeställare.

I övrigt så är det plugga som gäller idag. Ska även hämta ut åtta (8) kilo kurslitteratur till nästa kurs som börjar nästa vecka. Och då beställde jag inte ens hälften av de böcker som vi ska använda. Att vara student gör mig förvisso fattig, men det är det värt om man ser till vilka ryggmuskler jag får på köpet!

Girlie - Provsmakningen

Idag har det varit ett underbar vårdag i ett soligt Landskrona. En sån där dag då man bara måste sitta på balkongen och äta glass. Och efter den senaste tidens s.k. "debatt" så hade vi ju inget egentligt val - Det var bara Girlie som gällde.

Positivt:
  1. Smaken - Det mesta som det är meningen ska smaka hallon brukar bara smaka syntetisk dynga. Det här var ett undantag, och ett lysande sådant. Och då man trodde att hallonöverdraget var perfektionen av smak så kom man in till själva glassen, som var om möjligt ännu godare.
  2. Formen - Jag brukar först äta det hårda överdraget på glassar innan jag äter själva "glassen", och efter x antal magnum så har det blivit barnligt lätt. Nu fick jag en utmaning, var tvungen angripa den från alla möjliga håll och kanter innan jag var nöjd.
  3. Priset - Klart prisvärd.
  4. Glasspapperet - Kändes påkostat, pråligt och lyxigt.
Negativt:
  1. Pinnen - Nån centimeter för kort, svår att hålla ordentligt i. Kanske för att jag inte tillhör den huvudsakliga målgruppen, vad vet väl jag.
  2. Mängden glitter - Röret som utgjorde pinnen hade ett 7 cm långt ihåligt parti innehållande glitter. Problemet var bara att ~1 cm var fyllt av glitter. Eller för att citera sambon: "Det var fett snålt med glitter".
  3. Underbart är kort - Glassen tog slut alldeles för snabbt. Detta är dock inget problem som Girlie har ensamrätt på - det gäller alla glassar.
  4. Glasspapperet - Enda felet på papperet är att det uttryckligen står att det medföljer en "glitter make-up stick". Jag tänker inte sminka mig med glittret, jag hade ungefär 50 andra, bättre användningsområden redan planerade.
Totalt betyg: 8/10

Som glass betraktad var det här en riktig fullträff, väldigt somrig och god. Mängden glitter var väl enda egentliga besvikelsen. Kommer förmodligen att äta många Girlie till innan sommaren är slut. Och tack vare debatten så lär det ju bli en storsäljare.

Aftonbladets artikel | SvD:s artikel | DN:s artikel | Andra bloggar om: |

Hett att vara kränkt

Hittade (med viss hjälp) en charmant artikel i Ica-kuriren av alla tidningar, betitlad nu är det hett att vara kränkt. Och då just kränkningar är ett ämne som ligger mig varmt om hjärtat så bara måste jag ju återge höjdpunkterna ur den (så att ni slipper läsa den själva). För det första så sätter den tonen redan i ingressen:

"Förr blev man känd för att ha åstadkommit något. Nu räcker det med att vara kränkt. Känslan delas av en fjärdedel av befolkningen - och även statsministrar är det".

Lite längre ner ges ett lysande exempel på just såna så kallade 'kränkningar' vars blotta existens jag anser urholkar ryggraden på hela det folkslag som vi utgör:

"I Eskilstuna bor en liten flicka som blev kränkt redan vid födseln. Det finns det papper på, från Justitiekanslern.

- Förbannad blev jag ju. Och rädd. Det kändes overkligt, berättar mamma Christina Hellberg om byråkratmissen som ledde till att hennes dotter bar fel personnummer under sina två första månader i livet. Efter viss tvekan slog JK fast att flickan utsatts för 'kränkning av den personliga integriteten' och gav henne 2.500 kronor i ersättning. Trots att bebisar rimligen ger fullständigt fasen i hur staten sköter sina register".

Och för att återknyta till den avslutande bisatsen i ingressen:

"Till och med toppolitikerna känner sig förfördelade. I valrörelsen blev Fredrik Reinfeldt 'väldigt kränkt' av en serie förtalsmejl från s-högkvarteret. Göran Persson uppgavs vara 'kränkt' av en flygannons som antydde att hans styre var anledning till landsflykt".

Jag antar att man, om man känner sig på extra cyniskt humör, skulle kunna se på det som ett försök att verka folklig. Särskilt som "nästan en fjärdedel av befolkningen upplevt någon form av kränkande bemötande under en tremånadersperiod" .

Källa till den siffran: Folkhälsoinstitutets undersökning Särbehandlad och kränkt (intressant pdf här - 670 kb)

image137

Betyder ordet kränkt något längre, eller är det bara ett trendigt uttryck utan egentlig innebörd? Eller säger det något om vårt samhälle, och om oss som lever i det? I vilket fall som helst så tappar det all innebörd då man stämplar vad som helst som kränkande eller diskriminerande. Vi lär ju ohotat utgöra den del av världen som behöver ett ord som kränkt minst av alla. Samtidigt som vi använder det mest.

- "Jag kan tycka att innehållet i många klagomål - ofta fullkomliga petitesser - är ett bevis på välstånd. När de grundläggande behoven är tillgodosedda övergår man till småsaker", säger konstnären Magnus Bärtås, som i tolv års tid samlat på sig 1.200 tidningsurklipp om folk som känner sig orättvist behandlade.

"Kränkningsfebern kan bero på att det svenska samhället är mer splittrat än förr. Politik och allvarliga samhällsproblem kanaliseras via enskilda individers missnöje i allt mer känsloorienterade medier", fortsätter han. Där har han en poäng, även om det inte känns riktigt som huvudet på spiken. Kränkningsfeber är däremot ett ord jag ska införliva i mitt ordförråd.

Psykoanalytikern Tomas Böhm avslutar artikeln:
- "Kränkt blir man inte bara för att det är kul, det kan vara bra att komma ihåg. Vi lever i ett hårt samhälle där många känner sig i underläge".

Kanske är det så att jag - en vit, svensk man i mina bästa år - har svårt att förstå den fulla vidden av den synvinkeln. Hela kränkningsproblematiken har betydligt fler dimensioner än vad man tror vid en första anblick. Att det råder en kraftig kränkningsinflation i media råder det dock inga större tvivel om.


Tidigare inlägg som på ett eller annat sätt berör ämnet:
Pojke eller flicka? Eller lakrits? (2007-jan-19)
Farliga Landskrona - Del 3 (2007-jan-20)
Tourettes syndrom förbjuds i Ljusdal? (2007-jan-29)
Angående kränkningar (2007-jan-31)
Farliga Landskrona - Del 5 (2007-feb-21)
Got kränkt? (2007-feb-21)
Svenska kyrkan erkänner människors lika värde (2007-mar-16)
De 1000 fånigheternas land (2007-mar-21)

Andra bloggar om: , , ,

Farliga Landskrona - Del 11

Artiklar:
Polisen synar inbrottsvåg i Landskrona - hd.se
Effektiv polisinsats mot bostadsinbrott - hd.se


Mellan oktober 2006-januari 2007 ökade antalet inbrott här i Landskrona. Normalt ligger antalet inbrott i villa och lägenhet på cirka två-tre per månad. Nu steg det dock till 10 i oktober, 9 i november, 12 i december och 16 i januari, rapporterade Landskrona Posten för ett par dagar sen.

Och som titeln på artikeln gör gällande så har polisens fokuseringar på inbrottsproblemen varit effektiva. Hittills i mars så har endast 2 inbrott anmälts.

- "Vi måste även fortsättningsvis se till att ha brottsbekämpningen i Landskrona högt på dagordningen", säger Torkild Strandberg (kommunalråd, fp). Bra så. Den har legat högt på dagordningen i flera år nu, finns väl ingen anledning att ändra på det? I synnerhet inte nu, då saker faktiskt har börjat hända.

I övrigt intressanta utdrag ur artiklarna ovan:

"Enligt Mats Karlsson (tillförordnad närpolischef, anm) tyder signalement i samband med inbrott i företag och skolor på att gärningsmännen är samma personer som tidigare begick personrån".

Låter positivt. Om man nu kan kalla en utveckling som innebär att det totala antalet brott och förbrytare förblir detsamma och enbart typen av brott ändras för något positivt. Inbrott är i alla fall inte ett lika integritetsinvasivt brott (för det mesta i alla fall) som personrån. Det drabbar inte människor riktigt lika direkt som tidigare, och ger inte fullt lika stor möjlighet till att lika stora och långvariga men utvecklas. Och skulle ett inbrott leda till att man inte längre känner sig trygg i sitt eget hem så kan man ju alltid flytta. Värre då att inte kunna vistas ute alls.

image135

Tycker den där Mats Karlsson verkar vara ordentlig och engagerad. Det mesta han säger har sin grund i vanligt sunt förnuft. En enda gång har jag ställt mig lite frågande till ett citat av honom, nämligen i artikeln Utanförskap grogrund för kriminalitet från 11:e mars (som jag tidigare ytligt avhandlat i Del 9):

- "Självklart ska även kriminella ha någonstans att bo, men sker det en förtätning på ett ställe så märks det och Landskrona är inte så stort".

Va? Självklart ska även kriminella ha någonstans att bo? Har aktivt kriminella människor samma rättigheter som alla oss andra? Nej, det har dom givetvis inte. Visst, dom har fortfarande rättigheter, men den enda självklara plats där jag kan tänka mig att dom passar in är väl i ett fängelse?

Ja ja, alla gör vi våra bloopers ibland. Tillbaka till dagens artiklar och dagens ämne (inbrott) istället:

"Resultatet av polisens arbete lät inte vänta på sig. Ett antal notoriska förbrytare togs samtidigt som man också kunde avslöja att välkända inbrottstjuvar från Danmark kom till Skåne för att operera. En detalj som också utmärkte sig var att Landskronabor kunde ta sig till Kävlinge för inbrott medan tjuvar från andra kommuner bröt sig in i bostäder i Landskrona".

image131

image132

image133

image134

All statistik är hämtad från Brottsförebyggande Rådet. Siffrorna från 2006 är fortfarande preliminära, men borde stämma någorlunda. Tycker för övrigt att man i samtliga diagram kan ana en nedgång i antalet anmälda brott. I det översta diagrammet bara de tre senaste åren, men i resten så har minskningen pågått sen 2001.

Jag undrade i Del 7 vad som egentligen hände med statistiken för år 2000. Uppenbarligen gjorde Brå nån form av omläggning av sitt statistiksystem då, men om det sen påverkade statistiken eller ej vet jag inte. Kanske var det helt enkelt ute att göra inbrott det året.

Ska bli spännande att se hur siffrorna för detta år ser ut så småningom, och jämföra med siffrorna för personrån, och se om förskjutningen som omnämns i artiklarna kan skönjas.


Tidigare delar: Del 1 | Del 2 | Del 3 | Del 4 | Del 5 | Del 6 | Del 7 | Del 8 | Del 9 | Del 10


Andra bloggar om: , , ,

A matter of skitkvalitet

Jag köper fortfarande lika stor andel av den musik som jag anser är värd att köpa idag som för 5 år sen. Den andelen har dock minskat. Markant. Musik idag är skräp. Där är skivindustrins egentliga problem.

Det, plus att det är samma mängd pengar varje månad som förr gick oavkortat till skivor, som idag går till skivor + dvd-filmer + tv-spel. Musikindustrin har tappat andelar genom att istället för att utvecklas gjort precis tvärtom. Att mjölka så mycket pengar som möjligt ur vartenda skämt till låt funkar inte, det spär ut det lilla nyskapande som fortfarande finns kvar.

Artikel:
Betald nedladdning inte tillräckligt för industrin

Sen vet jag inte om det generellt är så, men för mig är det på det här viset.

Jantelagen über alles

Jag har äntligen fått mina första negativa kommentarer! Det dröjde nästan tre månader, men de var helt klart värda all väntan, då de förgyllt min dag redan nu, då den knappt hunnit börja ens en gång. Dom är skrivna av någon som kallar sig för Bengt, och han har verkligen lagt ner hela sin själ i dom.

Det är första klassens förolämpningar vi snackar om, och verkligen inga ogenomtänkta, förutsägbara, hastigt skrivna kommentarer i syfte att försöka frammana en reaktion. Jag ser oss nu som motparter i en väl fungerande symbios, där jag ger hans liv innebörd och mening, och han ger mig ett leende på läpparna. Vi är som yin och yang. Snälla fortsätt skriv, 'Bengt'.

En sammanfattning av hans kommentarer är väl på sin plats, för att ni ska förstå vad jag pratar om:



"Du var ju rolig du. Riktigt finurlig. Har du tänkt länge?"
Bengt är pseudosarkastisk och framhåller sin tro på jantelagen i denna kommentar om mitt inlägg
Farliga Landskrona - Del 10.

Svar:
"Jaså, det var här som skon ursprungligen klämde för dig, jantehora? Nej, jag tänkte inte länge. Tänkte du länge innan du skrev din kommentar? Med tanke på den energi och det mått av nytänkande som lyser igenom alla dina briljanta kommentarer så misstänker jag att det tog ett tag". ( ska riktig sarkasm levereras, gör om gör rätt).



"Du verkar betämt lite seg ganska ofta? Kanske dags att skaffa ett yrke?"
,
fortsätter han sen, angående mitt inlägg Svackan. Inte mycket att tillägga egentligen, förutom mitt svar.

Svar:
"Det är därför jag håller på att plugga till ett..?"



"Men detta är ju ett typiskt problem i vissa kulturer. Inser Du inte problematiken i detta? Otryggheten tar sig oerhörda dimensioner."
Jag antar att han här syftar på min syn på otrygghet som jag yttrat tidigare, som han här tydligt motsätter sig. Han är med andra ord antingen politiskt engagerad eller otrygg. Kommentaren är till inlägget Hårdrockare [hjärta] Intelligens, men har inte så mycket med det att göra. Han vill nog bara bevisa att han kunde hålla min åsikt kvar i minnet i 4 minuter. Han står därmed över guldfisknivå.

Svar:
Ingen aning, här gjorde han/hon mig faktiskt lite mållös, då kommentaren var så pass ovidkommande.



"Men jag känner mig "kränkt". Sramte bilo!".
Kommentar till musikvideon som jag la upp med klipp från GWTW. Här väljer han att bevisa att han kunde hålla min åsikt om kränkningar i huvudet i 5 minuter. Han såg med andra ord inte videon innan han skrev det, då den är längre än 1 minut lång, han ville bara sprida ut sina kommentarer lite, så att jag fick leta efter dom. Busigt, Bengt!

Svar:
"Så trevligt för dig. Heter det inte sram te bilo och inte sramte bilo förresten?"



"Magsår? Mulle nuuuu...".
Kommentar till inlägget Studentlivet. Det är här hans storhet lyser igenom på riktigt. Ser ni inte hur mycket arbete det ligger bakom ett sånt här perfekt levererat försök till en förolämpning?

Svar:
Nej vad svarar man en sån här kommentar? Den är så perfekt så det behövs inget svar. Hans uppsåt är så pass uppenbar att den inte behöver förtydligas. Hade jag inte stött på människor som Bengt varje dag i tunnelbanan i 3,5 år så hade jag nästan höjt på ögonbrynen över tafattheten. Nu gör jag inte det, då jag lärt mig att människor ofta inte är större än så här.



"Fyndigt! Funderade Du länge? Är inte DN en väldigt borgelig tidskrift? Bör en nytänkare som Du läsa denna konservativa publikation?"
Här försöker han än en gång ifrågasätta mitt sätt att tänka, och det blir mer och mer uppenbart att det är det han stört sig på; det faktum att min åsikt om något på något sätt hotar honom och hans sätt att se på livet. Kommentaren är till Det avlånga inlägget. Att han här återkommer till sin övertygelse att det behöver ta lång tid att komma fram till en åsikt innebär att det enligt hans begreppsvärld krävs just lång tid till att tänka. Något som då i sin tur innebär att man måste dra den logiska slutsatsen att han grundar det på sina egna begränsningar, för att kunna förstå vad han egentligen menar. Att han sen väljer att väsensskilja begreppen borgerlig och nytänkande innebär att han antingen sympatiserar med vänstern, eller att han försöker vara sarkastisk igen, och är antingen kd:are eller sd:are. Det senare verkar mera rimligt.

Svar:
"Nej. Nej. Och ja." DN är inte borgerlig. Kanske lite väl ensidig vad gäller rapporteringen om Axén Olin och hennes alla göromål, men inte borgerlig.



"Se! En strimma av hopp!".
Här försöker Bengt vara sarkastisk och ironisk på samma gång (då det är svårt att vara ironisk utan att vara sarkastisk samtidigt. Det går, men det är svårt). Kommentaren är till De 1000 fånigheternas land. Han lyckades inte riktigt förra gången han försökte sig på sarkasm, och han lyckas inte riktigt nu heller. Den här gången mest pga att det är oklart vad i inlägget han syftar på. Om han syftar på slutklämmen, att jag tycker att folket behöver färre pessimister, så motsäger han ju allt han står för. Vänligen precisera dig en aning.

Svar:
"Att det bara skulle existera en strimma av hopp är en löjeväckande inställning att ha till livet".



"Alla bör få ha umgänge med sin kamphund. Det har flertalet av landskronaungdomarna. Lite "kränkningar" piggar bara upp."
Det här är nog min favorit. Dels för att Bengt här är anonym (men har samma ip-adress som alltid (81.225.174.241)), dels för att han gör väldigt många antaganden. Och dels för att han faktiskt har tänkt lite här. Det är det här som riktiga förolämpningar går ut på! Flera angreppsvinklar, och sen en hänvisning till ett tidigare inlägg samtidigt som det hänvisar till inlägget i fråga i en fyndig slutkläm. Hatten av. Den är till inlägget Got zoofili?, om ni inte redan listat ut det.

Svar:
"Och din poäng med det där var.. vad? För att gå in för att förolämpa någon så är du oroväckande förutsägbar och tam." (Här förolämpar jag förolämpningen, samtidigt som jag i smyg beundrar den, för jag vet innerst inne att jag inte kunde ha sagt det bättre själv. Det enda problemet är ju att jag inte blev förolämpad, då jag för det första inte gillar hundar, och för det andra inte är någon ungdom, och för det tredje inte anser att kamphundar existerar, mer än som ett ord i ett mediedrev).



"Åsså är du emot kamphundsäktenskap? Var lite konsekvent mitt goda hjon."
Den här är givetvis till inlägget Svenska kyrkan erkänner människors lika värde. Han börjar få upp ångan nu, min gode Bengt. Och som sagt, hade jag sett det som en förolämpning och inte ett komiskt försök till att påverka mig så hade jag kanske till och med orkat bry mig. Visst, nu bryr jag mig uppenbarligen då jag väljer att skriva det här inlägget, men det är mest i syfte att känna mig produktiv så att jag kan plugga resten av dagen sen. Han börjar dock bli väldigt enformig, och vid det här laget kan vi nog alla tydligt se att han inte kan bättre än så här. Det är hans maximala förolämpningskapacitet vi nu beskådar. Det är sorgligt, då han stundtals visar upp sån potential.

Svar:
Kunde inte bestämma mig om jag skulle svara "lol" eller "gäsp", men det blev "lol" till slut. Avslutningen med 'hjon' räddade den komiska poängen.



"Du ÄR kliniskt död. No doubt about it."
Här är han elak. Inte genom det han skriver, då jag inte finner det alltför svårt att motbevisa honom, utan genom att det här är hans sista kommentar. Just när jag börjat känna mig beroende. Den är till inlägget Boork!, och syftar till min slutkläm; "är han lugn och sansad så är jag kliniskt död". Än en gång så ser man tydligt att han går in för att försöka påverka mig. Och var hans syfte att göra mig glad så lyckas han.

Svar:
"Hahaha, dagens bästa, se - du kan om du vill, sötis. Och du har rätt, tangenttryckningarna är inget annat än mina dödsryckningar. Det är trevligt att jag ger ditt liv mening".



Det känns skönt att ha lyckats påverkat en människa så till den grad att han blottar sin inkompetens och brist på förmåga att förolämpa folk på det här sättet. Du är lätt invald i min personliga Hall of Fame, Bengt. Jag hoppas att du återkommer till min blogg och fortsätter att skriva dina kommentarer. Jag hoppas att det på sikt kommer att leda till att du utvecklas som människa. En dag kommer du nog till och med att kunna påverka mig. Men den är avlägsen ännu.


I övrigt händer inte mycket idag, ser att sossarna och moderaterna är överens om något för första gången sen EMU-omröstningen. Resan mot mitten fortsätter därmed. Att bägge är positivt inställda till EU är förvisso ingen större skräll. EU är trots sina 50 år på nacken ett projekt under utveckling, och bara det kan hitta en lagom nivå (svenskt va?) gällande hur stort inflytande det ska ha över enskilda länder så ser unionen evig ut. Vissa saker har vi gemensamt med Frankrike, Grekland, Tjeckien, Rumänien och c:o, och vissa saker inte. Nånstans däremellan får EU mer än väl plats.

Ser också att min favorit-Bondfilm går på 3:an ikväll.

Svackan

Ända sen tentan den 9:e så har jag känt mig seg i huvudet. Jag tänker på något, och sen är det precis som om tanken inte når ända fram. Den tar emot något, diffust och knappt permeabelt alls, uddas av och suddas ut. Och envis som jag är så anstränger jag mig då ännu mer för att fokusera mig, och på det sättet så kan jag förvisso klara av att plugga en kortare stund, men sen är jag så utmattad att jag knappt vet vilken bok jag håller på att läsa. Det påminner lite om när jag fick min poetiska skrivkramp strax efter jag flyttade hemifrån för strax över fyra år sen. Den pågår fortfarande. Det känns, varje gång som jag ska skriva något, vad som helst, som om jag förvandlats från Mikael Niemi till Liza Marklund. Jag har tappat lekfullheten i språket, och använder det som ett nödvändigt ont för att få fram ett budskap. Det är inget trevligt sätt att ta sig igenom mening för mening på, men ett fullt funktionsdugligt sätt. Förhoppningsvis är detta inte lika långvarigt, det skulle jag inte orka med. I synnerhet inte då jag har en till tenta om en vecka. Men hur ska man tackla ett sånt här problem? Känns fel att kalla det problem, men det är det största jag har för tillfället, förutom att jag inte har råd med ett wii. Ska jag försöka vila bort det eller försöka anstränga/plugga bort det? Oavsett vilket så har jag inte så mycket tid på mig att lösa det, tentan är om 150 timmar, och jag lär sova bort ungefär 60 av dessa. Ibland vill man bara bort från allt ett tag, kanske skulle jag (var nära att skriva 'man' där istället, men jag jobbar på att sluta med det, känns som om jag distansierar mig onödigt från texten på det sättet) ackumulera lite kraft på det sättet, vad vet jag. Just nu känner jag mest för att ta en lång, varm dusch och gå i ide i några veckor, och vakna lagom till sommaren dragit igång på riktigt. Fick jag ingen vinter så ser jag inget fel i att vilja bojkotta våren. Visst, vi hade snö i nästan en vecka, men den veckan låg jag så klart däckad med feber och halsont. Nej, nog om detta nu, texten ser så tråkig, lång och kompakt ut redan som det är. Det gör mig lite glad, och jag vet verkligen inte varför.

Hårdrockare [hjärta] Intelligens

Då är det bevisat och bekräftat i en vetenskaplig studie, det vi alla egentligen redan visste. Hårdrockare är intelligentare. Studien, som är gjord på brittiska ungdomar tillhörande de smartaste fem procenten av unga britter, visade att majoriteten av ungdomarna lyssnade på rock, och att en oproportionerligt hög procent diggade hårdrocksband som Iron Maiden, Kiss och AC/DC.

Stuart Cadwaller (forskare), tror att det handlar om att smarta ungdomar har sämre självkänsla och använder hårdrock som ett utlopp för sina känslor.
- "Kanske kan pressen det innebär att vara begåvad tillfälligt kan glömmas bort med hjälp av musik".

image130

Känner jag mig träffad av detta? Tjaa.. Jaa.. Joo.. Litegrann möjligtvis, påstår mitt förflutna tonårsjag nånstans där i de djupare belägna delarna av
hippocampus. Men vad borde det innebära för mig egen del? Att jag är beroende av musik som medium för att förmedla vad jag känner? Att jag undermedvetet skäms för att jag är smart? Att jag inte gillar hårdrock på riktigt, utan bara lyssnar på det för att överleva?

Jag anser att en kompletterande studie behövs, gjord på de fem dummaste procenten av storbritanniens ungdomar. Visar det sig att de också föredrar hårdrock så bevisar det ju snarare att människor generellt har bra musiksmak, och inget annat. Och hade jag istället varit korkad hade jag (undermedvetet) skämts för det också.

Men om alla korkade människor går omkring och lyssnar på hip hop, jazz eller swing hela dagarna, då är vi något på spåren.

Artikeln: Hårdrockare är intelligenta - Metro


I övrigt så är det här annars dagens bästa nyhet.

Bitch!


Studentlivet

Att vara student suger rätt rejält, om man väljer att se på det ur ett ekonomiskt perspektiv. Vissa tillfällen suger det mer än vanligt. Och vissa tillfällen suger det så mycket att man utvecklar magsår. Det här är just ett sådant tillfälle:

Aftonbladet:
Äntligen! Nu har PS3 landat!
Lång väntan på PS3 kan vara förgäves

Expressen:
Kasta skräpet!

Dagens Nyheter:
Modest spelmonster
Sony vill skapa en nöjesmaskin för alla

E24:
Playstation 3 så gott som slutsåld

Prylportalen:
Brittisk polis stoppar nattförsäljningen av PS3

Gamespot:
Sony: Euro PS3 delay 'beneficial'
PS3 on sale early in Italy

Och jag som inte på långa vägar kommit över att jag fortfarande inte haft råd att köpa ett Wii ännu!


image129
Såå het.. Sååånt ha-begär....

Det avlånga inlägget

image128
(Klipp hämtad från Helsingborgs avdelning på bloggportalen). Känns som om fördelningen av länkar till de olika tidningarnas artiklar blivit skevare och skevare sen Twinglys intåg, eller vad säger ni?

De 1000 fånigheternas land

Kan man undvika att kommentera detta? Jag har försökt låta bli i några timmar nu, men den kliande känslan i fingrarna blev till slut outhärdlig.

För er som inte orkar klicka på länkarna (jag vet att ni existerar), så handlar dom om en organisation som heter Svenska Konsumenter (innebär det att dom representerar mig för övrigt? Hoppas dom arbetar ideellt i såna fall), som stör sig på en av GB:s nya glassmaker. Den heter Girlie och är rosa och glittrig och smakar hallon.

image127
Och min fråga är då: Varför existerar det här jävla skämtet till debatt?

Fråga:
Är det könsschablonisering att göra en glass rosa och kalla den för girlie?
Motfrågor: Är det inte människoförakt att anta att människor är så pass svaga att dom låter sig påverkas av att pinnen på en glass är fylld med glitter? Och är man inte en del av könsschabloniseringen själv när man antar att rosa och glitter är typiskt "tjejiga" saker? (Jag gillar för kännedom glitter). Och förutsätter inte att man reagerar på en sån här sak att man först är av den åsikten att det kvinnliga könet på något för mig okänt sätt skulle vara underlägset det manliga?

Enligt organisationen behöver vi inte ännu en produkt som förstärker fördomarna om vad det innebär att vara pojke och flicka. "Speciellt när det gäller en så pass neutral produkt som glass", säger Jan Bertoft (han är Svenska Konsumenters generalsekreterare).

Fråga: Har han rätt?
Motfråga: Om man ska vara så petitessfixerad som den här "debatten" förutsätter att man är så måste man ju undra: Sen när blev glass något neutralt? Glass är något väldigt sexuellt laddat. En majoritet av dagens glassutbud ser ut som fallossymboler, om det undgått någon. Och både svarta och vita glassar är för övrigt rasistiska, om man lyssnar till Centrum Mot Rasisms sätt att resonera. Det jämnställda vore då att forma hälften av glassutbudet till kvinnliga könsorgan.

Nej, det här fråga och motfråga-upplägget tråkar ut mig. (slopar från och med nu).

Hur politiskt korrekta ska vi låtsas att vi vill vara egentligen? Och hur ser det 100% könsneurala samhälle som vissa verkar vilja eftersträva ut? Och är det bara jag som associerar mer till odödlighetsstjärnorna i Super Mario och disco än till tjejer av glassen?

Får människor och produkter inte ha typiskt kvinnliga eller manliga drag längre? Borde vi inte ta och ifrågasätta värderingarna som ligger bakom att vi anser att något så banalt som en färg är typiskt 'kvinnlig' eller 'manlig'?

En sån här debatt skulle inte ha existerat utanför detta fåniga lands gränser. Fan, gillar du glass så ät glass. Det här är nog det slutgiltiga, ultimata beviset på att vi i det här landet inte har 1) ett liv, eller 2) riktiga problem att fokusera på.

"Jag ifrågasätter att det finns en efterfrågan", säger Jan Bertoft vidare. Det är en glass. Den ska lanseras på sommaren. Klart som fan att det finns en efterfrågan. Jag kommer att äta den, trots din och din förenings tafatta publicitetskupp. Låt marknaden avgöra hurvida det finns en efterfrågan eller inte.

Mindre pessimister och mer rosa hallonglass åt folket!


Andra bloggar om: girlie, hallon, glitter, pk, könsroll, glass, gb

Got zoofili?

I Sverige är vi som bekant besatta av att förbjuda bort saker istället för att ta itu med orsaken bakom dom. Lagar stiftas enbart för att fungera i avskräckande syfte, och när det ändå inte fungerar så höjer man maxstraffet en aning. Och ofta stiftas lagar för att vi ska undvika vår känsla av otrygghet. Jag antar att det innebär att folk är lyckligare när de inte tillåts göra saker.

Men emellanåt så verkar ett så vattentätt och genomtänkt system (obs, ironi) inte riktigt klaffa som det ska. Som
här till exempel. Att det inte existerar en lag mot tidelag är skrämmande. Att det finns människor som går igång på såna här saker är ännu mer skrämmande. Från min synvinkel är det på samma nivå som pedofili, något som jag hoppas att vi alla kan vara överens om är ett djupt stört beteende.

Man undrar ju hur debatten gick 1944, då lagen plockades bort?

Förvisso så gör den som otillbörligt utsätter djur för onödigt lidande genom misshandel eller vanvård sig skyldig till djurplågeri. Straffet för det är böter eller fängelse i upp till två år. Dessutom finns bestämmelser om hur man ska behandla djur. Även där är utgångspunkten att djur ska skyddas mot onödigt lidande, såväl fysiskt som psykiskt.

image126

Men det står inte uttryckligen att det ovillkorligen är förbjudet med könsumgänge mellan människor och djur. Det är med andra ord bara förbjudet om det går att bevisa att det sexuella övergreppet gett upphov till fysiska eller psykiska skador på djuret i fråga.

Och det är verkligen sjukt.

Skulle vi ha samma bristfälliga lagstiftning gällande övergrepp mot andra försvarslösa, levande varelser såsom barn till exempel skulle det vara ett jävla liv. Förhoppningsvis leder det här till en ordentlig debatt och så småningom en ny lag.


Andra bloggar om: , , , , , , ,

Space Invaders



De 10 viktigaste datorspelen

Artikel här.

Det amerikanska kongressbiblioteket listar de 10 viktigaste tv- och datorspelen. Ett bevis om något för att tv-spel äntligen börjar räknas som kultur. Ett kraftigt försenat erkännande för något som jag vetat i större delen av mitt liv.

image123
Spacewar från 1962

Sen att jag inte håller med om listan på många punkter är ju en annan femma. Den ser ut på följande sätt:

1. Spacewar (1962)
2. Star Raiders (1979)
3. Zork (1980)
4. Tetris (1985)
5. SimCity (1989)
6. Super Mario Bros 3 (1990)
7. Civilization I/II (1991)
8. Doom (1993)
9. Warcraft-serien (1994)
10. Sensible World of Soccer (1994)

Fel på listan enlig mig:
1: Super Mario Bros 1 var ett viktigare spel än SMB3. Essentiellt och stilbildande för plattformsgenren.
2: Wolfenstein 3D grundade fps-genren och borde stå med, inte Doom. Doom var inget annat än Wolfenstein med monster istället för nazister.
3: Ett sportspel har ingen plats på en sån här lista. Och om ett nu måste vara med - Varför inte välja nåt av de första istället, till Atari eller Commodore?
4: Zelda har en självklar plats på listan enligt mig, inte minst pga att det spelet var det första tv-spelet med spara-funktion.
5: Pacman var den första riktiga spelkaraktären, och han borde lätt platsa på listan.
6: Pong, någon? Haaallåå.
7: Mario 64 förde in tv-spelen i 3D-eran, och var en verklig revolution när det kom.
8: Varför Warcraft och inte Command & Conquer? Fast båda är grymt bra spel iofs, så det är hugget som stucket.
9: Kom verkligen Zork före Adventure? Svar: Nej. Större var det kanske, men inte först, och därmed inte förtjänt av sin plats på listan.

Så min lista skulle väl istället sett ut så här:

1. Spacewar
2. Tetris
3. Pong
4. Adventure
5. Pacman
6. Super Mario Bros 1
7. Civilization
8. The Legend of Zelda
9. Wolfenstein 3D
10. Command & Conquer

image125
Tekken 3

Fast en sån här lista är svår att göra. Vad anses vara 'viktigt' i ett sånt här sammanhang? Spel som inspirerat och fört utvecklingen framåt, får man anta. Vad som sen avgör om ett beat 'em up är mer eller mindre viktigt än ett racingspel har jag ingen aning om. Jag har försökt vara objektiv i min lista ovan, men om jag skulle göra en subjektiv lista istället, med spel som varit viktigast enbart för mig, så skulle den se ut så här:

1. Great Giana Sisters (C64)
2. Super Mario Bros 1 (NES)
3. Tekken 3 (PS)
4. The Legend of Zelda: Ocarina of Time (N64)
5. Boulder Dash (C64)
6. Quake (PC)
7. Metroid Prime (GC)
8. Mega Man 2 (NES)
9. Ice Climber (NES)
10. Guitar Hero (PS2)
11. Civilization (PC)
12. SimCity 2000 (PC)
13. Wonderboy (C64)
14. Grand Theft Auto (PC)
15. Zelda 1 (NES)
16. Tetris (GB)
17. Pacman (Arkad)
18. Blades of Steel (NES)
19. Punchout! (NES)
20. Resident Evil 4 (GC)

image122image121image120image119image118image117image116image115image114image124

Det fick bli en topp 20-lista, det blev för svårt annars.

Andra bloggar om: , , , , , , , , , , , , , , , , , , , ,

Svenska kyrkan erkänner människors lika värde

Homosexuella par ska kunna gifta sig i Svenska kyrkan, skriver flera tidningar idag. Ett väldigt laddat ämne, som garanterat kommer att få människor att spy ur sig otaliga debattspaltmeter. Lite märkligt egentligen, när det rör sig om en så pass självklar sak som att alla människor är lika mycket värda. Varje liv besitter samma värde. Nu är vi ett litet steg närmare att kunna kalla oss för jämnställt land på riktigt.

Skulle vara härligt att se reaktionen hos vissa religösa fanatiker från min lilla hemby uppe i Norrland (ingen nämnd, och definitivt ingen glömd). Bibeln är en saga, som startat fler krig och dödat fler människor än något annat. (Fast jag har mina aningar om att alla gratistidningsutdelare (Metro, City och Punkt.se) kommer att starta ett och annat krig om dom inte upphör med att trycka upp tidningar i ansiktet på folk snart).

image113


Och till de neandertalare i diverse debattforum jag läst som anser att homosexualitet är en ondskefull styggelse: Okej, ni är övertygade om er sak, och försvarar er ståndpunkt med diverse logiska resonemang som att kvinnor är skapade av revben etc. Men varför måste en sådan sak samtidigt innebära att homosexuella inte skulle ha samma rättigheter som alla andra? Det är som att säga att handikappade inte skulle få gifta sig. Eller överviktiga. Eller folk som håller på Leksand (en sann styggelse om något!).

Nej, väx upp nu. Och om det ter sig som en omöjlig uppgift för er så kan man ju i alla fall få hoppas att er inskränkthet och föråldrade människosyn dör tillsammans med er. Ni tillhör inte framtiden. Ni har knappt en plats i samtiden ens en gång.

Boork!

Leif Boork skämde ut sig i femte kvartsfinalomgången genom att gå ut på isen och räcka finger åt domaren. Inte världens största nyhetsvärde i det kanske, i alla fall inte för mig som skiter fullständigt i slutspelet och fokuserar på Kvalserien, det enda jag fastar för är formuleringen "då brast det för den annars så disciplinerade Boork" i artikeln. Är jag ensam om att inte i första hand förknippa Boork med lugn och disciplin? Han är en väldigt kompetent tränare, trots att han inte vunnit något på snart ett kvarts sekel, men hans är mer den kontroversielle eldsjälstypen - aldrig den lugne, disciplinerade. Är han lugn och sansad så är jag kliniskt död.

image112

Att göra upp en budget

Så, då har jag precis prickat av min budget denna månad också. Min budget går ut på att landa på noll (0) kr. Nu har jag råd att köpa nytt åkkort nästa tisdag, sen hamnar jag precis på noll. Perfekt. Nu gäller det bara att klura ut vad man ska äta fram till den 25:e :-)

image111

Boring..

På sista tiden har det blivit väldigt mycket text i förhållande till antalet bilder, så jag bara måste lägga in några stycken innan jag går och lägger mig.

image108image109
 

image110

Frågan är då: Vad har någon som inte är världens intelligentaste människa på Who wants to be a millionaire, en grön Wunderbaum och en tunnelbanestation i Moskva gemensamt? Inte mycket. Men det spädde ut texten lite, så jag är nöjd. God natt.

Bestäm er nu för fan

Jag gillade inte det förra betygsystemsbytet, i synnerhet inte då jag var med i den första kullen som utsattes för det. Vi var inget annat än en bunt försökskaniner. Söta försökskaniner - visst - men likförbannat försökskaniner.

Olika skolor hade olika uppfattningar om hur det nya systemet skulle tolkas, och det som räckte till ett MVG i en skola blev ett VG i en annan. Även lärare inom samma skola tolkade det nya systemet helt olika i början. Jag minns att min musiklärare sa att det var i nästintill omöjligt att få MVG i ett ämne som musik och gav mig med den motiveringen ett VG. Tror inte det var någon i min klass som fick MVG av honom.

Stegen på skalan var dessutom på tok för få. Bara ett sånt faktum som att lärare ofta delar ut betyg som G+, VG- etc är väl ett tydligt bevis för detta. (Jag fick till och med ett VG+++ på ett prov en gång). Men nu, efter några år, så har en mer enhetlig tolkning av skalan uppstått, och den funkar faktiskt rätt bra nu.

Jag förstår inte varför bytet skedde, då det bara innebar att det blev svårare att jämföra sina prestationer med elever ett år äldre och med elever från andra skolor. Konverteringstabeller upprättades. Och nu är det då dags för ett byte igen. Dubbla konverteringstabeller kommer att behövas.

Men det nu förestående bytet kommer att ske av en väldigt tydlig anledning, något som det förra inte gjorde. Det kommer att förenkla betygsättningen avsevärt med fler steg. Visst, det lär väl uppstå en massa + och - efter graderingarna även med detta system, men i mindre utsträckning, då ett enda steg inte sträcker sig över samma breda kompetensspann.

Annars funkar systemet på min utbildning rätt bra, antingen är man Godkänd, eller så är man Icke godkänd. Inga krusiduller. Men barn/ungdomar i en ur utvecklingssynpunkt intensivare fas i sina liv behöver antagligen fler steg än så.

Trevligt att de borgerliga partiernas syn på hur skolan ska se ut frambringar en vettig idé till slut. Fast det måste ju inträffa förr eller senare. Annars verkar den som bekant mest gå ut på att fundera kring vilka straff som elever ska kunna råka ut för.

Man får bara hoppas att det dröjer ordentligt tills nästa byte sker, så att fler kullar slipper offras som försökskaniner.

Farliga Landskrona - Del 10

Min Landskronaserie har i och med detta inlägg blivit tvåsiffrig, heja mig! Idag tar vi itu med ordet på allas läppar, såväl politikers som invånares. Jag pratar givetvis om Trygghet. Det finns otaliga infallsvinklar att betrakta detta begrepp ifrån.

Vad är trygghet egentligen? Vad betyder trygghet för människor? Vad krävs för att en människa ska känna sig trygg? Eller: Vad krävs för att en människa ska känna sig otrygg?

Vad betyder det flitiga användandet av ordet trygghet för den politiska debatten? Vilka har mest att vinna på att få människor att känna sig så otrygga som möjligt? Varför är vi i Sverige så extremt besatta av trygghet? Varför förknippas ofta det som är främmande för oss med minskad trygghetskänsla (Eller: När i livet övergår barndomens nyfikna inställning till det okända till förakt och avståndstagande)?

Detta är inget lätt ämne att bena ut, och man kan önska att människor tog sig mer tid till att tänka igenom hur trygga/otrygga de verkligen är före de sväljer allt som vissa politiker säger och går ut och missnöjesröstar på vissa partier som har en mycket negativt inställning till dessa främmande element i vårt samhälle, och gärna vill beskylla dessa för sådant som egentligen (exempelvis) varvskrisen rår för. (Lite som i Tyskland på 30- och 40-talet, när man (lite mer uttryckligen) beskyllde och förföljde de inslag i befolkningsfloran som stack ut för mycket; judar, homosexuella, funktionshindrade, romer etc).

Men förra valet var unikt i det avseende att samtliga partier gick ut med propaganda som gjorde gällande att Landskrona var en mycket otrygg plats, som (givetvis) endast deras parti hade möjlighet att förvandla till en plats där väljarnas barn kunde växa upp i trygghet. Detta är givetvis ett väldigt kraftfullt argument, då det träffar en öm punkt på ett djupt personligt plan för de flesta människor. Man slår in en kil rätt in i det egna hemmet, så att säga.

George W Bush, USA:s 43:e president, använder sig av detta argument väldigt ofta, inte minst för att skapa opinion för kriget mot terrorismen. Även i samband med att man vill genomföra inskränkningar i den personliga integriteten (det är här denna utsvävning får en ännu tydligare anknytning till Sverige i allmänhet och Landskrona i synnerhet om ni är uppmärksamma), såsom ökad avlyssning och övervakning.

Endast med otrygghetsargumentens hjälp hade sådana förändringar kunnat genomföras. Människor som känner sig otrygga är positiva till att ge upp delar av sitt privatliv, medan dom av oss som utsätts för exakt samma verklighet som dessa människor, och som ändå känner oss fullständigt trygga, bara känner maktlöshet.

Och tolka nu inte detta som att jag tycker att alla som röstat på dessa främlingsfientligt inställda partier är idioter. Så är det självklart inte. Det är inte lätt att sålla bland informationen och komma fram till sanningen, särskilt som alla partierna i senaste valet (i samklang med media) valde att kraftigt överdriva kopplingen mellan Landskrona och Den Stora Otryggheten.

Och märkligt nog så fick de hålla på att smutskasta staden nästintill helt oemotsagda, utan att människor gick och bildade sig en egen uppfattning. Hur kan de landskronabor som sitter inne i sina lägenheter och trycker i sin otrygghet veta hur det är ute på stan efter mörkrets inbrott? Genom att läsa tidningen, får man anta...

För att börja besvara frågorna (fast nu ser jag ju att jag redan besvarat frågorna om vad otrygghet betyder för den politiska debatten (mycket), och vilka som tjänar mest på människors otrygghet (massmedia och politiska partier med en tydlig grupp människor att skylla alla problem på), så måste vi först slå fast vad som menas med ordet Trygghet. För att få en så objektiv formulering som möjligt så konsulteras min ordbok:

trygg utom fara, skyddad; säker, pålitlig; lugn, förtröstansfull; obekymrad, ombonad || -t; -are trygga göra trygg, skydda; säkerställa: t. tillgången på olja; t.. sig till söka trygghet hos, ty sig till || -de trygghet det att vara trygg || -en

Anledningen till att jag valde att ta upp det här ämnet just idag är för övrigt att
Landskrona Posten genomfört en enkät på stan, i syfte att ta reda på hur trygga invånarna känner sig, nu efter att deras sammanställning visat på en kraftig minskning av gängbrottsligheten. Många har svarat att de faktiskt inte alls känner sig otrygga, något som både gladde och överraskade mig, då jag fortfarande står fast vid att staden fortfarande är helt stendöd och folktom efter mörkrets inbrott.

Någon enstaka klarsynt enkätbesvarare sa till och med något som är så uppenbart och ändå så svårt för människor (i synnerhet svenskar) att ta till sig: "Jag är medveten om riskerna, men de finns överallt".

Vad krävs då för att en människa ska känna sig otrygg? Det måste vara något som är väldigt individuellt, som är väldigt empiriskt präglat, då två människor utsatta för samma samhälle och samhällsklimat upplever det helt olika. Jag tror att en stor del av otryggheten bottnar i att vi är så fokuserade på att allting ska vara så säkert och tryggt. Definierar någon en viss sak som något hotfullt, så blir folk givetvis rädda.

Tänk bara på alla larmrapporter om akrylamid i chips som lamslog chipsätare och chipsindustri i hela landet 2004. Hur många var fortfarande rädda för att äta chips ett halvår efter att massmedia slutat sprida hysterin? Uppmärksammas det att det är farligt att cykla utan hjälm så kommer vi att bli rädda för att cykla. Många skulle till och med avstå helt från att ta cykeln till jobbet. (Obs: Lämplig liknelse för Landskrona).

Då vi utsätts för olika larm hela tiden så slutar vi lyssna till vårt sunda förnuft, och vi känner oss allt otryggare. Detta snappar politiker upp, och agerar sedan för att hjälpa oss med att minimera vår otrygghet. Väl menat kanske, men det är på så sätt som paniken hålls vid liv. Och faktum är att det är barnsligt simpelt att kontrollera rädda människor. Adolf Hitler använde sig av det faktumet, George W Bush använder det, Mikael Odenberg anspelar på det i FRA-debatten, Sverigedemokraterna vinner röster med hjälp av det, kalla kriget existerade enbart med hjälp av den principen. Listan på exempel kan göras lång.

För att citera David Eberhard, vars bok I trygghetsnarkomanernas land - Sverige och det nationella paniksyndromet jag varmt kan rekommendera till samtliga landskronabor:

"(...) för att inte hamna i ett trygghetsslaveri måste vi alla tänka oss noga för. Varje gång man ställs inför något nytt dekret som uppmanar oss till försiktighet, om det så gäller våra barn, vårt jobb eller något vi håller på med på fritiden, så måste vi ifrågasätta. Det bästa sättet att stoppa paniken är att ifrågasätta den. [...] Det är nämligen inte tryggheten som är det viktiga. Det är kärlek, värme, mat och mening. Så ifrågasätt paniken. Det är en grudförutsättning för att stoppa den".

Eller ett annat citat, som gör sig bättre som slutkläm på det här inlägget: "Det är farligt att leva, men om man undviker allt kan man lika gärna vara död". Väl skrivet, nu ska jag till affären för att köpa O'boy och fiskbullar. Hoppas jag överlever, solen är ju trots allt i skrivandets stund på väg ner över Landskrona; otrygghetens självutnämnda mittpunkt.


Tidigare delar i serien: Del 1 | Del 2 | Del 3 | Del 4 | Del 5 | Del 6 | Del 7 | Del 8 | Del 9

intressant? Andra bloggar om: , , ,

Farliga Landskrona - Del 9

Väldigt intressant läsning i tidningen idag.

Utanförskap grogrund för kriminalitet.
Ur artikeln: "Kriminologen Felipe Estrada, forskningschef vid Brottsförebyggande rådet i Stockholm, betonar att en persons etnicitet i sig aldrig kan vara en orsak till att den begår brott, lika lite som könet kan vara det.
- Däremot finns det forskning som visar att ungdomar med invandrarbakgrund generellt växer upp under fattigare förhållanden och har färre handlingsalternativ än ungdomar utan invandrarbakgrund.

[...]

Risken (att hamna i kriminalitet, anm) ökar ytterligare om barnet har svaga band till föräldrarna eller av olika anledningar, varav diskriminering kan vara en, saknar förtroende för samhället.
- Men det handlar om just en ökad risk - de allra flesta personerna med invandrarbakgrund har aldrig rånat någon eller begått något annat brott, säger han".

Polisanmälda gängbrott senaste halvåret.
Det är precis vad det låter som - en överskådlig sammanställning. Man är även noga med att i fotnoten poängtera att det med gängrelaterade brott menas brott där det talas om minst tre gärningsmän, något som man inte nämnt i tidigare sammanställningar (vad jag kunnat se), och som då bidragit till att ryktesbildningen om enorma gäng som härjar eskalerat. Dom nämner även att det är den definitionen dom utgått ifrån vid de tidigare sammanställningarna, vilket är bra gjort.

Trenden har vänt - gängbrotten minskar kraftigt.
Ur artikeln: "Det senaste halvåret har vi rapporterat om tolv gängbrott (se artikeln ovan, anm), en minskning med 66 procent jämfört med den föregående sexmånadsperioden. Vår kartläggning visar också att gängvåldet har blivit mindre brutalt än tidigare, då det ofta handlade om sparkar och slag mot liggande offer.
- Det stämmer med hur vi upplever det, säger Mats Karlsson, tillförordnad närpolischef i Landskrona".

Men: "Trots trendbrottet ligger kommunen fortfarande på andra plats i Skåne och på fjärde plats i riket sett till antalet anmälda personrån utomhus per 100 000 invånare".

Artikeln ger även insyn i grupptryckskulturen som råder i kriminella kretsar genom en kortare intervju med en tidigare kriminellt aktiv.

Kommunen - inte så trygg som det påstås.
Artikeln kommenterar en artikel på Landskrona Kommuns hemsida som ger intryck av att handla om hela kommunen när den i själva verket bara handlar om Landskronas tätortsområde. Jag tänker inte skriva en massa om statistik igen, utan hänvisar istället till Del 7, a.k.a Delen med alla färgglada diagram.



Här har jag tidigare uttalat mig kritiskt mot Landskrona Posten, och så gör dom en helomvändning och skriver såna här välskrivna och genomtänkta artiklar som manar till eftertanke och verkligen försöker luckra upp de sociala grupperingarna som råder genom att bidra till ökad insikt i och förståelse för varandra och varandras sätt att ta sig genom livet. Istället för att skriva om invandrarna som en homogen grupp och svenskar som en annan så skriver man istället om människor.

Det är nästan som om dom läst min blogg och tagit åt sig av exakt all min kritik mot dom. Med kritik syftar jag då främst på Del 4, a.k.a Den långa delen, där jag bland annat skrev att dom "under en längre tid bedrivit en kampanjjournalistik som ställt svenskar mot invandrare". Och nu går dom och gör tvärtom, och tvingar mig äta upp mina egna ord. I love it. Utmärkt jobbat Landskrona Posten, fortsätt så här nu.

Jag låter Mats Karlsson (den tillförordnade närpolischefen) få sista ordet:
- Vi är på rätt väg, men det räcker inte. Det är nu som vi måste sätta in stöten för att brottskurvorna inte ska peka uppåt igen.



...sent tillägg: Hittade ännu en artikel om Landskrona, denna gång från igår, och i DN: Skånes uppror mot eliterna. Tankar som väcks i artikeln, och som på ett tacksamt sätt får spinna vidare i ens eget huvud utan att besvaras alltför uttryckligt i artikeln: "Är politisk uppfattning verkligen någonting som anses gå i arv? I så fall: Gäller det för alla, eller bara för en del? Och om man ser det så - vad har man då för syn på demokratin?", "Hur mycket kan man dela upp ett samhälle innan det spricker sönder? När blir valfrihet ett annat ord för segregering?". Och den kanske viktigaste av alla, som genomsyrar hela artikeln: Vart är vi (i första hand Sverige) på väg egentligen? Är vi ett främlingsfientligt land, som inget hellre vill än att isolera oss totalt från omvärlden och låta den fortsätta i vilken riktning den nu är på väg åt, eller vill vi vara en del av den?



Tidigare delar om Landskrona: Del 1 | Del 2 | Del 3 | Del 4 | Del 5 | Del 6 | Del 7 | Del 8

Farliga Landskrona - Del 8

Detta ska ses som ett inlägg precis lika legitimt som en oroväckande stor del av den övriga mediabevakningen av denna stad. Jag har filmat en potentiell orolighet i stadsparken tidigare idag. Två gäng av olika etnisk tillhörighet var väldigt nära att drabba samman. Det rådde stundtals en riktigt obehaglig stämning, något som jag hoppas och tror förmedlas väl genom klippningen av filmen.




Tidigare delar om Landskrona:
Del 1 | Del 2 | Del 3 | Del 4 | Del 5 | Del 6 | Del 7

Lugnet med stort L

Jag känner Lugnet. (Och lite lätt feber och halsont, men det kan jag bry mig om imorgon eftermiddag). Lugnet före Tentan, som infinner sig när man så tydligt känner att man pluggat tillräckligt för att göra väldigt bra ifrån sig. Jag vet egentligen allt, bara jag inte stressar. Vilket jag väldigt sällan gör (det ligger inte i min natur). Jag är fokuserad och redo. Känns skönt. Och vore det inte för min onda hals så skulle jag till och med le litegrann. Nu gjorde jag det ändå, men det räknas inte, jag ler bara för att jag är trött. Imorgon gäller det. Längtar faktiskt. Sen vet jag inte om jag längtar till att få visa att jag kan (hej svenska skolsystem, denna känsla rår du för), eller om jag längtar efter att få det överstökat, så att jag kan tillåta mig själv att känna efter hur sjuk jag egentligen är. I vilket fall som helst så är det en skön känsla. Lite som att vänta på ett nytt tv-spel eller nästa avsnitt av House eller Stockholm Live. Nu ska jag sova. Det ingår i min minutiösa planering fram till Tentan.

image106
Det här kan jag...


image107
...och det här kan jag.

Hej hej, Mikael Odenberg!

Tänkte bara säga att jag såg dig på TV idag. Du pratade om det nya kritiserade avlyssningsförslaget. Du sa bland annat att det var till för att bevara tryggheten för Sverige och dess invånare. Jag tänker inte dra till med en massa integritetsmantran eller frihetsklyschor som i så många andra bloggar. Tänke bara låta hälsa att jag känner mig fullständigt trygg även när ni inte läser mina mail och lyssnar på mina mobilsamtal. Ha det bra!

m. sternocleidomastoideus



Jag är vid liv, har bara en intensiv pluggperiod just nu. Tenta nu på fredag. Det är nån jävla idiot som misshandlar Bohemian Rhapsody på American Idol på TV just nu, så jag kan inte fokusera mig på en enda tanke. Nu slutade han. Tack och lov.

Test

Testar skriva ett nytt inlägg och hoppas att det funkar nu, min blogg verkar tycka att det fortfarande är februari, så inga marsinlägg dyker upp... Håller tummarna.

Story of my life

Hemmingsson

Borde inte skriva blogg idag, borde plugga non stop, men jag var bara tvungen att lägga upp den här bilden, då mitt liv ofta ser ut exakt så här. Exakt så här. Det såg ut exakt så här senast för bara ett par timmar sen, då jag kom på att Fissura longitudinalis cerebri hette just Fissura longitudinalis cerebri.

For the record: Fissura longitudinalis cerebri är den längsgående hjärnsprickan, som delar in storhjärnan i de två hemisfärerna. Falx cerebri (del av dura mater - den hårda hjärnhinnan) går ner i fissura longitudinalis. Kanske onödig info för dig, men jag måste veta det till nästa vecka då jag har tenta.