Topp 10: Garbage

Alltså, vad gör Garbage för sorts musik egentligen? Smygelektronisk alternativrock/powerpop, typ som ett grungigare Republica? Eller är det Republica som är ett synthpoppigare Garbage? Hursomhelst, här är deras 10 bästa låtar. Även här som Spotify-lista.
  1. Push it
  2. Only happy when it rains
  3. When I grow up
  4. I think I'm paranoid
  5. Cherry lips (go baby go)
  6. Vow
  7. Special
  8. Stupid girl
  9. Milk
  10. Not your kind of people
Bubblare:
  • Supervixen
  • Queer
  • Shut your mouth
 
 

Det gamla mörkrets hjärteslag, som väntar ingen morgondag.

 
 
 
Som fruktar ingen morgondag. 
 
(Kontrasten mellan att citera Boye och länka till ett humorklipp utan vidare substans är ärligt talat fantastisk. Som att utan skam försöka passera dadaism som impressionism. Känner att jag behöver påtala det för er, så att detta inte bara blir ännu ett "pärlor åt svin"-debacle i raden).

Affinitet

Har feber och ont i halsen så jag stannade hemma från jobbet idag. Nog första gången på över fem år. Hade lite problem med att förklara det för min son dock. När han var sjuk en gång så fick han åka till sjukhuset, men när jag väl är sjuk så slipper jag åka dit för en gångs skull. Tror inte riktigt att poängen gick hem, men sen kom vi på att vi båda två gillar böcker så vi byggde vidare på den vikänslan istället och tog oss igenom resten av dagen klanderfritt.

Loggbok

 
 
En av våra röntgenapparater har ett lite... nyckfullt, rörelsemönster när den förflyttar sig automatiskt mellan olika projektioner. Uppenbarligen tror en kollega att apparaten därför besitter en fri vilja, och således självmant väljer att kollidera med väggen. Jag ger svar på tal; Alla vet att maskiner är deterministiskt lagda. Valmöjligheter är en chimär; Kontroll är en illusion.

Otakt

Har verkligen inte lyckats nå fram till mina patienter idag. Det är precis som om jag pratat ett främmande språk eller varit på besök från ett parallellt universum. Övervägde ett tag om jag kanske drabbats av expressiv afasi, eller var utsatt för ett dold kamera-inslag. Här följer ett mindre axplock av meningsutbyten:
 
Jag: Har du diabetes?
Patient: Nej, jag jobbar.
 
Jag: Drick en mugg kontrastmedel var 10:e minut under en timme.
Patient: *Sveper hela mängden kontrast på 5 minuter*
(Detta hände mer än en gång)
 
Patient: Hur låg blodvärdet?
Jag: Jag har tagit röntgenbilder på dig, inte blodprover.
Patient: Men var det högt eller lågt?
Jag: ...vi är färdiga.
 
 
Detta. Pågick. Hela. Dagen.
 
Hade tänkt köra till IKEA efter jobbet, men orkade ärligt talat inte prata med en enda människa till idag så jag sket i det. Kände ett tryck över bröstet och fick ångestkänslor av blotta tanken.
 
Jag och resten av världen opererar helt enkelt inte i samma takt idag. God natt.

Rekyl

De behöver ju faktiskt varandra, i den bemärkelse att de hela tiden bekräftar den andra sidans skeva världsbild. Klart Eurabien kommer att vara verklighet inom några år, titta bara på valfritt islamistiskt terrordåd. Klart Västvärlden har förklarat krig mot hela Islam, titta bara på valfritt högerextremt terrordåd. De egna handlingarna genererar en xenofobisk backlash av handlingar från den andra sidan. Jag ser ingen ljusning. Polariseringen har passerat den punkt där meningsmotståndare lyssnar på varandra. Jag fortsätter väl att röntga, plugga, dricka te. Andas. Något så fundamentalt existentiellt som att dra in rumsluft och blåsa ut den igen. Och förbanna alla som bidrar till att världen som min son nu växer upp i ser ut som den gör.

Cœur



"Darkness cannot drive out darkness; only light can do that.
Hate cannot drive out hate; only love can do that"
-- Martin Luther King, Jr.




pushing down on me // people on streets