Oroveckande (iq-)utveckling!

Senast jag gjorde ett iq-test var nån gång under våren 1999, dvs för ganska exakt åtta år sen. Den gången fick jag 152 poäng. Idag gjorde jag ytterligare ett, på Illustrerad Vetenskaps hemsida, och denna gång skrapade jag ihop 134. Detta betyder, om man känner för att dra en osannolik och fullständigt orimlig slutsats i syfte att frambringa en kvasikomisk poäng (vilket jag givetvis gör), att mitt iq sjunker med i genomsnitt 2,25 poäng per år!

Något som innebär att jag om lite drygt 15-16 år kommer att ha sjunkit ner till riksgenomsnittet. När jag slutligen går i pension så kommer jag att ha en iq på ca. 44, dvs jag kommer att ligga på en pudels nivå. Men det är väl då som ett helt livs ihopsamlade visdom ska kamouflera bristen på intelligens. Är det tänkt i alla fall. Får väl passa på att njuta ordentligt av nuet när jag, enligt denna typ av fåniga och intetsägande tester, uppenbarligen tillhör de två intelligentaste procenten av mänskligheten (Strindberg hade rätt - Det är fan i mig synd om människorna).

Men för att för ett ögonblick bli lite klarsyntare (ja, även jag har såna ögonblick ibland) - Hur pass legitimt är ett iq-test som måttstock för människors intelligens egentligen?

För det första så är resultatet beroende av hur väl man behärskar språket som testet är skrivet på. För det andra så lyckas man bättre om man befinner sig inom de kulturella referensramar som konstruktörerna av testet har tänkt sig att man ska befinna sig inom. För det tredje så kommer det aldrig att kunna konstrueras ett test som är normaliserat för att passa ett helt lands befolkning, än mindre en hel världs befolkning.

För det fjärde så finns det många olika sorters intelligens - Att redovisa samtliga i en enda summa funkar inte. För det femte så är intelligens något som man har, och inget som går att träna upp. Det faktum att man kan träna sin logiska problemlösningsförmåga och sen få bättre resultat på ett iq-test säger väl egentligen allt som behöver sägas om hur pass stor betydelse resultatet har.

För det sjätte så har det bevisats i studier att gymnasieelever tappar åtskilliga iq-poäng under sommarlovet - Om man anser att iq-test verkligen är ett mått på intelligens, så måste man dra som slutsats av resultatet att intelligens är en färskvara, precis som kondition och mellanmjölk. Så är det givetvis inte. Kunskap kan förvisso förstärka ens intellekt (eller ge en spetskompetens), men ens grundintelligens förblir densamma.

Däremot så krävs det inte särskilt mycket intelligens för att inse det ironiska i att människan, som själv utnämnt sig till skapelsens krona, inte är intelligent nog för att skapa ett test som på ett tillfredsställande sätt kan mäta sin egen intelligens.



Andra bloggar om: , , , , ,





Sen vill jag även passa på tillägga att jag gjorde testet under tiden som mina makaroner blev överkokta (stressmoment) och telefonen ringde och störde (två ggr!). Detta lär ha påverkat mitt resultat negativt. Bara en gardering utifall att du skulle råka få högre poäng än mig.

Kent McDonnell

Skellefteå har hittat ett klockrent nyförvärv som känns väldigt spännande. Dels för att han har två kanonsäsonger bakom sig, varav den senaste som lagkapten i TPS i SM-Liiga. Och dels för att han verkar ha blommat ut och blivit en klasspelare rätt nyligen, och är därmed något av ett osäkert kort. Kan bära eller brista, men jag tror att han kommer att passa in perfekt i Perra Johnssons hockeyfilosofi. Verkar ha en tuff spelstil i kombination med målsinne - Såna spelare gillar jag (fast vem gör inte det?). Expressen skriver också.

image190
McDonnell - Ser han inte ut lite som Eric Lindros?
Fast 12 cm kortare och 17 kg lättare?




Farliga Landskorna - Del 19

Idag fick jag bekräftat att Lars Möller på Landskrona Posten faktiskt är en frekvent läsare av min blogg, genom att han dedikerat ett inlägg till mig (välkommen till läsarkretsen!). Och tjaa, det är väl bara till att bemöta inlägget, det är väl det hela bloggrejen i mångt och mycket går ut på. Han skriver bl.a:

"Killen har av någon underlig anledning engagerat sig i min och Marko Huttunens diskussion på våra bloggar". Ja, det har jag. Jag tycker att det är en komisk fejd att följa, då ingen av er har något att vinna på den. Jag tycker att ni båda två prioriterar prestige och stolthet framför att se på det hela på ett logiskt sätt. Människor funkar så (jag inkluderad), och jag tycker att det är ett intressant fenomen att observera, då jag är väldigt intresserad av socialpsykologi.

Om det är en privat företeelse som andra inte får ha en åsikt om, så kan ni ju alltid maila varandra istället?

Och nej, jag har inte missat det inlägg där du skriver att du inte vill sänka dig till Huttunens nivå, jag gillade faktiskt det inlägget. Jag har däremot missat att Huttunen fortfarande bryr sig om diskussionen. Men det kanske kommer, han kanske bara är lite seg av sig. (Sen kan man ju diskutera hurvida det är hög eller låg nivå på att skriva att han "anser sig Guds gåva till Landskronaborna" etc , men jag förstår dig, du besvarade ett angrepp).

Och självklart är det inte en politikers plats att styra över vad en tidning väljer att publicera (ej heller hur och var en tidning väljer att expandera och etablera sig). Han får givetvis ha en åsikt precis som alla andra, men det är lite ogenomtänkt och malplacerat att yttra den i egenskap av politiker.

"Det är rörande att bloggaren engagerar sig så starkt på Huttunens sida". Detta är en lögn, jag har kritiserat honom ordentligt tidigare. Bra mycket ordentligare än vad jag kritiserat dig. Det enda negativa jag sagt om dig (förutom att jag inte har samma åsikt i kamphundsdebatten, men att ha olika åsikt om något är inte kritik), är just det om långsintheten nu senast. Något som du knappast motbevisar genom att dra upp upphovsmannarätten igen.

Sen är vi kanske lite oense om vad som egentligen utgör ett brott mot upphovsmannarätten. Men jag har nu kortat ner de delar jag citerat av din blogg, hoppas att du är nöjd med det. Vill du att jag ska korta ner det ytterligare så är det bara att höra sig.

"Nu undrar ni förstås varför jag inte vänder mig direkt till bloggaren och förklarar detta? Förklaringen är enkel. Bloggaren är en 'hemlis'". Ja, jag gillar att vara anonym i min blogg. Man gör sig inte direkt populär om man kritiserar Sd, och det finns alldeles för många nötter ute på nätet för att jag ska orka med att offentliggöra mitt namn, med jobbiga telefonsamtal mitt i natten och hot och allt vad det innebär (been there, done that). Vissa är beredda att offra sina privatliv för att yttra sina åsikter. Jag är av den åsikten att det är överflödigt, då det inte på något sätt är en nödvändighet.

Och jag undrar faktiskt varför du inte vänder dig direkt till mig? Jag skriver i forumet på hd.se i sällsynta fall, så där har du både mitt namn och mitt telefonnummer. Annars har min blogg en kommentarsfunktion, den fungerar utmärkt.

Och att du "skrämmer politikerna" som Huttunen skrev borde du ta som en komplimang och inget annat. Alternativt som ett bevis på att politiker i stor utsträckning är mesar. Tolkningen är fri.


Tidigare delar: 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18
Andra bloggar om: ,

Jag ser inte lika mycket på tv längre...

...och det beror verkligen inte på att jag laddar ner programmen istället.

DN skriver att "i första hand är det de unga männen som försvunnit ur tv-kanalernas tittarstatistik. Deras tv-tittande har under de senaste fyra åren minskat med 13 procent. [...] Det är svårt att se någon annan förklaring till det kraftiga trendbrottet än att unga män börjat ladda ner sina tv-program i stället".

Mitt minskade intresse för tv:n som medium beror på att programmen är för jävla kassa nuförtiden. Lost var okej första säsongen ut. Prison Break har aldrig varit bra och kommer aldrig att bli det heller. House är ett lysande undantag, men det är bara en timme i veckan, och den kan jag gladeligen undvara.

Men visst, jag kanske inte är representativ för övriga män i min åldersgrupp.

Och visst, jag kan känna att det rycker lite i nedladdningsfingrarna när man ser att serien hunnit till slutet av säsong 3 i USA, medan vi bara är i början av säsong 2 ännu. Dessutom är House inställt nu på tisdag, för tredje gången sen serien började visas i Sverige i höstas (Tack igen, TV4).

Internet är överlägset tv. Internet finns till för mig när jag känner för att det ska finnas till. Jag kan pausa det som händer på skärmen när jag vill, den tar inte pauser åt mig när jag som allra minst vill det. Internet är inte som tv-tablån - Statisk och oflexibel.

Och för övrigt så är reklamavbrott Djävulen (ja, jag har därmed slagit fast att Djävulen kan ta sig flera olika former - Häromdan var Djävulen det där jävla lilla hjälp-gemet i Word, idag är han reklam. Imorgon - Kanske ett paket mjölk som passerat bäst-före-datum, you never know. Det är det som gör honom till Djävulen).

Jag skulle förmodligen inte ens ha en tv om det inte vore för att jag är besatt av tv-spel. Men ger ni mig bättre program så kommer jag att titta på dom. Och jag skulle inte gråta blod om ni skar ner lite på reklamavbrotten.

Tvång, my ass

Yeah yeah, ska strax sätta mig och plugga, skulle bara först kolla vad Expressen och Aftonbladet har för huvudnyheter idag, var tanken. Reagerade på detta: "De kvinnliga gymnasie-eleverna tvingades strippa för att vinna en intern tävling på skolan".

Huh? Hur, lite mer exakt, tvingar man någon att delta i den här sortens tävlingar? Är deltagandet på något sätt obligatoriskt? Är det något som alla elever på skolan måste genomgå för att få ta examen över huvudtaget? Nej, jag tror inte det. Det är ytterst frivilligt. Det är väl bara olyckligt att det letade sig ut på nätet, även om det kanske inte var alltför oväntat. Aftonbladet undviker däremot ordet 'tvång'. Därmed vinner dom priset för Dagens Lite Bättre Tidning.

Videon var för övrigt väldigt lätt att hitta. En varning bara om du tänker kolla på den: Den som filmat är väldigt ostadig på handen, man blir lätt åksjuk. Kvaliten suger rätt rejält också, ingen av personerna går att identifiera ens en gång, förutom om man känner dom väldigt väl och var där. Tycker pga det inte att det här är en nyhet över huvudtaget. Oidentifierbara personer strippar på YouTube. Wow, förstasidestoff...

Farliga Landskrona - Del 18

Det här blir ett kort inlägg, då jag har fullt upp med pluggande för tillfället. Tänkte bara tipsa om den här ledaren i Landskrona Posten idag. Klarsynt och koncis, lite som tidningar egentligen alltid borde vara. "Landskronaartiklarna har inspirerat politiker och medborgare i Landskrona att ta tag i problemen. Det måste vara det viktigaste och inte vilket parti som vunnit eller förlorat på dem". Word!

Endast en liten sak att haka upp sig på: "De som kritiserar vår Landskronaserie glömmer gärna att de första artiklarna som beskrev gängkriminaliteten följdes upp av artiklar med exempel på alla goda krafter som jobbar med problemen". Frågan som väcks är självklar - Varför upphörde den vinklingen på rapporteringen? Att nu skriva att det i början även skrevs om vad som gjordes åt problemen, är inte det att erkänna en viss skevhet i rapporteringen?

Eller skevhet och skevhet, kanske snarare är det ett erkännande om var tidningens fokus ligger (som att det inte redan vore uppenbart) - På problemen, inte på lösningarna. På det negativa - Inte på det positiva. Därmed är man delaktig i att det skapas en bild av att problemen är större och svårare att hantera än vad de är i verkligheten. Fast det är väl snarare kommunfullmäktiges och polisens uppgift att lösa problemen, och inte en tidningsredaktions, bör poängteras.

Skulle dock hellre se fler artiklar om vad som görs åt problemen, och inte läsa om varenda liten ruta som krossas i hela stan. Det saknar egenvärde, och framför allt balans.


Sen har jag för övrigt kommit på vem som kommer att gå vinnande ur "striden" mellan Möller och Huttunen (förutsatt att man nu kan anse att någon kan gå vinnande ur en där sak, den som förlorar minst på det vore en rimligare benämning) - Huttunen vinner, Möller faller på att han är mer långsint.

Komiska CV-missar

En amerikansk jobbsökarsajt har tagit reda på de underligaste sakerna folk skriver i sina CV:n. En jobbsökande...
  1. ...bifogade ett brev från sin mamma.
  2. ...skrev sitt cv på ett ljusblått papper med teddybjörnar som ram.
  3. ...förklarade en period på tre månader utan jobb med att han försökte komma över sin döda katt.
  4. ...specificerade att hans möjlighet att jobba fredag, lördag och söndag var begränsad eftersom helgen var hans tid att dricka alkohol.
  5. ...skickade med en bild av sig själv i hejarklacksutstyrsel.
  6. ...ritade en bild på en bil på kuvertet och skrev att bilen skulle vara en present till chefen som anställde honom.
  7. ...listade sina hobbies som inkluderad att sitta på en skyddsvall och titta på alligatorer.
  8. ...nämnde att hennes syster en gång hade vunnit en tävling i jordgubbsätande.
  9. ...skrev att han jobbar bra naken.
  10. ...förklarade en häktning med att säga: "Vi stal en gris, men det var en riktigt liten gris".
(Från
E24)

Jag vet inte, sådär jätteskumma var de ju inte. Känns mer som skämt som folk som skrivit ett par hundra jobbansökningar slänger in för att roa sig själva och förhoppningsvis även nån annan.

Jag har använt mig av en mycket bättre variant av nummer 3 för övrigt, fast inte i min CV utan på en jobbintervju. Kvinnan som intervjuade mig frågade vad jag gjort de senaste 6 månaderna, då jag inte jobbat, och jag sa som det var: Att det var den första perioden på flera år då jag varit ledig i mer än två veckor i sträck, så jag hade väl mest festat och sovit om vartannat.

Jag fick sedemera jobbet.

Våga Vara Färgblind (ffs)

Blått och rosa blir unisex på Polarn och Pyret, skrev DN i tisdags. AB hakade på igår. Inga konstigheter med det, det är så uppenbart bra att det inte ens kan sägas rakt ut utan att man spär ut Internet med överflödigheter. Sen kan man fråga sig varför vi ger olika färger, såsom blått och rosa, en laddning som de inte förtjänar. Vilken färg är kvinnligare - Grönt eller gult? I vilken tröja framstår jag som manligare - Den terracottafärgade eller den askgrå? Vilken färg på byxorna uttrycker bäst att jag gillar succulenter - Svart eller vit? Vad är mer passande för en ettårig pojke att ha för färg på mössan - Blått eller rosa? Frågorna är precis lika hjärndöda allihop.

image189


Sen stör jag mig lite på omröstningen på AB:s sida. Jag kunde inte besvara frågan, då jag saknade ett "låt folk ha på sig vad fan dom känner för"-alternativ. Färgen på kläder borde - åtminstone för små barn - vara underordnat funktionen. Dom ser ju för fan nästan likadana ut allihop ändå. Värre då när dom blir äldre, då kan jag förstå om man väljer att undvika vissa färger. Inte av könspolariserade skäl, utan av rent estetiska. Jag klär för jävla illa i gult, till exempel. Ljusblått eller brunt hör inte heller till favoriterna.

Dagens ord:
Likrikta - Det att rikta åt samma håll; ge en enhetlig inriktning åt; (fys.) förvandla växelström till likström. Likriktning - Det att likrikta || -en; -ar

Hur gamla är skratten?

Jag gillar inte att titta på gamla komediserier på tv. Särskilt inte såna där med inspelade skratt. Jag tycker att det är väldigt obehagligt. Skratten lär vara inspelade för evigheter sen, och en del av människorna som skrattar är garanterat döda nu. Man tvingas lyssna på döda människors skratt. Det är makabert, och nästan lite kusligt. Och "de här skämten är så jävla kassa att de behöver hjälp från andra sidan för att verka lite roliga", liksom. Dessutom känns dom där skratten som man tvingas genomlida väldigt fördummande. Som att människor inte skulle veta bäst själva när någon på tv säger något som förväntas vara roligt.
image186
Intensiv pluggperiod nu, tenta i biomedicin nästa fredag. Det är förbannat jävla tråkigt. Eller ja, ämnet besitter en potential som inte alls kommer till sin rätt, med det horribla kursupplägg som jag tvingas genomlida. Men det är väl bara att plugga på, i nästa kurs är det äntligen dags för praktik igen. För övrigt så hittade jag Djävulen idag, för inte alls länge sen. Jag lyckades till och med fånga honom på bild, utifall att ingen skulle tro mig. Här är han:

image187

Nej fan, tillbaka till böckerna nu. Var i behov av en liten paus bara. För övrigt känns det bittert att man aldrig verkar få se
Huselius i landslaget igen. Trevligt att han äntligen verkar vara förlåten sen hela den där gruppsexprylen i alla fall. Och det var för övrigt det enda intressanta som hänt i nyhetsväg på hela dagen.

image188

Mina... pucklar? (My humps)



Klockren coverversion av My Humps (orginalet av Blackeyed Peas, cover av Alanis Morissette). Subtil komik i sitt esse. För övrigt så är jag fascinerad över min besöksstatistik igår. Skrev ett i mitt tycke rätt intetsägande inlägg, och.. ja, se själv:
image185

WTF liksom? Ja ja, vad är väl en bal på slottet? (Fri tolkning: Vissa saker är inte för mig att begripa mig på).

AFA-demokraterna

Det här är förjävligt. "Sverigedemokraterna tvingas nu ställa in sitt Riksårsmöte. Trots att mötet var flyttat till Danmark och ett skriftligt kontrakt var upprättat med Hotel Hvide Hus i Køge kom idag beskedet att hotellet bryter kontraktet".


SvD skriver idag. DN också.

Låt dom hålla sitt årsmöte, det är det enda demokratiskt rätta. Man (diverse vänsterextremister) skjuter sig själva i foten genom att använda sig av odemokratiska medel för att värja sig mot idéer som man anser är odemokratiska. Man skjuter sig i foten så mycket att det bara återstår en liten, blödande, nekrotisk sorglig ursäkt till stump där det en gång fanns en fot.

De (sd) må vara ett gäng missnöjda nötter, men alla har lika stor rätt att uttrycka och debattera sin åsikt. Missnöjda nötter lika väl som homofobiska präster och pedantiska jantelagsbesserwissrar. Det är så ett demokratiskt samhälle fungerar. Och egentligen - Hur mycket kan ett enfrågeparti ha att diskutera?

Den här skandalen har stor potential för att utnyttjas för att vinna sympati för övrigt. Den lär inte passera obemärkt förbi.

Min inbjudan att ni kan få ha ert årsmöte hemma hos mig står fortfarande fast. Det lär förvisso bli jävligt trångt i en liten 2:a, men jag lovar att bjuda på chokladbollar.

And if you ask why I'm so blunt...

...it's 'cause I care for you, you cunt. (The Arks nya är faktiskt en väldigt angenäm upplevelse). Men nu var det inte det som jag ansåg var uppseendeväckande nog att avbryta min dvala för att kommentera. Det var snarare två nyheter, vilka gott skulle kunna vara försenade aprilskämt båda två.

Först är det idén om att
a-kassan skulle bli obligatorisk. Arbetslöshetskasseobligatorium (30 bokstäver!) är okej, kårobligatorium är förmätet. Que? Vill dom ens få mig att vilja försöka sätta mig in i deras sätt att resonera så får dom för det första lov att bli lite konsekventare. Att folk går ur a-kassan kan ju omöjligt vara en följd av att ni valt att höja avgiften? Att ta itu med roten till problemet är inte en rimligare väg att gå? Nej, tvinga folk att gå med istället. Då blir alla nöjda och glada.

Nyhet/skämt nummer två är Folkpartiets förslag om att vab-dagarna ska kvoteras. Än en gång med hjälp av detta underbara politiska verktyget tvång. Har för mig att jag läst nånstans att fp är ett liberalt parti? Kan verkligen inte erinra mig om vart just nu dock.

(Har för övrigt börjat kunna ana vaga tecken på att jag missbrukar ordet dock. Det är dock inget som bekymrar mig nämnvärt, då det inte är jag som ska läsa skiten).

Dagens Paranoida Konspirationstanke:
Alliansen gör sitt bästa nu för att ta fokus från stormen kring Leijonborg. Inte för att dom behöver honom - inte egentligen - det är bara hans unika förmåga att hitta på nya nyckelfrågor inför valen som gör honom användbar. Det, plus hans osvikliga sinne för att hitta bra lunchställen i innerstan. Hela a-kasse- och vabkvoteringsgrejen är en enda stor täckmantel.

Fler obegripliga beslut kommer att följa inom de närmsta två veckorna om jag har rätt. Förslagen kommer sedan att dras tillbaka, då de inte på något sätt är representativa för allianspartiernas politik. Kanske kommer deras existens helt att förnekas. Only time will tell.

Bohemian Rhapsody (nåja..)



Nån som heter Rick Miller (vem nu det är), sjunger Bohemian Rhapsody, imiterandes 25 av de mest irriterande sångrösterna någonsin. Har sett den säkert 40 gånger sen jag hittade den i somras. Garanterat hälsosamt.

En bloggutmaning

Fick en bloggutmaning för några dagar sen som jag tänkte ta itu med nu. Den lyder så här:

INSTRUCTIONS: Write 15 statements, intended to 15 different people; good/bad things you've always wanted to tell them. Never tell which one is to whom.

  1. Hur jävla trög får man lov att vara egentligen? Take a fucking hint nån jävla gång - Jag gillar dig inte, jag har aldrig gillat dig, jag kommer aldrig att gilla dig. Det tog mig en vecka att komma fram till det. Det har hittills tagit dig 7 månader att missa att jag totaldissar dig.
  2. Ibland funderar jag över hur annorlunda allt hade varit. Inte för att jag på något sätt är missnöjd nu - jag kunde inte ha varit lyckligare, men man kan inte låta bli att undra. Jag vet nu i efterhand att jag valde rätt som stannade kvar, men hade jag fått frågan för 2 år sen så hade svaret varit annorlunda.
  3. Jag hatar dig inte. Jag skulle aldrig kunna hata en annan människa. Sluta vara så förbannat paranoid hela jävla tiden.
  4. Jag tycker att det är synd att vi glidit ifrån varandra lite de senaste 3-4 åren. Det blir kanske lätt så, när vi bor så långt ifrån varandra. Jag ska försöka bättra mig, och höra av mig oftare. Jag räknar dig fortfarande som min bästa vän.
  5. Lämna honom då, om han nu är en så förbannat dålig pojkvän. Vi vet båda två att du ändå förtjänar bättre. Du kan väl ändå inte på fullaste allvar föreställa dig ett långt och lyckligt liv ihop med den där slapptasken? Inte för att det är min sak att lägga mig i, men skaffa en jävla ryggrad nån gång.
  6. Jag har aldrig riktigt begripit mig på dig. Hur mycket av det du säger är bara yta, och hur mycket är verkligen du? Vet du ens själv?
  7. Jag förlåter dig. Det gjorde jag för flera år sen, men jag har aldrig sagt det. Känns konstigt att säga en sån sak till en människa man inte ens känner längre liksom.
  8. Börja prioritera det som faktiskt är viktigt, istället för att bara flänga omkring som om du fortfarande vore 14. Det är dags att växa upp, och det nu. Förutsatt att du vill nåt med ditt liv, dvs.
  9. Jag tänker fortfarande på dig rätt ofta. Jag minns fortfarande var jag befann mig, vad jag gjorde, vilka kläder jag hade på mig, när jag fick veta att du var död.
  10. Jag är glad att du hittat nån som faktiskt är vettig för en gångs skull, och inte ännu en reinkarnation av Belsebub i en kvinnas kropp. Hoppas det håller!
  11. Klickade det inte så klickade det inte. Inga konstigheter. Get on with your life.
  12. Jag säger inte det här bara för att imponera på dig nu, men det är faktiskt jag som är Batman.
  13. Du kommer aldrig att förstå dig på mig, hur mycket du än försöker. Vi är inte på samma nivå. Varken intellektuellt, emotionellt eller humoristiskt. Jag förstår mig inte riktigt på dig heller.
  14. Sluta låtsas vara så tuff och kaxig hela tiden, du är bara pinsam. Det kommer inte att imponera på någon. Det märks att du fejkar, var ärlig istället. Du duger som du är.
  15. Sluta ställa så förbannat höga krav på dig själv hela tiden. Det är okej att misslyckas emellanåt. Alla gör det. Stanna upp och lukta på blommorna, det kommer inte att döda dig, jag lovar.

Då var det avklarat. Väldigt tillfredställande, må jag säga.

Skalliga kvinnliga kändisar - En sammanställning

Efter en kommentar från banal som påpekade att jag glömt nämna Sigourney Weaver och Jami Gertz som skalliga kändiskvinnor i det här inlägget så började tankarna mala i bakhuvudet. Har det inte blivit allt vanligare att kvinnor rakar av sig håret i diverse filmer nu? Är det inte vanligare att cancerdrabbade kvinnor inte längre skäms över att visa sina kala hjässor offentligt? Är det en ny trend som vi svagt kan ana?

Länge så var Maria Falconetti tämligen ensam om detta fenomen (hon rakade huvudet i filmen The Passion of Joan of Arc redan 1928), och 60 år senare så dök det fortfarande bara upp någon enstaka flint här och där, Sinead O'Connor och Skin (från Skunk Anansie) är två bra exempel.

Men nu... Halle Berry ska visst raka av sig håret för en kommande roll, och när till och med Britney Spears valt att skippa kalufsen så går det inte att missa - Det är så mainstream som det bara kan bli. Och vi kan väl börja där, skallig kändiskvinna #1:

image158
Britney Spears.
Mest känd för: Sin musik och sin förmåga att alltid vara i tidningen.
Flintisögonblick: Nu. Rakade av sig rubbet i februari i år.

image159
Nathalie Portman.
Mest känd för: Att vara en förbannat duktig skådespelerska.
Flintisögonblick: I filmen V for Vendetta från 2005.


image160
Demi Moore.
Mest känd för: Sin skådespelarkarriär.
Flintisögonblick: I G.I. Jane från 1997.

image161
Anna Fitzpatrick.
Mest känd för: Modell
Flintisögonblick: Alltid

image162
Jane Curtin.
Mest känd för: Sin roll som Mary i tredje klotet från solen.
Flintisögonblick: I Coneheads från 1993.

image163
Sinead O'Connor.
Mest känd för: Låten Nothing compares 2 U.
Flintisögonblick: 1990 fram till nu.

image164
Gail Porter.
Mest känd för: TV-presentatör i Storbritannien.
Flintisögonblick: Tappade allt hår pga sjukdom sommaren 2005.

image165
Cate Blanchett.
Mest känd för: Spelar Galadriel i Sagan om Ringen. Fick en Oscar för bästa kvinnliga biroll i Aviator.
Flintisögonblick: I Heaven från 2002.

image166
Kylie Minogue.
Mest känd för: Sin musikaliska karriär.
Flintisögonblick: Våren 2005 och framåt, till följd av cancerbehandling.

image167
Persis Khambatta.
Mest känd för: Sin roll i Star Trek: The Motion Picture.
Flintisögonblick: Star Trek: The Motion Picture från 1979.

image168
Christine Taylor.
Mest känd för: Zoolander.
Flintisögonblick: Rakar huvudet i en säsongsfinal av Vänner 1997.

image169
Mrs Garrison.
Mest känd för: South Park.
Flintisögonblick: Har alltid varit flintis. Bytte dock till kvinnligt kön i säsong 9.

image170
Sigourney Weaver.
Mest känd för: Alien-filmerna.
Flintisögonblick: Alien 3 från 1992.

image171
Skin.
Mest känd för: F.d. sångerska i Skunk Anansie.
Flintisögonblick: Alltid.

image172
Robin Tunney.
Mest känd för: The Craft.
Flintisögonblick: Empire Records från 1995.

image173
Samantha Morton.
Mest känd för: In America, Under the skin och Minority Report.
Flintisögonblick: Som skumt orakel i Minority Report från 2002.

image174
Maggie McOmie.
Mest känd för: THX 1138.
Flintisögonblick: THX 1138.

image175
Maria Falconetti
Mest känd för: The Passion of Joan of Arc. En av de bästa rolltolkningarna någonsin.
Flintisögonblick: Pre-bålbränningsrakning i The Passion of Joan of Arc från 1928.

image176
Virginia Hey.
Mest känd för: Mad Max 2, Farscape.
Flintisögonblick: I tv-serien Farscape, 1999-2003.

image178
Jami Gertz.
Mest känd för: Twister. Still standing (tv-serie). Inhopp i Ally McBeal och Cityakuten.
Flintisögonblick: Zwei Frauen från 1989.

image179
Rhianna Griffith.
Mest känd för: Pitch Black.
Flintisögonblick: Pitch Black från 2000.


image180
Melissa Etheridge.
Mest känd för: Vann en Oscar för bästa filmmusik i filmen An inconvenient truth. Rockstjärna.
Flintisögonblick: Efter hösten 2004, som följd av cancerbehandling.

image181
Bai Ling.
Mest känd för: Wild wild west och Anna and the King.
Flintisögonblick: Anna and the King från 1999.

image183
Kat Surth.
Mest känd för: F.d. fetishmodell.
Flintisögonblick: Nu.

Det får räcka så, för den här gången i alla fall. Det finns garanterat fler. Har jag missat någon så säg gärna till. Saknas bara att Madonna rakar huvudet nu, så skulle trenden vara ett faktum. Det är en mänsklig rättighet att känna den underbara känslan av regndroppar smattrandes mot ett slätrakat kranium. Och till råga på allt så är det faktiskt rätt snyggt. På vissa.


Andra bloggar om: , , , , , ,

En studie i sexuellt beteende

En dyster dag som denna så behövs det nyheter av det lättsammare slaget för att skingra tankarna lite. Därför är det bekvämt att fastna för följande artikel i Svenska Dagbladet: Kvinnor tittar mer på könsorgan än män gör.


"En ny undersökning visar att kvinnor tittar mer på mäns nedre regioner än vad männen tittar på kvinnors kroppar".

"Forskarna har låtit både män och kvinnor titta på bilder av avklädda personer av det motsatta könet. När man följt deras blick har det visat sig att män i huvudsak studerar kvinnors ansikten medan kvinnor i sin tur tittar mot de nedre regionerna".



Skulle vara intressant att få läsa hela undersökningen ifråga, men hittar den inte på PubMed, där den rimligtvis borde finnas nånstans. Inte på KI:s hemsida heller. Hur många deltog i studien, var alla deltagare hetrosexuella, vad var syftet med den över huvudtaget, vad anser forskarna att resultatet har för betydelse, vad beror resultatet på? Såna saker måste jag få reda på för att känna mig tillfredställd fullt ut.

Så på det sättet är det en jobbig artikel att läsa. Bristen på djup och länkar är mödosamt för en kunskapstörstande idiot som undertecknad att uppleva.

Anyway; nyhetsvärdet i undersökningen är (för mig) tämligen lågt, även om det är kul att få det "svart på vitt" på det här sättet. Jag har varit denna banbrytande upptäckt (obs, sarkasm) på spåren ett bra tag nu, tillvägagångssättet har varit det klassiska sammanställandet av diverse vardagsbetraktelser. Tillfällena för studier av kvinnors förhållningssätt till det manliga könet har det funnits gott om, det blir lätt så om man går i en klass som består av 90% tjejer - Det pratas inte om så mycket annat.

En artikel från Metro.co.uk skriver i princip samma sak om undersökningen som DN, men i lite utförligare form:

 


"The findings, reported in the journal Hormones And Behaviour, support previous research suggesting that men and women have different patterns of brain activity when viewing sexually stimulating images.


Using a functional magnetic resonance imaging (fMRI) brain scan, scientists found greater activation of a region called the amygdala in men than in women.


This small section of the brain plays a vital role in the processing of emotional information.


Why sexual images should trigger more amygdala activity in men than women is unclear. But the eye-tracking study suggests it might be related to men's greater focus on faces in the photographs".

 


Amygdalas huvudsakliga uppgift är att bedöma hurvida signaler från omgivningen ska uppfattas som hotfulla eller inte, så att påstå att den har med bearbetandet av emotionell information att göra låter märkligt. Däremot är amygdala en viktig del av det limbiska systemet, som i sin tur är det område i hjärnan där känslomässiga reaktioner upplevs. Så det är inte helt fel. Bara förenklat på ett sätt som gör det fel.

 

Ja ja, nog om detta nu. Man får ta det för vad det är - Ytterligare en av otaliga undersökningar som slår fast det redan uppenbara. Det skapar ju åtminstone arbetstillfällen för forskare. Och så intressant var den inte. Men ett trevligt sätt att slösa bort en kvart på.

 

Nu - Laga mat och plugga biomedicin.


Farliga Landskrona - Del 17

Kan meddela att det fortfarande råder yttrandefrihet i det här landet. Systemet fungerar. Detta har fastställts efter att hiphop-duon (vägrar kalla dom rap-duo som DN och HD m.fl. gör, men det var ett bra och nästan lite gulligt comebackförsök av ett förlegat uttryck) Emilush & Caustic förklarats oskyldiga till förargelseväckande beteende, då de i somras sjöng "vi ska starta krig mot snuten" och "jävla snutjävel".

Hiphop har ofta ett politiskt laddat innehåll, och som musikstil må det vara skräp, men det är trevligt att musiken tillåts existera även i detta land, där förbuden annars duggar tätt. Och texten är kanske osmaklig, opassande och föga innovativ, men den är ett ställningstagande och en åsikt, och de ska självklart ha all rätt i världen att uttrycka den.

Kortfattad redogörelse från rättegången finns här.



Tidigare delar: 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16
Andra bloggar om: , , , ,

Nej, jag tycker inte det

Vårbudget presenterad. Bortglömd grupp: Studenter. Men den gruppen lär visst glömmas bort oavsett regering. Och oavsett hur pratet gick inför valet. Spontan tanke, efter att ha orkat läsa de första 20 sidorna i budgeten, och sen fastat för sammanfattningar i diverse tidningar istället: Fattiga blir fattigare och de som har sitt på det torra redan blir... torrare(?). Nya Moderater my ass...

I övrigt idag: Fajten mellan Möller och Huttunen är intressant att följa. Meningsskiljaktligheter utan möjlig vinnare är alltid intressanta, ur ett socialpsykologiskt perspektiv. Vem ska i slutändan visa sig vara den större människan? Mitt tips: Ingen.

Tomgång

Var inte det här en nyhet förra veckan? Får i vilket fall som helst kraftiga deja vu-vibbar av varenda blogginlägg jag orkat läsa igenom. Nytt är åtminstone att dom uttryckligen använder mitt favoritord kränkt i rubriken den här gången. Men det var knappt värt att kommentera då, förutom ur kränkningssynpunkt då, och det är definitivt inte värt att slösa tid på nu. Ber om ursäkt om du anser att du slösat bort 20 sekunder av ditt liv nu. Ring mig så löser vi saken.



Dagen-efter-tillägg (söndag morgon): Religion är för övrigt en rätt så korkad sak att diskutera över huvudtaget. Det enda som man egentligen kan vara oense om är hur pass stor del av våra liv som vi vill att religion ska utgöra. Och det är väl ändå en ytterst individuell slutsats, som man lämpligast kommer fram till på egen hand, utan yttre påverkan.

Ändå försöker troende människor påverka oss andra, hela tiden. Men det är väl något typiskt för många troende - De ser sig själva som "bättre" än dem som inte tror, och de använder sin Heliga Skrift som måttstock för att döma andras handlingar. Detta trots att handlingarna inte skadar någon, eller ens berör de troende.

Det verkar nästan som att de är så pass ängsliga i sitt behov av att få bekräftelse i att de lever rätt, att de inte klarar av att någon lever annorlunda. Jag avgör i slutändan bäst själv om min själ är i behov av att räddas. Eller om jag ens har någon.

Nej, då är det faktum att människor uppenbarligen kan bli kränkta av att uttryck för olika religiösa idéer tar upp plats betydligt intressantare. Att de tar upp plats på ett nattduksbord är bara en förlängning av att man stör sig på det som försiggår i religiösa huvuden.

Ett problem med religion är, enligt mig, att dess företrädare gör anspråk på att veta Guds vilja - och med det som utgånspunkt talar om för folk hur dom ska leva sina liv. Att det nu verkar existera människor av precis motsatt uppfattning är inte ett hälsosamt tecken - tvärtom.

Nog om detta nu, tråkigare ämne får man leta efter. Kanske inte jättelänge, men ett bra tag. Ska ut i solen istället.


Tillägg 2 (söndag kväll): Inlägget var bättre i sin kortare form. Ignorera överstruket stycke ovan.

Farliga Landskrona - Del 16

Eller snarare Delen där Landskronas bästa sushiställe utses. Tidigare har bara Asia Palace på Ödemanssonsgatan serverat sushi, och har som stans enda sushiställe givetvis även varit stans bästa. Men nu, när Tokyo Wok vid Rådhustorget också börjat servera denna läckerhet, så är givetvis en jämförelse på sin plats.

Först ut är nykomlingen Tokyo Wok:

Sushisortiment:

Nagano, 8 bitar - 59:-
Kobe, 12 bitar - 89:-
Ume, 5 bitar - 59:-
Mono, 6 bitar - 79:-

Jag testade en Kobe och M valde en Mono.

Positivt:
Det smakade väldigt färskt och var väldigt prisvärt. Härligt tjocka, väl tilltagna bitar. Ligger marginellt närmare hem än vad Asia Palace gör. Kan förvisso framstå som en struntsak, men när sushisuget kommer smygande så räknas varje meter.

Negativt:
På tok för lite wasabi och ingefära. Ingefäran kan jag leva med, men att ge mig för lite wasabi till min sushi är snudd på en dödssynd. M påpekade att hennes bläckfiskbit smakade "lite unket", men jag erbjöd mig, som den gentleman jag är, givetvis att äta upp den åt henne. Och jag höll inte med, den var gudomligt god. Dock kanske inte så färsk som bläckfisk bör vara.

Betyg:
image156
4 av 5 wasabibollar



Och så till Asia Palace:

Sushisortiment:
Kobe, 8 bitar - 65:-
Nagano, 8 bitar - 70:-
Nara, 10 bitar - 85:-
Lax & scampi sushi, 10 bitar - 95:-
Asia Palace Sushi special, 16 bitar - 95:-
Sushibuffé (samma tider som dagens serveras), x antal bitar - 62:-

Jag har aldrig testat något annat än buffén eller sushi special. Samma sak för M.

Positivt:
Tokyo Wok må vara prisvärt, men inget slår en sushibuffé. (Skulle vara en surströmmingsbuffé då). Dom som jobbar där har dessutom börjat känna igen mig, och har lärt sig att jag älskar wasabi. Jag får därför sällan en wasabiboll mindre än en ordentlig köttbulle. Lugn miljö där mitt sushiätande tillåts vara den högtidsstund som det faktiskt är, med en minimalistisk inredningsstil som fler asiatiska restauranger gärna får ta efter.

Negativt:
En gång när jag åt här så smakade wasabin inte lika starkt som den borde. Annars så är väl det faktum att det ligger lite längre hemifrån än Tokyo Wok det enda negativa jag kan komma på. Men å andra sidan så ligger det nära biblioteket, där jag spenderar ohälsosamt mycket tid.

Betyg:
image157
5 av 5 wasabibollar



Jag kan varmt rekommendera båda ställena. De klår kanske inte Sushi King (på Kungsgatan 66, Sthlm) eller världens bästa sushiställe - Sanis Sushi (på Wallingatan 7, Sthlm), men de är två klart fullgoda substitut. Jag kommer att ha beslutsångest när jag ska äta sushi framöver. Nu behöver Landskrona bara en indisk restaurang också, sen så skulle restaurangutbudet vara perfekt.


Andra bloggar om:
, , , ,

Åke - En klassiker




Kommentarer överflödiga. Om alla reklamfilmer var så här underbart bra så skulle jag till och med orka se på tv.



Tillägg: Läste i
Aftonbladet att Halle Berry "gjort en Britney" och rakat av sig håret. Detta måste jag dock påpeka är en sanning med viss modifikation, då Britney egentligen gjorde en Nathalie Portman. Som i sin tur gjorde en Demi Moore. Skillnaden är väl att Halle, Nathalie och Demi gjorde det för diverse filmroller. Britney bara gjorde det. Av det kan man, om man är på humör, dra slutsatsen att det var ett försök av Britney att få en ny filmroll. Tack och lov verkar det ha misslyckats, Crossroads var verkligen modern filmhistorias lågvattenmärke (tillsammans med Gigli).

Siffror utan betydelse

Ny opinionsmätning, nytt tapp för Kd, ny ökning för Sd. Varför siffrorna är betydelselösa? Jo, för att Kd:s tapp bara är en missnöjesuppvisning från dess trogna väljargrupper. Tids nog till nästa val kommer dom att komma krypande till korset igen. Men de får ju gärna bevisa att jag har fel.

Hade tänkt utveckla mig ytterligare, men
Peter Andersson hade redan kläckt ur sig allt som behöver sägas i ämnet. Jag har ännu inte lyckats hitta en Sd-blogg som inte nästan uteslutande har handlat om att göra narr av och se ner på invandrare, islam och kommunism. Det är rädsla det handlar om. Rädsla för det som är annorlunda. Det är inte ens politik. Egentligen.

Artiklar om opinionsmätningen: DN & SvD.

Påskhelgens...

...tråkdebatt: Kristofobin. Är nu kristendomen den enda sanna religionen så tål den väl att ifrågasättas? Är kristendomens Gud den enda sanna så tål väl han/hon/den/det att prövas? Men visst, det är allmänt accepterat att snacka skit om kristendomen, och inte om islam. Och judendomen har man inte fått yttra ett negativt ord om sen 40-talet. Eftersom människor ständigt verkar behöva något att snacka skit om, ser jag bara en utväg - Börja snacka skit om alla religioner istället. Det är väl ändå lite märkligt att tro så blint på något, utan några som helst bevis? En tro på en Gud har lika stor plats i mitt liv som tron på utomjordiskt liv och kall fusion... folk beter sig som att religion skulle vara heligt på nåt sätt (obs, sarkasm (inte bara det sista)).


...utspel: Björklövens vd Bedros Sakayan verkar vara en väldigt bitter man, som inte förstår att en ung talang vill testa sina vingar i Elitserien istället för att harva på i Allsvenskan. Märkligt att så gärna vilja behålla en spelare ena sekunden, och i nästa verka stensäker på att spelaren kommer att misslyckas nästa säsong.


...dubbelmoral: Det är fel och moraliskt förkastligt av ett företag som Bofors att göra profit på att människor orsakas lidande på grund av att dom tillverkar och säljer vapen. Men det är okej när kommunen vill spara in pengar och därmed utsätta människor för onödigt lidande genom att konkurrensutsätta äldreomsorgen? Funkar en bransch bättre när den som kan utföra ett arbete till lägsta möjliga kostnad får utföra det? Har tunnelbanan rullat bättre sen connex (eller veolia) tog över?


...tanke: Håller kränkt på att bli det nya intolerant? Eller den nya genvägen till 15 minuter i rampljuset? Vill man synas lite, och inte kan sjunga tillräckligt bra för att ställa upp i Idol (visst, det hindrar uppenbarligen inte alla), eller inte känner för att ha sex i TV och därför skippar att söka till Big Brother, så kan man alltid gå och bli ordentligt kränkt.


...aha-upplevelse: Jag är ingen våldsam människa, alla timmar framför tv-spelet till trots. Alltså gör inte tv-spelande människor per automatik våldsamma. Alltså måste jag ha missat den faktor i barndomen som gör människor våldsamma. Och nu har jag kommit på det - Det är givetvis PEZ-figurernas fel att samhället ser ut som det gör! Att lära barn att det är belönande att bryta nacken på en liten försvarslös varelse är direkt förmätet. (Deras hemsida se för övrigt ut som om den designats av någon som knaprat på för många magiska svampar - I love it).


...skönaste uttryck: "HVORDAN ER DET MULIG!?" Att använda som svar på i princip vad som helst. Det är för övrigt det enda jag kan på danska.


...långsökta konspiration: Det har med Microsoft, Bonniers och patiens att göra. Jag pratar om harpan som följer med Windows. Jag svär, den var mycket svårare för 13 år sen. Numera är den barnsligt enkel att klara (nej, det kan omöjligt ha att göra med att jag var 11 år för 13 år sen). Varför det är en möjlig konspiration? Jo, genom att göra harpan simplare, så får korkade människor för sig att dom är smartare än dom är. När dom nästa gång går förbi en bokhandel, vad tänker dom då? Jo, "jag som är så jävla smart kanske skulle ta och börja läsa mer". Försäljningen på böcker kommer att öka avsevärt, bara för att människor som är för dumma för att läsa läser ändå. Det behöver inte enbart vara Bonniers som ligger bakom detta, även Natur och Kultur, Rabén & Sjögren och Studentlitteratur AB är misstänkta ondskefulla genier som kan tänkas stå bakom denna sublima kupp.


...habegär: Dom här skorna som finns på top 12 i Malmö för 799 kronor:
image155

...mat:
Vitlöks- och rosmarinsmarinerade lammkotletter med ugnsgrillad färskpotatis och ratatouille. Till efterätt en crème brûlé.


...fundering: Vad är det som gör att fett lagras på vissa ställen på kroppen och inte på vissa andra? Varför får överviktiga människor dubbelhakor, och inte dubbelpannor? Svaret är förmodligen simpelt, men det är inget som jag orkar fördjupa mig i just nu.


...kom ihåg:
Jag glömmer alltid bort att införskaffa boken Jag! av Vladimir Majakovskij, så om jag skriver ner det här, så kommer jag förhoppningsvis inte att glömma det igen. Har inte läst den sen jag gjorde lumpen. Den är fenomenal.


...dilemma:
Hur kan det komma sig att det alltid är för få timmar på en dag för att få tiden att räcka till, samtidigt som det alltid för många dagar tills det är lördag nästa gång?


...slutklämm: Må så vara att det här mest var trams, men erkänn - Du har aldrig läst om Björklöven och Majakovskij i samma inlägg förut... Är det det som kallas för att häda förresten?



Andra bloggar om: , , , , , , , , , , , , ,

Dröm #3 - The number of the cheese

Drömmen börjar på ett sjukhus. Väldigt Silent Hill 3.

Överallt fanns det bara toaletter. Vilken dörr man än öppnade så kom man till en toalett. Alla väggar var blodröda och jättekletiga. De luktade både unket och aceton på samma gång. Gick man in på en toalett så var det alltid någon som bankade febrilt på dörren. Oftast var det Tommy eller Annika (Pippi Långstrumps grannar) som vägrade lämna en ifred.

Och när man gick ut så kom man till korridoren utanför skolsysters mottagning på min låg- och mellanstadieskola. Samma plansch hängde kvar på väggen, om akne och att man inte skulle äta choklad och korv om man ville undvika det.

Plötsligt kom en röst ur högtalarsystemet, som var inbyggt i de blodiga väggarna: "444 - The number of the cheese", var allt den förkunnade, följt av en lång rundgång.

(Jag minns att jag här slog upp ögonen, och väckarklockan visade mycket riktigt 4:44. Jag var dock inte sugen på ost).

Ut från en toalett några dörrar bort kom en man i tajta, saffransfärgade byxor, bar överkropp, rågblond pagefrisyr och med en lång, vit ljussabel i ena handen. Han presenterade sig som Darth Sven, och sa att ljussabeln var ren och arisk. Han talade engelska, men bröt tydligt på värmländska. "Luuk, aj äm jår fadder".

Att han var skrämmande behöver knappast nämnas.

Scenbyte.

Jag är nu ute i en enorm barrskog. Jag blir jagad av tvåhundra människor, som jag instinktivt vet är varulvar. Jag vet inte riktigt, det känns som om jag har axial amnesi (som killen i Memento). Det enda jag vet är att dom vill mig väldigt illa. Jag passerar en liten enslig stuga. På taket sitter en lillasyster till ett ex till mig med benen i kors. Hon ser ut att rita i ett block, och vinkar glatt åt mig.

Jag har inte tid att stanna och prata med henne, då varulvarna knappar in allt mer. Jag springer och springer, fullkomligen spränger fram. Det har börjat skymma. Det börjar göra ont i lungorna, och det flimmrar för ögonen. Jag känner blodsmak i munnen. Det luktar lingonris, och jag känner att mina nakna fötter är fuktiga av mosade blåbär.

Kvällen har nu hunnit övergå till natt, och det är väldigt mörkt. Bara varulvarnas facklor bakom mig skänker lite ljus. Jag ser mig om över axeln. Jag kan se hatet lysa i deras ansikten. Men.. Det är mänskliga ansikten. Månen tittar fram bakom ett moln. Det är fullmåne. Jag återfår minnet, och det går upp för mig - Det är inte dom som är varulvar, det är jag.

Jag stannar. Förstår att de inte kommer att sluta jaga mig förrän jag är död. Eller tvärtom...

image154

(Här vaknade jag, så jag vet inte hur det slutade. Känslan var dock att det var en enorm, blodig slakt i antågande).


Dröm #1, #2
Andra bloggar om: , , , , ,

Topp 10 - Nattsuddarlåtar

Först ett klargörande. De gånger som jag sitter uppe hela natten, och spelar tv-spel, filosoferar, msn:ar eller vad jag nu kan tänkas sysselsätta mig med, så är det huvudsakligen två olika sorters musik som jag är sugen på. Det ska antingen vara hårdrock (eller vanlig rock duger också, så länge det är gott om härliga, fylliga riff), eller motsatsen - avslappnad flummusik. Det är ett lite vagt begrepp, så jag tänkte förtydliga det med en topplista. Håll till godo:

10. Wee wee hours - Chuck Berry
Jag älskar det härliga pianoklinkandet i bakgrunden, det passar perfekt till Chuck Berrys röst. Och hans rock n roll-låtar i all ära, men de är ingenting mot hans blueslåtar.

9. Sunrise - Norah Jones
Jazz och pop i symbios, funkar oväntat bra. Lagom flummig kombination. Funkar som bäst efter klockan fem på morgonen, bör dock tilläggas.

8. All I want - Joni Mitchell
Joni är som bekant en musikalisk gudinna, med en röst som ingen annan. Och det här är en av de bästa låtarna från hennes klart bästa skiva (Blue). Och man bara måste avguda textrader som "I wanna talk to you, I wanna shampoo you".

7. My dark life - Elvis Costello & Brian Eno
Hittade den här låten lite av en slump, på soundtracket till X-Files som kom ut -96. Då avskydde jag låten, men jag antar att även ens musiksmak mognar med tiden. Och Costellos new wave-stil passar bra ihop med Enos lugna, elekroniska flumm.

6. Daysleeper - REM
Har med sitt nattsuddartema en given plats på listan. Up är ett av mina absoluta favoritalbum, främst pga att REM:s melankoliska och flummiga musik blev ännu flummigare, och äntligen ackompanjerades av lika flummiga texter.

5. Gravitation - Kent
Kent då dom var som bäst. "Det är så det ska vara".

4. Worry about you - Ivy
Ledmotivet till Kingdom Hospital, om det nu var nån mer som såg den serien. Ger en lätt surrealistisk eftersmak i huvudet. Perfekt nattsuddarmusik med andra ord.

Tänkte förära topp 3 med videor istället för förklaringar. Dels för att jag är less på att sitta framför datorn just nu, men främst eftersom musik ändå ska lyssnas på, inte läsas om.

3. Fidelity - Regina Spektor




2. Release me - Laura




1. Glass, concrete and stone - David Byrne




And there you have it. Glass, concrete and stone väcker en väldigt speciell känsla i mig. Har spenderat många vakna nätter med den på repeat i bakgrunden. Större delen av sommaren 2005 faktiskt. Varma, härliga nätter i ute Vällingby. Antingen med doften av varm asfalt eller av blommorna från de japanska körsbärsträden på innergården som strömmade in genom den öppna balkongdörren. Ibland gick jag inte och la mig förrän framåt 8-9 på morgonen. Alltid med känslan att livet snart skulle röra på sig. Alltid med känslan att mitt liv i Stockholm hade börjat gå mot sitt slut. Jag visste att det inte längre var hemma. Svårt att förklara. Men det var både melankoliskt och exalterande på samma gång.

Kränkningsnytt (a.k.a Dagens Sarkasm)

En gäst blev upprörd över att ha hittat en bibel i sitt rum på Scandic Hotell (artiklar här och här). Det är väl snarare jag som borde känna mig kränkt, om man ser till den tid som går åt till att läsa om alla dessa s.k. kränkningar i diverse tidningar? (obs, sarkasm).

image153

Hur kan en bok innehållande en religiös idé verka kränkande mot andra religiösa idéer? Exkluderar en idé om kärlek och mänskligt värde en annan, snarlik idé om kärlek och mänskligt värde? Jag såg Da Vinci-kodenstadsbiblioteket när jag var där senast. Taskigt skrivna deckare med krystad story går emot allt jag står för. Så jag mailade till biblioteket och påpekat detta osedvanligt ogenomtänkta kränkande av mig som person (obs, sarkasm).

De svarade att de genast skulle plocka bort den. Jag skulle även få 8.000 kronor som plåster på såren för det lidande de orsakat mig (obs, sarkasm).

Om jag helt enkelt kunde ha struntat i att den fanns där? Ja, det skulle man ju kunna tänka sig att jag kunde ha gjort. Det är vad jag brukar göra med t.ex. biblar på hotellrum.

Farliga Landskrona - Del 15

image147
Jämförelse i det totala antalet anmälda brott per 100.000 invånare mellan 2005 och 2006. Staplarna till vänster är 2005, 2006 till höger. Nu när statistiken från Brå för 2006 inte längre är preliminär. I siffror:

image148
Finns inte så jättemycket att tillägga till statistiken. Utvecklingen går åt rätt håll, men den går långsamt. Och den har egentligen gått åt rätt håll i för få år i rad för att man på riktigt skulle kunna kalla det för trend. Sen säger såna här siffror som omfattar så många typer av brott inte egentligen så mycket. Del 7 innehåller mer brottsspecifika diagram för den intresserade. På tal om skitbrott som påverkar statistiken - 311 brott mot lagen om besöksförbud i Landskrona förra året begicks av en och samma man, uppger Landskrona Posten. Han stod ensam för en ökning av den typen av brott med fyratusen procent.

"Kommunen ligger på femte plats i Skåne och 16:e plats i riket när det gäller det totala antalet polisanmälda brott per 100 000 invånare. Motsvarande placeringar 2005 var trea och tia", skriver LP här.

image151

(Att förändringen mellan 2005 och 2006 nu är -1,41% istället för -2,70% som lite högre upp beror på att dom här siffrorna visar antalet anmälda brott, och inte antalet anmälda brott per 100.000 invånare). Och ja, jag gillar diagram.

Farliga Landskrona - Del 14

Ja, Lars Möller, du har rätt, det finns något som heter upphovsmannarätt. Jag ber om ursäkt för att jag citerade för mycket av ditt inlägg, det ska inte återupprepas. Men i lagen om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk (1960:729) som du syftar på, så finns även 2 kap. 22 §, den s.k. citaträtten. Den säger att "var och en får citera ur offentliggjorda verk i överensstämmelse med god sed och i den omfattning som motiveras av ändamålet".

Den innebär att andras verk kan återges i ett eget arbete i syfte att kritisera eller belysa det andra verket eller för att understryka ett eget ställningstagande. Detta är exakt vad jag har gjort. Citatet får dock inte vara för långt, och det får endast återges i den omfattning som motiveras av ändamålet. Det är väl där som vi är oense.

Jag ansåg att hela ditt inlägg utgjorde grund för mitt svar, därför citerade jag hela. Möjligen att jag skulle ha kunnat plocka bort nån enstaka mening här och där, men jag ville inte hacka upp texten på det sättet, då jag inte anser att det är ett estetiskt tilltalande sätt att skriva eller återge något på.

Viktiga saker att komma ihåg när man citerar någon/något:

  1. Upphovsmannen skall angivas i den omfattning och på det sätt god sed kräver. Detta har jag uppfyllt, då jag förutom att ha angett ditt namn även länkat till inlägget i fråga.
  2. Ett verk inte får ändras så, att upphovsmannens litterära eller konstnärliga anseende eller egenart kränkes. Jag har inte ändrat en bokstav, bara förtydligat styckeindelningen med extra radbyten så att texten skulle bli luftigare och lättare att läsa.
  3. Verket får inte göras tillgängligt för allmänheten i sådan form eller i sådant sammanhang som är på angivet sätt kränkande för upphovsmannen. Det där med kränkningar är lite knepigt. I alla fall tycker jag det, då ordet verkar kunna betyda vad som helst. Att säga emot någon är inte kränkande. Fast nu när Fredrik Reinfeldt lyckades kränka personalen på en vårdavdelning genom att inte bli serverad stekt sill, så kan man uppenbarligen kränkas av vad som helst.
Och till frågorna du tar upp i ditt inlägg: Självklart så ska tidningarna styra själva över vad dom ska innehålla. Vi lever inte i Nordkorea. Det är ju upp till var och en att välja vilka tidningar som man vill läsa liksom. Jag vill gärna läsa om vad som händer i Landskrona. Det vill väldigt många människor. Och då är man utelämnad åt Landskrona Postens rapportering, och det man ser med egna ögon.

Dessa två saker överensstämmer sällan med varandra, men LP har betydligt fler ögon än vad jag har, så det är rimligt att anta att jag missar (nästan) allt. (Och vem vet, kanske är det jag som är naiv då jag vägrar att erkänna att Landskrona är så djupt nere i skiten som så många vill göra gällande. Det lämnar jag dock åt eventuella framtida psykoanalyser att avgöra. Pessimism har aldrig varit min grej, det är allt. Jag har framtidstro som drivkraft istället).

Men jag vill också förbehålla mig min rätt att ställa mig kritisk till det jag läser, och ifrågasätta. Det är där som bloggar och internetforum spelar en viktig roll, i och med upphävandet av den envägskommunikation som tidningar oftast utgör (med undantag för insändarsidor då).

Landskrona Posten består av en i mitt tycke exceptionellt stor del artiklar om brott, stora som (mikroskopiskt) små. Detta, sensationslystnadsfenomenet, går att (genom)skåda i medias alla format och är inget unikt för LP. (Dock är det extra tydligt i kvällstidningar). Man märker det till och med på den där skalliga vädermannen med glasögon på TV4 som jag gillar (tror han heter Anders Nylund, intresseklubbsanm.).

Skärskåda hans blick då han rapporterar om orkanvindbyar och andra extrema väderlag. Man ser att han älskar det, och njuter i fulla drag. En ordentlig hagelstorm är en väderpresentatörs Saddamavrättning.

Och självklart får LP skriva om skit om det är det som dess journalister i första hand är intresserade av att skriva om, och om det är det som dom anser att största möjliga andel av Landskronas invånare vill läsa om. Det är bara trist att de samtidigt gör hela Landskrona en björntjänst genom att spä på landskronabornas känsla av otrygghet (se Del 10 för utförligare trygghetsresonemang).

Det är kraftigt utvecklingshämmande.

Och de bör tänka en extra gång på vilket parti de i första hand gynnar genom sin ständiga fokusering på brottslighet. (Ledtråd till den trögtänkte läsaren: Det är inte Miljöpartiet).

Jag tror inte att de traditionella medierna har anpassat sig fullt ut till den nya verkligheten ännu, där de i större utsträckning än tidigare behöver förklara sig och stå för sina åsikter (förutom till PO då). Och vi 80-talister älskar som bekant att ifrågasätta exakt allting. Det är inte bara Jan Guillou och Göran Greider som gnäller längre. Framtiden kommer att bli ett Helvete för de som inte kan argumentera ordentligt för sina åsikter. Tänk dig själv, en hel Gustav Fridolin-armé av ifrågasättare. En väldigt vacker syn, jag vet. Men men, all utveckling tar tid.

Landskrona Posten är inte Djävulen. Och dom är inte Gud heller. Dom är en tidning bland alla andra. Det finns betydligt bättre, och det finns betydligt sämre. Rasism, förtryck och orättvisor är Djävulen för mig. Det finns ingenting som jag går igång på som de sakerna. Och Gud är Kärleken.

image145
kärlek.

(Hahaha, och priset för cheesigaste slutkläm går till - trumvirvel - XRob, med en hästlängd eller två. Jag var faktiskt tvungen. Texten bands ju ihop så snyggt. Det kändes så härligt apokalyptiskt att blanda in en religiös aspekt i det hela. Och nu sabbar jag det genom att skriva det här stycket, men det får det vara värt. Det finns ju alltid en och annan idiot där ute som inte verkar begripa när man skämtar och när man menar allvar).

Nog om detta nu, jag är hungrig. Som fan.


Del 1 | Del 2 | Del 3 | Del 4 | Del 5 | Del 6 | Del 7
Del 8 | Del 9 | Del 10 | Del 11 | Del 12 | Del 13

Andra bloggar om: , , , ,

Jag har aldrig varit i Skövde

Så. Då har jag erkänt det. Känns väldigt skönt att få det ur sig. Jag kan också - av bara farten - erkänna att jag aldrig varit i Halmstad eller Höör heller. But I've heard good things... Däremot så har högskolan i just Skövde kommit fram till något som för många kan verka självklart - Datorspel gör dig till en bättre bilförare.

Ens simultankapacitet, reaktionsförmåga och förmåga till strategiskt tänkande utvecklas givetvis och hålls i topptrim om man ständigt använder sig av dessa förmågor. Astronauter och piloter använder sig av simulatorer i sin träning, och jag tvingas sticka nålar i otaliga madrasser i väntan på att få börja ge injektioner och sätta perifera venkatetrar på riktiga människor.

Att ständigt tvinga hjärnan till att fatta snabba beslut leder till att impulser färdas allt snabbare längs nerverna i de olika reflexbanorna. Att ständigt utsätta ögonen för virtuella situationer där ens överlevnad är beroende av att man har snabb visuell perception, ökar hastigheten med vilken signaler överförs från synorganen via synnerven till det centrala nervsystemet. Man kan träna upp sina reflexer, skulle man kunna sammanfatta resonemanget med.

Och.. tjaa.. att reflexer är bra att ha när man kör bil är nog ingen större nyhet.

image144

Saker värda att kommentera idag i övrigt:
En människas smaklökar har lyckats kränka personalen på en vårdavdelning i Oskarshamn. Detta är ny, hittills helt outforskad mark för kränkningar. Kanske kommer det faktum att jag planerar att ha på mig en svart tröja imorgon att kränka någon av mina föreläsare, då denne kanske föredrar blått eller brunt?

(DN skriver också om det, men dom undvek orden kränkt, så den artikeln var inte lika kul)

Och jag har i detta inlägg nämnt Skövde, Halmstad, Höör och Oskarshamn, men inte staden jag alltid skriver om. Ej heller de två städer som jag i sällsynta fall nämner. Det verkar inte bara vara kränkningarna som känner av äventyrslustan idag... Hujedamej.

Farliga Landskrona - Del 13

Jag gillar inte att upprepa mig (nåja, på alltför uppenbara sätt iaf), men nu måste jag dessvärre göra det. Del 13 kommer att härma upplägget i Del 12 till punkt och pricka. Det var inte meningen att det skulle bli så, det här inlägget började faktiskt bara som ett mail, men så utbroderades det lite för mycket, så det fick vackert finna sig i att bli till ett inlägg istället.

Så det här är hela planen för idag: 1) Citera inlägg från
Lars Möllers blogg, och 2) skriva min respons på inlägget. Han skriver följande idag:



Citat borttaget på grund av gnäll. Klicka på länken ovan istället.

 

 


 


 


 

 

image143
(Lägger till och med in en bild på samma ställe som i Del 12)


Hmm, undrar just vilken politiker som lyckats reta upp honom så? (Jag tar Moderater för 200 kronor, tack).

Nåväl, till saken nu. Det är varje människas självklara rätt att kritiskt granska det sätt som medierna väljer att rapportera saker på. Tidningar finns till för vår skull, och skulle inte finnas till utan oss. Och det faktum att Landskrona Posten kritiseras från flera av varandra oberoende håll, tyder det inte på något?

En liten newsflash; Ni skriver faktiskt (nästan) enbart om skit. Det är en lätt modifierad sanning, då ni skriver om en hel del annat också, men det som ni verkligen går in för att trycka upp på förstasidorna och det ni verkligen lägger krut på är just Landskronas negativa sida. Det kan ingen, varken ni eller vi som läser tidningen, förneka. Längtar (tro det eller ej) tills fotbollssäsongen drar igång så att ni får lite annat att fokusera på också.

Och att rada upp en massa retoriska frågor i slutet för att understödja någon form av poäng är ju en välbeprövad taktik (jag kommer nog att använda mig av den själv i det här inlägget), förutsatt att man inte låter sin irritation över något ta överhanden så att ens träffsäkerhet blir lidande. Men jag kan besvara några av dom åt dig:

  1. Blir Landskrona bättre och känner sig tryggare om tidningen undviker att ta upp den brottslighet som förekommer? Nej, självklart inte. Men Landskrona Posten skulle bli en bättre tidning om den hittade en bättre balans i sin rapportering. En balans speglande verkligheten bättre, förslagsvis.
  2. Ska vi strunta i att skriva om personer som blir felbehandlade eller kommer i kläm inom äldreomsorgen? Nej, det ska ni givetvis inte. Det vore ett välkommet initiativ om ni ökade andelen av den sortens nyheter för att späda ut all rapportering om diverse småbrott.
  3. Ska vi sluta granska politikers sätt att hantera de allmänna skattemedlen? Se föregående svar.
  4. Eller ska vi helt enkelt anställa ett gäng av Landskronas politiker? Politikerföraktet känns lite malplacerat tycker jag, då flertalet av journalisterna på tidningen själva har tydliga politiska agendor bakom sitt sätt att skriva. Eller var t.ex. publiceringen av den faktafelspäckade artikeln Ungdomsgäng fortsätter sprida skräck dagarna före valet förra året bara en slump?
Fast tidningen har bara på det senaste halvåret förbättrats på den punkten. Tidigare kunde man läsa skrämmande exempel där ungdomar med invandrarbakgrund målades ut som känslokalla förövare i motsats till ungdomar med svensk bakgrund vilka framställdes som oskyldiga offer. Numera nämns inte förövarnas nationalitet i de brottsrelaterade artiklarna i lika stor utsträckning.

Ett citat från ett tidigare inlägg (Del 4) som jag tycker passar in bra här:

"Tolka mig inte fel nu, debatten behövs. Och Landskrona Postens journalister känner garanterat frustration över att se vår stad förfalla, och gör därmed vad dom kan, med sina artiklar som främsta vapen, för att skapa opinion för vad dom anser är rätt sätt att gå till väga för att vända utvecklingen åt rätt håll igen.

Det enda jag saknar är dock tidningar som väljer att spegla verkligheten istället för att vinkla den bara för att sälja bättre. Att göra profit på folks rädsla är riktigt jävla lågt. Att få politiska mandat genom att manipulera och förstärka rädslan är ännu lägre".

Så för att då slutligen besvara rubriken; Vill inte landskronaborna veta? Svar: Ja, det vill vi. Gärna hela sanningen. Ovinklad, ofärgad och ofiltrerad.

Min motfråga är desto svårare: Vart ska vi vända oss för att få den?


Del 1 | Del 2 | Del 3 | Del 4 | Del 5 | Del 6 | Del 7 | Del 8 | Del 9 | Del 10 | Del 11 | Del 12


Andra bloggar om: , ,

Summering av säsongen 2

Kom på att jag hade lite mer hockeyrelaterat att tillägga. Det handlar nog mest om Färjestads BK. Hur jävla bortskämd är inte en förening när man anser att en semifinal är ett misslyckande? Hur lite om vad idrott går ut på vet inte supportrar som gråter efter ett sånt "bottennapp"?

Angående såna här verklighetsfrånvända reaktioner så brukar jag alltid försöka hitta åtminstone någon punkt där jag på något sätt kan relatera till hur människorna i fråga tänker. Men här..... Nej, ni skulle ha testat att vara Skellefteå AIK:are valfri säsong 89/90-04/05. Det skulle nog göra er gott.

För att sen då försöka analysera vad som gått "snett" är ju en punktlista med möjliga orsaker ett ypperligt upplägg:

  1. Färjestad kan bara spela bra i fula matchtröjor! Den svart/gula kreationen är på tok för snygg, byter man tillbaka till det lila/gula matchstället så kan man vara med och slåss om guldet redan nästa år igen.
  2. Dialekten som talas på läktarna (värmländska) störde spelarna så till den grad att andelen felpass ökade från 6% till katastrofala 7%. Denna procent fällde avgörandet.
  3. Ni är mätta, helt enkelt. Långvarig framgångs enda egentliga pris är att ens förväntningar acklimatiseras till framgången, framgång blir vardag, och en vardag utan variation blir lätt grå. Linköping ville spela final så mycket mer än vad ni ville. Hemläxa: Lyssna på Eye of the Tiger av Survivor på repeat hela sommaren.
  4. Jag har aldrig gillat er. Det är givetvis den svenska avundsjukan som spökar nånstans djupt inne i reptilhjärnan. Efter x antal säsonger av framgång så har mina illvilliga tankar som projicerats mot Karlstad äntligen börjat ge effekt.
  5. Ni var dumma nog att släppa Perra Johnsson! Hade ni ratat Melin och istället haft en tränarduo bestående av Perra och Tommy Samuelsson så hade ni varit i final nu.
  6. Ni förlitar er för mycket på Jörgen Jönsson. Han är fortfarande en av Sveriges absolut bästa spelare, det betvivlar ingen, men han har passerat toppen på sin karriärskurva och är sakta på väg utför.
  7. Linköping var bättre. Man säger att motivation slår klass, men när båda har klass så blir motivationen än viktigare.
För övrigt så borde det
förra inlägget hetat "Haur du sitt Malmoe, haur du inte sitt hockey" istället. Men men, så dags att drabbas av den snilleblixten nu liksom.



Andra bloggar om: , ,

Farliga Landskrona - Del 12

Ett litet inlägg i den debatt om kamphundar - med stor variation av såväl retorisk som logisk grad - som råder för fullt i staden i vinden kanske vore på sin plats, tänkte jag igår natt innan jag somnade. Det var efter att ha läst ett inlägg i Lars Möllers blogg på hd.se som jag kände mig nödder och tvungen att motionera fingrarna längs tangentbordet lite. Särskilt som hans blogg tyvärr saknar en kommenteringsfunktion. Så här skriver han:


Citat borttaget pga pedantiskt upphovsrättsgnäll. Det kortades först ner betydligt, men det räckte inte. Tar därför bort det helt, för att undvika fortsatt gäspning till pseudodebatt. Det var ändå överflödigt med tanke på att länken till hela inlägget som jag citerat delar av finns i första stycket här ovan. Love.









image142


En första anmärkning är att det här laddade, anstötliga ordet kamphund är en obegripligt fånig konstruktion av massmedia. Det finns givetvis inga särskilda raser som är mer eller mindre aggressiva än andra. En hund är vad den uppfostras till att vara.

Att tänka i såna "kamphundstermer" förutsätter att aggressivitet skulle vara något genetiskt betingat, något som man utan någon alltför tillkrystad tankegymnastik skulle kunna se tillämpas som argument av diverse främlingsfientliga agitatorer som inte har något vettigare för sig än att sprida hat och osämja omkring sig.

Att som Lars Möller i det citerade inlägget ovan säga att såna karaktärsdrag går att avla fram tycker jag är en skrämmande tanke. Att attribut som lämpar sig väl när man vill utöva aggressioner, såsom t.ex. muskelstyrka, avlas fram är en sak. Det är dock inget som per automatik gör en varelse aggressiv. Ju mer muskler en människa har, desto aggressivare är personen i fråga? Nej, det funkar inte så.

Varför uppfostras då vissa hundraser till "kamphundar" och inte andra? Svaret är lika enkelt som det är självklart: Därför att markanta skillnader i de olika hundrasernas anatomi och fysiologi gör att vissa hundraser, som är snabbare, kraftigare, större, har mer käkmuskler etc, självklart är en lönsammare ras att fördärva och tukta efter eget behag.

Den aggressivaste hund jag någonsin träffat var en 6-årig chiuaua, som hette Paloma, som tvångsomhändertagits från sin förre ägare, som misshandlat och försummat hunden under flera års tid. Det gick inte att vara inom en två meters radie från det explosiva, lilla paketet.

Karaktärsdrag som t.ex. aggressivitet är individuella, och de som inte kan se att det är något som är uteslutande bundet till empiriska upplevelser satt förmodligen och sov under biologilektionerna i skolan. Den som träffat en väluppfostrad och bedårande bullterrier, amstaff eller pitbull kan med lätthet dra denna slutsats på egen hand.

Att det finns hundar som är så gravt mentalt störda och aggressiva som vissa hundar är, har en enda bakomliggande orsak: Den mentala störningen hos dess ägare. Att i det läget skylla på hunden för att den är aggressiv, är lite som att skylla en fortkörning på att man har en lamborghini.

Det är fortfarande du bakom ratten som har ansvaret.


Tidigare delar: Del 1 | Del 2 | Del 3 | Del 4 | Del 5 | Del 6 | Del 7 | Del 8 | Del 9 | Del 10 | Del 11

Andra bloggar om: ,

Summering av säsongen

Då var den berg- och dalbana som varit årets Elitseriesäsong över för mitt Skellefteå. Planet med spelarna landade för några minuter sen på flygplatsen utanför Skellefteå och dom borde vara på väg in till stan nu för att hyllas för att dom överlevde Kvalserien. Känslan som infunnit sig under hela kvällen är helt obeskrivligt skön. Jag känner nu att jag gått och spänt mig konstant i några veckor. Inte så märkligt att jag känt mig ofokuserad och slö emellanåt. Diverse tidningar skriver:

Malmö Redhawks åkte ur Elitserien - Sydsvenskan
Jubel för Södertälje och Skellefteå - Svenska Dagbladet
Skellefteå hänger kvar i Elitserien - Dagens Nyheter
Södertälje till Elitserien - Dagens Nyheter
Strömberg: Jag är så in i helvete stolt - Aftonbladet
Malmö ur Elitserien - Aftonbladet
"Vi ska tillbaka så fort som möjligt" - Expressen


image138

Spontana reaktioner efter Kvalseriens slut:
  1. JAAAAAAAAAAAAAAA!!!
  2. Blir betydligt längre till närmsta hockeymatch nästa säsong, vilket är synd.
  3. Ser hellre en klubb med lite anor, kultur och hjärta (SSK) i ES än ett hopköpt lag som tror att det enda som krävs för att lyckas är en bunt spelare med schyssta meriter. Dock tycker jag synd om Malmö, dom satsar friskt och tänker nytt och sånt behövs alltid.
  4. Malmö har bara sig själva att skylla. Att byta ut 22 spelare på en säsong tyder på nervdaller och total brist på tålamod redan från start. Och av det jag sett av deras spel i KS så kan jag tydligt urskilja en enda taktik - Försök få pucken till Fedor Fedorov så ordnar det sig.
  5. Löven imponerade på mig. Det svider i fingertopparna att tvingas bokstavera dom orden. Blir dom inte totalt söndervärvade nu utan får behålla alla sina unga spelare så är dom ett lag för framtiden.
  6. JAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAA!!!!!

Säsongens höjdpunkter var nog annars bortavinsten mot Frölunda i omgång 4 (26/9, vinst med 3-2) och bradgmatchen borta mot Timrå den 18/11 (vinst med 3-1). 6-2-vinsten hemma mot Löven i KS (15/3) var rätt skön den också.



Var på olympiatravet på Jägersro igår. Tror inte jag varit på trav sen jag var runt 6-7 år. Och då var det intressantare att äta korv med bröd än att se på några hästar som joggade runt i cirklar, vill jag minnas. (Blogg.se har beslutat sig för att inte funka som det ska idag, och jag har varit tvungen att skriva om det här inlägget flera ggr. Det är jävligt irriterande, och tar död på skrivlusten). Ska i vilket fall som helst vara bättre förberedd nästa gång jag går på trav, om sisådär 16-17 år. Hade ingen aning om att det var en hel vetenskap bakom något så till synes trivialt.

image140
Fick en inbjudan idag också, av Jehovas Vittnen. Dom ville att jag/vi skulle komma och diskutera Jesus. Jag ser tyvärr inte på Jesus som ett ämne som eggar till diskussion. Jag menar, vad ska man prata om? Jo, Jesus verkade trevlig. Jo, det tycker jag också. Pass.