Hooray

Okej, eftersom det är min dag idag - min och min allena - så gör jag precis vad jag vill, inte sant? (Jag fyller år, anm.) Säger vad jag vill, har på mig vad jag vill1, äter vad jag vill2, sjunger vad jag vill3, skriver vad jag vill4, länkar till vad jag vill5... Yeah, this day will kick ass.

Grattis även till Cameron Diaz (38 idag) och Mary Shelley (skulle fyllt 213).





1 Mina nya Levi's, som är så jävla sköna att jag aldrig vill ta av mig dem igen

2 Hittills har det inneburit brieost och flingor

3 Sjöng I want you to want me - Cheap Trick i duschen för en stund sedan

4 Så lite som möjligt

5
Min officiella födelsedagssång 2010

Dröm #25 - Den försenade elefanttaxin

Vaknar irriterad klockan kvart över nio1. Jag hade beställt en elefanttaxi till klockan nio, och nu skulle jag bli försenad. Det är hopplöst att komma i tid i Indien. Sultanen kommer bli rasande, och min erfarenhet av honom är att han föredrar att lyssna till ursäkter först efter det att ens huvud avlägsnats från resten av kroppen medelst svärdsklinga. I undantagsfall medelst tigerkäke eller nagelsax.

Detta kändes som ett klockrent undantagsfall.

Således befann jag mig alltså mitt i en grov härva av trubbel. Dock hade jag förberett allt han bett mig om; jag hade införskaffat tvåhundra iPod nanos i blandade färger, omsorgsfullt laddat batterierna på dessa (försök göra det på en kvart på ett hotellrum med bara ett eluttag; jag utmanar dig!), samt fyllt varenda en av dem med
Quiet Riots samlade verk. Allt till hans dotters stora glam metal/pudelrock-party.

Så hör jag äntligen en elefant trumpeta nerifrån gatan. Klockan är nu 09:302. Springer nedför trapporna och ut på gatan med alla iPods i en stor säck. Elefanten är en uppenbarelse värd att ägna ett stycke åt att beskriva i detalj.

För det första: Hellraiserspikar över hela huvudet och snabeln3. För det andra: Elefanten är helt rosa. För det tredje: Den har blå flames-tatueringar över större delen av frambenen. För det fjärde: En enorm boombox à la tidigt 90-tal är fastspänd över dess rumpa. Den spelar en avskalad tubaversion av Sorcerer's apprentice - Paul Dukas, om och om igen.

Världsmedborgare som jag är, hivar jag mig vant upp på den rosa bestens rygg. Här kommer nästa överraskning: Elefanten är Linda Blair. Hon vrider huvudet 180 grader på sedvanligt exorcistmanér4 så att vi får ögonkontakt. Sedan börjar elefanten - som samtidigt är Linda Blair - att tala till mig. På tyska. Tur att jag läst tyska i gymnasiet. Och tur att jag har en babelfisk i örat.

- Wohin wirst du heute gehen? (Where do you want to go today?) frågar hon, och skiter därmed i att be om ursäkt för förseningen. Som det kanske anstår en stjärna (nåja) av hennes magnitud (nåja igen). Och ett korrekt svar hade här kanske varit något i stil med Zum Palast, bitte eller Raus zum Palast, mein Leben hängt davon ab! Men icke; mitt dröm-alter ego var mer intresserat av att ta drömmen till en metafysisk nivå istället:

- Wie fühlt es sich, an einem fiktiven Elefanten in einen anderen Mann's Traum sein? (Hur känns det att vara en fiktiv elefant i en annan människas dröm?). Hon svarar att hon förvisso har stor erfarenhet att dyka upp i folks drömmar, men att detta var första gången som hon fick spela spikbeprydd rosa elefant. Alltid skönt att slippa vara en demonbesatt unge; det är direkt förödande för ens karriär att spela samma roll om igen, bla bla bla. Det slår mig vilket otroligt tråkigt intervjuobjekt hon är, och det är det sista jag hinner tänka innan jag vaknar till och tittar på klockan.

Klockan är kvart över nio.








1 Det här är lite intressant ur drömsynpunkt; min hjärna placerade alltså drömhändelserna tidsmässigt vid tidpunkten för mitt uppvaknande. Udda.

2 Vid den riktiga tidpunkten 09:30 så satt jag och kollade min mail. I Sverige, inte Indien.

3, 4 Mina drömmar gör ofta såna här skräckfilmsreferenser, utan att nödvändigtvis vara särskilt skrämmande själva. Lite som hur mitt vakna jag alltid gör Vänner-referenser utan att vara underhållande.


Andra bloggar om: , , , , , , ,

Så här ser det ut...


...där jag är idag. Hör ni mig klaga? Svaret är nej.

Det gör ni inte.






Topp 10: Kassa tjeckisk-engelska ordvitsar

För något måste man väl sysselsätta hjärnan med mellan alla ölen, eller hur?
  1. Could we have the czech, please?
  2. Czech it out!
  3. Please proceed to the czech-in counter
  4. Soundczech
  5. Prague-matic
  6. Czechmate!
  7. Sounds great, but I think I'll have to take a rain czech
  8. Czechpoint
  9. Excuse me, could I please borrow the computer? I need to czech my e-mail
  10. Crossczeching
soundczech
Soundczech


Andra bloggar om: , , , ,

Topp 10: Tjeckiska öl



Hemma igen från smekmånadenveckan. En av de förträffliga guideböckerna jag införhandlat inför resan (
länk här) hade på sidan 59 en lista över de tio bästa tjeckiska ölen. Den såg ut på följande vis:
  1. Staropramen
  2. Pilsner Urquell
  3. Krušovice
  4. Budvar
  5. Velkopopovický Kozel
  6. Velvet
  7. Gambrinus
  8. Bernard
  9. Herold
  10. Branik
Slut citat. Efter provsmakning framkom dock att denna lista inte riktigt stämde överens med verkligheten. Så här skulle den egentligen ha sett ut, komplett med betyg:
  1. Staropramen: 10/10
  2. Velkopopovický Kozel (den ljusa varianten): 10/10
  3. Krušovice (den mörka varianten): 9/10
  4. Pilsner Urquell: 9/10
  5. Bernard: 8/10
  6. Budvar: 8/10
  7. Velkopopovický Kozel (den mörka varianten): 8/10
  8. Gambrinus: 5/10
  9. Branik: 5/10
  10. Krušovice (den ljusa varianten): 4/10
Diskvalificeringar:
  • Velvet - Fanns på ett ställe. Där den var slutsåld.
  • Herold - Fanns ing-en-stans.
Och med reservation för att jag inte drack något Zlatopramen (helt ok), Baron Treck (sisådär) eller Primator (undvik) på semestern.

Andra bloggar om: , , , , , ,

10 anledningar till varför zombies är bättre än vampyrer

Ett i mitt tycke indisputabelt faktum är att zombies äger vampyrer. Alla dagar i veckan. Således borde det finnas gott om logiskt välgrundade argument som stöder den tesen. Här följer ett fåtal:


1. Val av föda. Vampyrer älskar blod. Okej, det är kanske ganska hårdrock. Men ärligt, tappa mig på en liter då och låt mig vara sen. Blod är förnybart. Zombies däremot. De kräver din hjärna till frukost. Din enda hjärna. Fungerar du utan din hjärna? Nej, det gör du inte.

2. Bordsskick. Vampyrer kan sin anatomi. De siktar in sig på vena jugularis med sina tänder och that's it. Perfektionisten i mig tilltalas måhända av det kliniska tillvägagångssättet, men ack så odramatiskt och beskedligt! Zombies sliter å andra sidan isär dig och krossar ditt kranium för att komma åt din hjärna. Målmedvetet så det förslår, och brutalt och slafsigt så det räcker och blir över. Vad är läskigare: Ett sugmärke på halsen eller att se ut som en slaktplats?

3. Utseende. Vampyrer ser skamlöst bra ut. De ser ut som Brad Pitt, Alexander Skarsgård och Robert Pattinson. Skulle en av dessa herrar komma in i ditt sovrum när du ligger och sover, är chansen stor att du bara tror att du är mitt uppe i en sexdröm. Om en zombie bröt sig in när du sov, skulle du sannolikt behöva byta sängkläder dagen efter. Zombies = Läskigare.

4. Flockbeteende. Vampyrer tycks ofta agera på egen hand. Ibland jagar de i mindre grupper, men sällan är de ens tvåsiffriga till antalet. Zombies anfaller sällan i antal mindre än det i en normalstor krigshär (och inte tar de en paus bara för att solen går upp heller; de slutar aldrig att jaga dig; lunchen är serverad så snart du råkar snubbla till).

5. TV-spel.
Spelat några bra spel där du slaktat vampyrer på sista tiden? BloodRayne? Darkwatch? Castlevania? Står sig onekligen rätt slätt mot Resident Evil, Left 4 Dead och Dead Space, gör de inte? Och sedan finns det ju läskiga
zombiefiender i Zelda-spelen, eller hur? I rest my case.

6. Svagheter.
Vampyrer har lite olika svagheter, beroende på vilken skola man väljer att studera. Överlag verkar de dock ha många akilleshälar. Solljus. Vitlök. Kors och andra heliga föremål. De kan inte komma in i ens hus om man inte bjudit in dem. Vigvatten. De kan inte beträda helig mark. Träpålar. De kan inte korsa rinnande vatten. De går i dvala på dagen. Och silver verkar vara en annan öm punkt i vissa varianter av myten. Zombies då? Tja, skjuter man dem i huvudet verkar de för det mesta dö (Dawn of the Dead, 2004), men inte alltid. Eller om man styckar dem med gräsklippare och sedan kör delarna i en mixer (Braindead, 1992). I övrigt: Inga regler. Bara ond, bråd död.

7. Parodier.
Pride and prejudice and zombies (bok, 2009). Boy eats girl (film, 2005). Zombieland (film, 2009). Planet Terror (film, 2007). Thriller (musikvideo, 1983). Fan, enbart jukebox-scenen i Shaun of the Dead (film, 2004) utklassar alla vampyrparodier någonsin. Ett undantag är dock Dracula: Dead and loving it (film, 1995) som har en del minnesvärda scener, främst tack vare Peter MacNicols tolkning av Renfield.

8. Evolutionen.
Så sent som under 60- och 70-talen var zombier slöa varelser som stapplade sig fram genom (efter)livet. Se på dem nu: De springer, hoppar och har övermänsklig styrka. Och de har blivit betydligt intelligentare. En outtröttlig hjord av rabiata rovdjur. Vampyrerna ... har börjat gnistra och glimra på senare dar. Och de har blivit reducerade till pseudosexuella våp, långt ifrån sin forna storhetstid som monster.

9. The Twilight Saga vs. George A. Romero.
Behöver det utvecklas ytterligare? Svar: Nej.

10. Hotbild.
Vampyrer må utgöra ett hot mot enskilda människor; de levande döda hotar hela mänskligheten. Och en zombieapokalyps skulle kunna hända på riktigt. Allt som behövs är att ett virus (och sådana har vi ju redan) muterar. Och då gäller det att agera snabbt och aggressivt, annars är det kört. Tills dess så får vi nöja oss med att bara vara lagom hjärndöda, och begränsa vår lust att kalasa på hjärna till andra levande varelser.

Men ärligt talat tror jag inte att zombies och vampyrer hyser alltför stort agg gentemot varandra. Zombies är förvisso inte kräsna, men så länge tillgången på människor är god finns ingen anledning att livnära sig på vampyrernas redan döda kött. Bara tanken är direkt avtändande; färsk föda föredras. Och det är ju inte som om zombierna har något blod att erbjuda vampyrerna, en egenskap som direkt diskvalificerar dem som vampyrföda.

Det enda som skulle kunna tänkas göra både zombierna och vampyrerna kinkiga, är en omfattande zombieapokalyps. När människorna tar slut, har nöden ingen lag. Men vampyrerna har fortfarande hjärnor, varför zombierna skulle gå segrande ur ett sådant scenario; blodsugarna skulle svälta ihjäl först. Och skulle inte vampyrerna drabbas av zombiesmittan själva, om de försökte bita en zombie? Zombievampyrer ... Angenäm tanke, faktiskt.



Andra bloggar om: film, skräck, splatter, humor, listor, topp 10, zombies, vampyrer, monster, twilight, zelda

Topp 10: Låtar att inte spela på bröllopet

För att det skulle kunna anses opassande. Komplett Spotifyplaylist finns här. Har jag glömt någon låt så hojta till. Förslagsvis via kommenteringsfunktionen.

  1. Die my bride - Murderdolls
  2. I hate everything about you - Ugly Kid Joe
  3. Love stinks - J. Geils Band
  4. One of us is gonna die young - The Ark
  5. Love will tear us apart - Joy Division
  6. Ode to divorce - Regina Spektor
  7. Vill du bli min fru - Drängarna
  8. Baby got back - Sir Mix-A-Lot
  9. Used to love her (but I had to kill her) - Guns N Roses
  10. Heaven knows I'm miserable now - The Smiths
Bubblare:


Andra bloggar om: , , , , , , , ,

Okej; nej

Jag gör om igen. Gör rätt igen. Tar bort alla kategorier, och låter bloggen handla om ingenting. Väldigt 90-tal, jag vet. Men då ska man kanske ta sig en minut till att betänka, att det är just den tiden som jag råkar vara ett barn av. Livet är ju ändå bara en lögn så varför inte passa på att återge den i en mera frisläppt, fragmenterad, förvirrad1 textform tills allt tar slut?

"We are vain and we are blind.
I hate people when they're not polite"

/Psycho killer - Talking Heads, 1977

"In the desert
I saw a creature, naked, bestial,
Who, squatting upon the ground,
Held his heart in his hands,
And ate of it.
I said: 'Is it good, friend?'
'It is bitter - bitter,' he answered;
'But I like it
Because it is bitter,
And because it is my heart."
/In the desert - Stephen Crane, 1905

"When I became the sun
I shone light into the mans' hearts"
/Toxicity - System of a Down, 2001



1 De tre heliga F:n