Skandinavien, och vad det påminner mig om

image387

Det här är en karta över Skandinavien. Det visste du kanske redan, men vad fan vet väl jag? Man måste vara grymt smart för att uppskatta min blogg, så jag förutsätter att du som läsare redan visste det. Hur som helst så har jag, ända sen jag gick i lågstadiet och började lära mig geografi lite smått, associerat till främst tre saker när jag har tittat på en karta över denna del av världen. Här kommer dom:

1. Björnen - Ber om ursäkt till Haparanda, som får det tveksamma(?) nöjet att utgöra skrevet; det är ett smutsigt jobb, men någon måste ju göra det. Och bakbenet ser rätt ödematöst ut.

image388



2. Krokodilen som äter Finland - Här får Litauen utgöra skrevet, och det är ju en klar förbättring. Finland blir en munsbit som så många gånger förr, dock vanligtvis i hockeysammanhang, och inte i kontext involverandes krokodiler.

image389



3. Penisen - Det är pga denna föreställning som Stockholm ofta brukar kallas för "Sveriges förhud". Skånes placering är ju allt annat än idealisk. Och vad det är meningen att Norge ska utgöra har jag ingen aning om.

image390

Nån som föreställer sig nåt annat?





Andra bloggar om:
, , , , , , , , ,

Skadeglädje (Fast det blev en topplista istället)




Hittade den här videon, minns redan inte hur, fastän det var hur sjukt nyss som helst, och då slog det mig, att skadeglädje är kanske inte den bästa glädjen, men den är lätt åtminstone en av dom bästa. Och såna plötsliga infall kan inte min hjärna riktigt släppa, förrän jag tänkt igenom dom och vänt och vridit på dom några gånger om.

Jag och min hjärna är lite olika på det sättet. Jag önskar att den bara kunde ta det lite piano emellanåt, är det för mycket begärt?

...

Hur som helst, vilken är i såna fall den bästa glädjen då?, tyckte min hjärna att den hade ork till att ponera över för en stund. Och visst, jag kan ju inte hindra den, vi lever båda i en fri kropp, så det fick den väl fundera över bäst den ville, tänkte jag. Och innan jag visste ordet av, så började den jobba på en topp 10-lista över de bästa glädjena (det där ordet gjorde ont att skriva, men vad ska man kalla det då? "De bästa typerna av glädje", säger min hjärna nu. För sent.).

Men den sket tack och lov i det efter en stund, då den kom på att det tedde sig rätt lönlöst att dela in en och samma känsla i olika kategorier, beroende på vad som orsakat den. Lika intelligent som att värdera åsikter olika, beroende på klasstillhörighet och utbildning hos den som yttrat dem liksom.

Men. Är hjärnan på topplistehumör så måste jag skriva en listjävel även fast jag inte vill, annars får jag inte en lugnt stund för resten av dagen. Så, en lista över vad som ger mig glädje då. Nej, det är ett för brett område. En lista över de bästa formerna av humor kanske. Det känns som ett lagom projekt. Get it over with, hjärnan.
  1. Sarkasm
  2. Svart humor
  3. Satir
  4. Ironi
  5. Galghumor
  6. Nonsenshumor
  7. Tabuhumor
  8. Dålig humor
  9. Parodi
  10. Slapstick, eller annan fysisk humor
Bubblare: Studentikos humor, oneliners, practical jokes

(Observera att jag med "dålig humor" inte avser lyteskomik, blondinskämt eller norgehistorier).






Andra bloggar om:
, , , , , , , , , , , , ,

Att fota med tålamod

Min mobil råkade hamna i tvättmaskinen i våras, och slutade abrupt att fungera (jag vet, vad är det för jävla sätt liksom?). Och jag vet inte varför, men i mitt huvud så föddes idén om att det vore kul, på det där totalt meningslösa sättet, att låta den ligga och samla damm i några månader, så att jag sen kunde fotografera en dammig mobil. Och nu, nästan 6 månader senare, så bedömde jag att det äntligen var dags. Och här är nu bilderna. Grattis, världen.








Andra bloggar om: , , , ,

Kränkningsnytt #6 - Den fria viljans kränkning

Det här är både tragiskt och komiskt på samma gång. Tragiskt för att någon kan bli så pass "kränkt" av att någon är av en annan åsikt, att man stämmer människan i fråga. Tragiskt för att en gubbe på 77 år kan sakna självinsikt så till den grad, att han häpnar över att någon som är en fjärdedel av hans ålder inte vill ligga med honom. Och komiskt av exakt samma anledningar.

Diskriminerad av att en annan människa väljer att utöva sin fria vilja, går det att bli det? Kränkande av en inbillad äganderätt. Men det är ju bra att veta. Har man väl följt med någon hem så är man skyldig att ha sex med denne, om man inte har en godtagbar anledning till att slippa, som inte på något sätt kan tänkas kränka den andre. Fast kränkningar till föjd av ålder förekommer garanterat på riktigt också. Inte minst på arbetsmarknaden.

Det har varit lite ont om kränkningar i media på sista tiden, så jag hade nästan hunnit börja hoppas på att hysterin ebbat ut. Visst, munkarna i Burma blev ju kränkta, kränka på riktigt till och med, och alla förfasades över det så länge som media skrev om det. Och alla andra människor som lever i andra diktaturer runtom i världen blev samtidigt kränkta av att de inte omskrevs just alls i svensk media. Men det vet de ju inte om, det vet bara vi. Vi sitter med andra ord inne med en potentiell kränkning. Det är en rätt kul tanke, att kunskap skulle kunna kränka. Eller tystnad, för den delen.

Det räcker således inte att hålla käften i förhoppning om att ingen ska bli kränkt. Även tigandet skulle kunna vara en form av förolämpning. Kanske sitter det folk lite varstans och känner att just den grupp som de identifierar sig mest med inte får komma till tals fullt lika mycket som andra grupper? Tjejerna i Idol kränks visst av att Marie Picasso får mer uppmärksamhet än vad de själva upplever att de får, till exempel.

Kanske kränks vi hockeysupportrar över det faktum att det skrivs betydligt mer om fotboll än om hockey? Kanske kränks patienter med prostatacancer av att de upplever att bröstcancer får mer uppmärksamhet i förhållande till hur många som faktiskt drabbas och dör av sjukdomen, med allt vad rosa band och bröstcancergalor heter? (10.000 svenska män får prostatacancer varje år, varav 2.500 dör. Att jämföra med att 7.000 svenska kvinnor årligen får bröstcancer, varav 1.500 dör (källa: cancerfonden)). Listan kan göras lång.

Men de enda som egentligen borde känna sig kränkta är väl ändå de som diskrimineras på riktigt, och som ingen lyssnar på, bara för att de drunknar bland alla pseudokränkningar, och ignoreras i och med den kränkningsidiosynkrasi som uppstår i pseudokränkningarnas spår.

image381
Kränkande bakverk?




Andra bloggar om: , , , , , , , , ,

Farliga Landskrona - Del 36

Jag har funderat mycket kring historien bakom den där pennan på Järnvägsgatan. Tittat på kartor över Europa, och inte förstått hur någon har fått det att gå ihop - Och Europas mittpunkt sägs väl ändå officiellt ligga nånstans i Litauen? Men nu fick jag äntligen funderingarna besvarade - Utgår man från en triangel av punkter, med fyren på Cabo de São Vincente i Portugals sydvästra hörn som en punkt, och med en punkt på norra sidan av västra Spetsbergen, och låter man staden Astrakan vid Volgas utlopp i Kaspiska havet utgöra punkt nummer tre, så blir Rådhustorget i Landskrona den punkt som ligger lika långt ifrån samtliga av dessa punkter.

Sen återstår då bara nästa mysterium - Varför ska detta, det faktum att Landskrona placerar sig fördelaktigt i förhållande till en triangel av förutbestämda punkter, representeras av just en penna, av alla saker? Visst, det är lite humor över det hela, men varför? Detta, tillsammans med det faktum att Landskrona egentligen inte ligger mitt i Europa, fick mig att från början tro att man syftade på att Landskrona var någon form av litterär eller kulturell mittpunkt, och inte en geografisk.

Någon som sitter inne med information om varför man beslutade sig för att uppföra en stor blyertspenna istället för nåt annat? Varför valde man inte nåt som faktiskt representerar Landskrona som stad? Eller Europa? Eller vad som helst som går att anknyta till geografi?


image379
Pennan i fråga




01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11 12 13 14 15 16 17 18
19 20 21 22 23 24 25 26 27 28 29 30 31 32 33 34 35




Andra bloggar om: , ,

7 sanningar

Jag har blivit utmanad av Kajsa!

Så här ser reglerna ut:
    1. Länka till den som utmanat dig
    2. Berätta 7 sanningar om dig själv
    3. Utmana 7 personer i slutet av ditt inlägg
    4. Lämna ett meddelande till dem du utmanat

  1. Jag har sovit på alla jobb som jag någonsin haft (i kronologisk ordning: vårdbiträde, kyrkogårdsvaktmästare, grov- och diversearbetare, skyddsvakt, tunneltågförare och vårdare).
  2. Jag kan inte skilja Baldwinbröderna åt.
  3. Det pågår en ständig konflikt i mitt huvud mellan det faktum att jag anser mig vara bättre än de flesta, och det janteideal som man i det här landet undermedvetet får inpräntat i huvudet från dag ett, och sen förväntas efterleva.
  4. Jag gillar att försätta människor i situationer där de inte riktigt vet hur de ska bete sig, bara för att se vad de tar sig till. Att utföra små sociala expriment, skulle man väl kunna kalla det.
  5. Jag har lättare för att komma överens med tjejer än med killar. Don't ask me why. Kanske för att jag alltid motarbetar hela det där rangordningssystemet som alltid uppstår när man umgås med andra killar i grupp.
  6. Jag är inte så förtjust i utövandet av verbal kommunikation. Dels för att jag inte gillar det hopkok av dialekter som nuförtiden trängs i min strupe, dels för att jag av någon outgrundlig anledning inte formulerar mig lika väl i tal som i skrift, och dels för att jag är rätt blyg av mig.
  7. Jag är sjukt punktlig av mig. Det är en arbetsskada från den tiden då man hade arbetstider som t.ex. 04:21-12:33, med lunch på 37 minuter och två raster på 12 och 17 minuter (jävla tunnelbana...). Jag vet oftast vad klockan är med bara nån minuts felmarginal. Men jag har blivit sämre på det på senare tid, och det är väldigt skönt. Snart kan jag kanske leva ett normalt liv igen.
  8. Jag fördummar hela tiden människor jag pratar med, genom att ständigt använda lättare synonymer än vad jag egentligen vill och kan, och genom att undvika komplicerade ämnen. För att så behandlades man av vuxna när man var barn. Eller kanske är det så att jag fördummar mig själv, för att slippa konversationer som bara skulle tråka ut mig? Eller så vill jag inte att folk ska känna sig dumma genom att prata om saker som dom inte vet något om? Jag vet inte varför jag gör så, men jag önskar att jag kunde sluta.
  9. Jag saknar Norrland, varje dag.
Men va fan? Är helt säker på att det bara var 7 punkter i mitt huvud nyss. Hur i helvete lyckades det bli 9? Ja ja, nu är jag så fäst vid dom allihop, så de får vackert stå kvar. Fast jag vet inte om jag känner för att utmana 7 nya personer. De som känner sig manade vet säkert vilka de är ändå ;-) Over and out.



Andra bloggar om: ,

Bokrecension: Livet en bruksanvisning - Georges Perec

Tänkte testa att skriva en bokrecension i etapper, kanske skriva in nya intryck jag fått av boken efter 50, 100 eller 300 sidor. Vi får se hur det blir. Det här är hur som helst en bok värd att skrivas om, så jag räknar med att detta blir ett långdraget projekt.



Beskrivning (från baksidan):


I HUSET PÅ NR 11 rue Simon-Crubellier har livet lämnat spår efter sig, som en omärklig förslitning. Här ekar det förflutna i trapphuset. Det finns en berättelse i varje prång. I varje rum står föremål och pockar på uppmärksamhet. Här hörs liv och rörelse, hundskall, barnskrik, skvaller - och här härskar besvikelsens förgrämda tystnad.
På besynnerliga vägar korsar människornas liv varandra, till synes oförenliga och ändå evigt länkade. Under ett och samma tak växer en hel värld fram, en värld av litterärt miniatyrmåleri, svindlande panoramor, pusselbitar, korsordsliknande upptåg komplett med register, kronologisk översikt och planritning över huset.

Georges Perec föddes i Paris 1936 och avled 1982. Hans mästerverk Livet en bruksanvisning utkom första gången 1978. Det är en bok som med eftertryck styrker Perecs grundinställning - att författaren i tvånget har sin största frihet, i leken sitt största ansvar. En bok att bosätta sig i.



Reflektion efter de första 57 sidorna:

Boken har hittills bara räknat upp en del av personerna som bor i huset i fråga; deras besynnerligheter, vad de arbetar/arbetat med, motivet på tavlorna som pryder deras väggar, historien bakom motiven; ständigt till synes ovidkommande sidospår som utforskar varenda liten detalj av en människa - Vad som står skrivet på en papperslapp i en flickas vänstra byxficka och varför, vad som fick snickaren på 5:e våningen att sluta äta sin dagliga lunch på fiket längre ner på gatan; lösa fragment som förundrar och förvirrar.

Men efter några sidor till så går det upp för en - Det är livet självt som han beskriver, varken mer eller mindre. Han påvisar med genialisk enkelhet hur allas våra liv obönhörligen är sammanflätade i varandra. Än så länge är jag väldigt glad över att jag började läsa den här boken. Den hade fångat mitt intresse redan i inledningen av första kapitlet:

KAPITEL I
I trappuppgången, 1

Ja, det skulle kunna börja så, just här, och just så här, lite trögt och saktfärdigt, i den här neutrala delen som är allas och ingens, där folk möts nästan utan att se varandra, där livet i huset genljuder avlägset och regelbundet. Det som försiggår bakom lägenheternas tunga dörrar uppfattar man oftast bara spridda ekon av, fragment, spillror, skisser, smakbitar, små intermezzon och missöden i det som kallas "gemensam­ma utrymmen", dämpade småljud som kvävs av den blekta röda ylle­mattan, embryon till ett gemensamt liv som alltid hejdas av tamburdör­rarna. De som bor i huset lever några centimeter från varandra, med en enkel mellanvägg mellan sig, och har samma utrymmen som upprepas på varje våningsplan, gör samma gester på samma gång, vrider på kranar, spolar på wc, tänder ljuset, dukar fram tallrikar; några dussin sam­tidiga vardagsliv som upprepas från lägenhet till lägenhet, från hus till hus, från gata till gata.



Reflektion efter 168 sidor:

Personbeskrivningarna fortsätter, deras egenheter lyfts obönhörligen fram; oväsentligheterna och anekdoterna börjar utforskas djupare, människor dör och ersätts av nya, människor flyttar in och ut ur hyreshuset, och de långa linjer som utgör deras liv konvergerar, divergerar, avslutas, påbörjas, försvinner, återkommer igen, tvinnas runt varandra i en enda röra. Människornas liv saknar egentligen betydelse för någon annan än för just dem, och ändå påverkar de varandra ständigt, utan att vara direkt medvetna om det.

Perec har ett närmast naturalistiskt skrivsätt, som till en början kan göra att man känner sig distansierad från det man läser, men efter ett tag så känns det bara naturligt. Och med hjälp av hans minutiösa omgivningsbeskrivningar, kan man måla upp fantastiskt detaljerade bilder av det som han vill förmedla. Till stilen påminner hans språkbruk mycket om det i Strindbergs
Hemsöborna, om än lite modernare.

De små glimtar man som läsare får av de liv som levs sida vid sida berör och engagerar. Och många berättelser utgör perfekta metaforer för de olika infallsvinklar som man som människa kan ha till livet. Ett bra exempel, ur kapitel XXVI, där man får reda på resonemanget bakom vad en man valt att göra med sitt liv, ett val som i sin tur haft konsekvenser för många andra karaktärer tidigare i boken, och som kommer att få konsekvenser för många karaktärer framöver:

Den (idén) utvecklades under de månader och år som följde och konkreti­serades kring tre vägledande principer:

Den första var moralisk: det fick inte gälla upptäckter eller rekord, inga toppar att bestiga eller havsdjup att nå. Det Bartlebooth skulle uträtta fick varken bli spektakulärt eller heroiskt; det skulle i all enkelhet och beskedlighet vara ett visserligen svårt men inte ogenomförbart projekt som hela tiden skulle gå att styra, och som i gengäld i minsta detalj skulle styra livet för den som ägnade sig år det.

Den andra principen var logisk: all slumpmässighet var utesluten ty tid och rum skulle fungera som abstrakta koordinatorer där identiska ske­enden oupphörligt skrevs in efterhand som de fullbordades på förut be­stämd plats och tidpunkt.

Den tredje slutligen var estetisk: onyttigt som projektet var - avsakna­den av vinstsyfte var enda garantin för dess genomförande - skulle det förstöra sig självt efterhand som det genomfördes; fullbordandet skulle bli ett kretslopp: en följd av skeenden som länkades till varandra och därigenom upphävde varandra: Bartlebooth skulle utgå från ingenting och återgå till ingenting, via bestämda förändringar av avslutade ob­jekt.

Så uppgjordes ett konkret program som i korthet löd så här:

Under tio år, från 1925 till 1935, skulle Bartlebooth utbilda sig i akva­rellmålning.

Under tjugo år, från 1935 till 1955, skulle han resa omkring i världen och i en takt av en akvarell var fjortonde dag måla femhundra marin­motiv, alla i samma format (65 X 50 cm), föreställande hamnar. Så snart varje sådan marin var avslutad skulle den skickas till en konstförfaren hantverkare (Gaspard Winckler) som skulle klistra upp den på en tunn träskiva och såga ut den till ett pussel om sjuhundrafemtio bitar.

Under tjugo år, från 1955 till 1975, skulle Bartleboorh återkommen till Frankrike foga ihop bitarna till varje pussel, ett åt gången, i en takt av ett pussel var fjortonde dag. Efterhand som pusslen blev färdiglagda skulle marinmotiven "retextureras", så att de kunde lösgöras från underlaget, transporteras till den plats där de - tjugo år tidigare - hade målats och nedsänkas i en färglösande vätska varefter allt som återstod var ett ark Whatman-papper, intakt och jungfruligt.

Inget spår skulle därmed finnas kvar av den operation som under femtio år sysselsatt sin upphovsman.

Jag älskar det här stycket. Så många människor lever långa liv utan att göra någon skillnad alls för just någon; de lämnar inga som helst avtryck åt eftervärlden - de har helt enkelt inte ambition nog. Människor vill nästan uteslutande göra skillnad - vi har ett behov av att känna oss betydelsefulla - men ibland lyckas vi helt enkelt inte.

Just därför är stycket ovan är så bra, då det egentligen är en satir över våra stundtals pretentiösa ambitioner här i livet; en ekonomiskt oberoende, torr engelsman som verkligen går in för att inte göra någon skillnad, och som ändå påverkar så många andra människors liv (mannen som ägnar ett decennium åt att utbilda honom i akvarellmålandets ädla konst, hans resesällskap under 20 år, hantverkaren som tillverkar hans pussel och blir rik på kuppen, kemisten som retexturerar pusslena till hela ark igen, kvinnan som tillverkar alla kartonger som pusslena läggs i, dessa människors familjer, deras vänner, osv i en enorm spindelväv av livstrådar), är väldigt underhållande. I alla fall om man har min humor.

Essensen i berättelsen är väl att vi, precis som Dalai Lama konstaterar i Lycka! En handbok i konsten att leva, omöjligen kan leva våra liv utan att vi påverkar, och påverkas av, varandra. Så som jag väljer att tolka den. (De två böckerna har många beröringspunkter för övrigt, men det är en annan diskussion).



Reflektion efter 3 månaders uppehåll:

Jag slutade läsa boken ungefär halvvägs. Jag kände inget behov av att fortsätta. Det fanns ingen direkt handling som jag ville veta hur den slutade. Inga uppenbarelser som jag kände väntade runt hörnet. Jag känner fortfarande inte för att läsa ut den. Jag hade från början tänkt ge den ett toppbetyg, men sen ändrade jag mig, och tänkte ett tag ge den ett medelmåttligt betyg. Men nu har jag ändrat mig igen, jag ska inte ge den nåt betyg alls, för jag har ju faktiskt inte läst den. Jag orkar inte ens läsa igenom den här recensionen, som jag inte skrivit på sen i slutet av juli. Men jag kommer att läsa boken en vacker dag. Antagligen kommer jag att börja om från början igen. Det är en bok som jag vill läsa, bara inte just nu. Kanske saknar jag det perspektiv på livet som krävs för att uppskatta den fullt ut, jag är ju ändå mitt uppe i livet, utan någon som helst egentlig överblick. Jag vet inte. Det finns en lekfullhet som tilltalar mig i boken, inte i språket, men i sättet som det sociala samspelet beskrivs. Stundtals känns det som om författaren ser på oss som myror i en enorm myrstack, i nästa stund är vi unika individer, och mest hela tiden så är vi väl både och.

Det här är således ett rätt märkligt blogginlägg. En recension som inte recenserar. Det är så härligt intetsägande i sin poänglöshet att jag bara måste publicera det. Jag ber om ursäkt. Det kanske kan komma att upprepas.

Betyg: Okänt

Boken finns att köpa här för 37 kronor, om du vill ge den ett försök.




Andra bloggar om: , , , ,

Kompletta låtlistan till Guitar Hero 3 har läckt ut

Nu släpps spelet förvisso i Nordamerika redan imorgon (28/10), så låtlistan hade ju blivit känd då i vilket fall som helst, men om du som jag inte kan vänta i några timmar till så finns hela listan här, komplett med länkar till videos och allt. Och vad ska man säga, listan ser som väntat grymt bra ut. Dagarna fram till releasen här i Europa (23/11) känns väldigt långa nu. 27 dagar kvar, and counting...

Before I Forget - Slipknot




Andra bloggar om: , , , ,

Farväl

De mörkgrå David Mayer-byxorna. Ni var snygga. Ni var svala. Ni var sköna. Ni gjorde så att min rumpa såg fantastisk ut. Det är med sorg i hjärtat som jag tvingats inse att Ni idag måste lämna mig. Ni är helt enkelt för slitna; ett tyg kan tyvärr inte hålla för alltid; alla saker har sitt slut; alla har vi ett bäst-före-datum som tickar. Inga andra byxor har gjort sig mer förtjänta av den sista vilan mer än vad Ni har. Må Ni vila i frid, och tack för allt.

image378






Andra bloggar om: , , , , ,

Satan i gatan vad mycket text det blev

Väntar på: Att gå och se Jonas Gardell imorgon.
Önskar att du vore bättre på: Ödmjukhet. Hahahahaha.
Senaste personen du pratade i telefon med: En klasskompis, gällande uträtandet av vissa geografiskt relaterade frågetecken inför morgondagen.
Senaste personen du fick e-mail av: En annan klasskompis. Om det nu räknas, egentligen så var det ju ett mail från Facebook. Men det skulle inte ha skickats om inte klasskompisen i fråga skrivit ett inlägg till mig där.
Senaste gången du var utomhus: För några timmar sedan (shoppingrunda).
Senaste gången hela din familj åt middag tillsammans: Oj. Det var nog i Augusti nån gång.
Senaste saken du köpte: Ett par jeans och en skitsnygg skjorta.
Vad har du gjort i dag: Tagit sovmorgon, spelat tv-spel, shoppat loss, ätit asiatisk lunchbuffé, bloggat.
Var det kul: Ja. En nästintill perfekt dag.

Ord du missbrukar: Dock, emellertid, jävla.
Brukar du svära mycket: Ja.
Hur tidigt stiger du upp: Idag: 11:10. De senaste två veckorna: 05:15. I vanliga fall: 06:50.
Vad har du på dig just nu: De nya jeansen + en Queentröja från turnén med Paul Rodgers -05.
När var du senast riktigt full: I Januari i år, röntgenfesten som Gud glömde.
Tycker du om dina grannar: Jo, så länge dom inte lever om mer än vad jag gör så.
Vad hade du i din mun senast: Ananas.
Är du homosexuell: Nope, men tackar som frågar.

Vad är du rädd för: Att tala inför fler än 12 personer.
Blir du bra på kort: Ibland så blir jag nog det. Men i regel inte.
När och varför grät du senast: Hmm. Den frågan var ju med i
förra listan också (och det var 5/4 2006).
Vad funderade du på i natt: Hur många grader kaudalt ifrån som man ska vinkla röntgenröret om man ska komma in bra i knäleden när man ska ta en bild på ett stående knä under belastning.
Vad borde du göra nu: Plugga lite kanske.
Varför gör du det inte: För att jag egentligen inte måste.
Har du haft sex med någon utan att veta deras namn: Nej.
Pojkar eller flickor: Huh? Till vad?

Tycker du om skägg: Njae, eller jag vet inte. Jag skulle förmodligen bara fastna med skiten i brevlådan.
Tycker du om snagg: Det funkar. Men inte för mig.
Tycker du om hår: Beror ju på var. På huvudet: Ja. I avloppet eller på ryggen: Nej (huu).

Har du tvångstankar: Jag ligger inte över riksgenomsnittet skulle jag tro.
Har du haft sex med någon den senaste veckan: Ja.
Tycker du om sex: Javisst.

Har du bråkat med någon i dag: Nej (suckar uppgivet).
Röker du: Nej. Jag tar röntgenbilder på folk med lungcancer, så det skulle inte riktigt gå ihop i mitt huvud om jag gjorde det.
Dricker du alkohol: Ja.
Vad drack du senast: Alkohol: Jyde Mjød. Annat: Lite vatten.

image377

Vill du ha barn: Ja.
Vad tycker du om Sex and the City: Humor på hög nivå.
Gillar du dokumentärer: Ja. Fast det beror ju på vad dom handlar om. Vill se Sicko (Michael Moores nya).

Är du sugen på något nu: Nej.
När fikade du senast: I lördags tror jag.

Hur många hål har du i öronen: Inga. Har däremot hört ryktesvägen att jag skulle ha ett stort hål i huvudet.
Brukar du bada i sjöar om somrarna: Ja, självklart.

Har du körkort: Ja, jag kommer ju från Norrland.
Favoritdjur: Reptiler.

Äter du frukost: Ja. Dock inte just nu (obs, ordmissbrukningshumor).
Har du haft sex i dag: Ja.
Hur svarar du i mobilen: "Jaa-hallå?". Men för det mesta så svarar jag inte alls.
Hur lång är du: 177,5 cm. Fast jag brukar avrunda till 178.

Kan du laga mat: Ja. Alla kan följa ett recept.
Är du smart: Jag är den smartaste människan jag känner. (Ser ni hur jag smidigt undviker att ge ett definitivt svar på frågan?)

Snarkar du: Jag vet inte. Jag sover när jag sover, så det är svårt för mig att veta.
Hade du en bra kväll i går: Ja. Var astrött, men orkade ändå vara uppe och se båda avsnitten av Scrubs på 6:an (stor bedrift).

Vad gjorde du kl 08 imorse? Sov som bäst.
Vad gjorde du för 15 min sedan? Satt här. Pratade med min sambo och skrev lite om vartannat.
Vad har du druckit idag? Ett och ett halvt glas juice, tre glas vatten, tre glas cola, ett glas mjölk.
Vad var det senaste du åt? Varma mackor med skinka, ananas, rödlök och ost.
Vad är det för färg på din ytterdörr? Vit på insidan, lila på utsidan (den är rätt söt). Det ser ut som om någon försökt hugga en yxa genom den på ett ställe, men det ger den bara karaktär.
Vad är det för väder hos dig nu? Mörk, troligtvis molnigt. Uppehåll. +10 grader celsius.
Godaste glassmaken? Carte D'or Crema di Mascarpone var min favorit för typ 1,5 år sen iaf. Men jag äter inte så mycket glass, så jag vet faktiskt inte.
Tror du på kärlek vid första ögonkastet? Ja, det gör jag. Därför gör jag mitt bästa för att undvika att titta på folk.
Drömmer du mardrömmar? Ibland. Dock inte så ofta nuförtiden (obs, ännu ett 'dock').

Hur många kuddar sover du med? En. Fast den är stor.
Morgon- eller nattmänniska? Natt. Men jag kämpar emot. Mest för att jag gillar att plåga mig själv.
Vad är viktigast för dig? Välmående. Eller, hmm. Ogenomtänkt svar. Elakt att slänga in en så djup fråga mitt uppe i allt bara sådär. Jag vet faktiskt inte. Att dom som jag tycker om mår bra, och att jag själv gör det.
Är du kittlig? Ja. Men jag kämpar emot.
Stjärntecken? Jungfru.
Äckligaste insekten? Getingar. Jävla påhitt liksom. Särskilt getingar från Blekinge.
Stökigt eller välstädat? Lagom välstädat.

Pratar du fortfarande med personen du kysste senast? Ja, jag pratar med henne just nu.
Har du fått någon komplimang idag? Ja, flera stycken.

Har du varit med i en rättegång? Äh, sånt där skit (Nej).





Andra bloggar om: , ,

Äntligen; Lika som bär

Blev lite besviken då jag för några inlägg sen inte lyckades hitta en bra bild på Fredde Granberg, där han såg ut som just Fredde Granberg, så att jag kunde få köra en "Lika som bär" med honom och Kid Rock. Men nu har jag hittat ett par bra bilder till ett annat look-alike-par, så nu kan jag äntligen släppa den här jävla tvångstanken och gå vidare med mitt liv. Skönt så det förslår.

image376
Kejsare Palpatine och Benedictus XVI

Visste du förresten att påven inte har haft skägg sedan år 1700, då Innocentius XII avled? Spännande.




Andra bloggar om: , , , ,

Dagens i-landsproblem #13

Dagens i-landsproblem: Busschaufförer som inte förstår sitt samhällsansvar.

Och nej, jag pratar inte om busschaufförer som kör för fort och sladdar av vägen så att folk dör på kuppen, eller ens om busschaufförer som kör ryckigt och pallnitar vid varje hållplats/rödljus, i tron att de sparar tid på det (jag pratar om er, lokalbusschaufförer i Lund..). Nej, jag pratar givetvis om sura busschaufförer. I morse så svarade inte busschauffören när folk sa 'god morgon' till honom. Klockan var förvisso inte ens sex på morgonen, men ändå. Le åtminstone lite lagom stelt och falskt tillbaka, så jobbigt är det inte, I do it all the time. Dåligt humör sprider sig som ringar på vattnet, och busschauffören är ofta den människa som man stöter på först under en dag. Därför förslår jag härmed subventionerade Citalopram och Zoloft till alla busschaufförer, som ett första steg mot en gladare värld.





Andra bloggar om:
, , , , , ,

Självporträtt




image375




Andra bloggar om:
, ,

På begäran: Önskelista inför julen

Böcker:
Jag har kommit på att jag önskar min böcker. Så nu vet ni det.




Andra bloggar om: , , , ,

Robotkärlek

Tillbaka efter en tupplur, har stigit upp bara för att duscha och se House, sen är det sova igen som gäller. Bara för att jag skrev om kärlek till robotar innan jag gick och la mig så kom jag att tänka på den här klassiska musikvideon av Björk.


Älskar den här låten. Den liksom tillåts växa sakta, sakta, precis som Bridge over Troubled Water.

Och så kom jag att tänka på att det inte alls måste bero på missnöje över sina relationer som 32% vill byta ut sin partner mot en robot. Det kan ju lika gärna vara uttryck för en längtan efter ett förhållande helt utan krav och förpliktelser (har inte läst så mycket psykologi, men ordet 'regression' poppar upp i bakhuvudet??). Eller så är det bara ett tecken på att folk vill ha mer avancerade sexleksaker.

Nu - House.





Andra bloggar om: , , ,

Robotsex, anyone?

Enligt en omröstning på Aftonbladet så skulle (just nu) 32% kunna tänka sig att byta ut sin partner mot en robot. Jag vet, det finns liksom inget mer att tillägga, människor förolämpar sig själva så bra emellanåt. Finner 32% av oss verkligen våra relationer så totalt meningslösa, att vi hellre skulle kunna tänka oss att sitta och ruttna bort tillsammans med en robot? Är man (allvarligt) skadad i huvudet, när man inte kan använda sig av ordet 'relation' i en mening, utan att höra det man skriver läsas upp i bakhuvudet av Sarah Jessica Parker i sann Sex and the City-stil? Varför är min hjärna utbytt mot nån form av populärkulturellt referensregister? Händer det här andra människor också?




Andra bloggar om: , , , ,

Jaha, habla habla

Är för trött för att skriva nåt (uppenbarligen trycker jag ned tangenterna ändå, men det är muskelminne och sparlåga och instinkt och inget annat). Tyckte bara att Kid Rock var förbannat lik Fredde Granberg på hans mugshot. Och sånt måste jag skriva ner nånstans, annars kan jag inte sova. Och jag råkar gilla att sova. Det är en hobby som jag har.

image374
Kid Rock

Sen så är det ju glasklart att det nyfödda barnet skadade sig självt. Känner gott om människor som gör sig själva illa, utan synbar anledning. Folk råkar gilla att göra så. Det är en hobby som dom har. Och det ska börjas i tid nuförtiden, helt enkelt.

Mmm.

Är för trött för att avgöra om det framgår om jag är sarkastisk eller inte. Eller så är jag för trött för att avgöra hurvida människor generellt är smarta nog för att uppfatta hur sublim sarkasm som helst. Att använda ett ord som sublim när man är så här pass trött är som att använda en bulldozer till att kavla bulldeg. Visst, skelettskador i samband med förlossningar är relativt vanliga, så skadorna KAN faktiskt ha uppstått då. Men att inte märka att ens barn har två brutna fotleder, brutet nyckelben, blödningar i hjärnan och i ögonen, och en söndertrasad nerv i ena benet på över två veckor känns... mindre sannolikt.

Rubriken är ett citat från Henrik Schyffert för övrigt. Ska upp kl fem imorgon, så jag borde sova nu. God natt.





Andra bloggar om: , , , , , , ,

Det är en Sån Där Dag igen

Många världsomvälvande nyheter idag (obs, sarkasm).

DN
skriver, som vanligt ur sitt typiska stockholmsperspektiv, om den pågående omröstningen om vilka städer som ska placera sig var på brädet till det nya Monopolspelet. "Umeå, Skellefteå, Arvidsjaur - är det Sveriges mest värdefulla metropoler?", frågar sig skribenten, och tror sig vara inte så lite retorisk och fyndig. Nej, det är de såklart inte, men de är tre städer som är bra mycket trevligare att bo i än Stockholm, allt handlar faktiskt inte om hur stor en stad är. Resten av Sverige har inte storlekshybris, även om det kan vara svårt att förstå (kanske med visst undantag av Helsingborg, som envist hävdar sig vara Sveriges fjärde största stad, trots att den uppenbarligen är mindre än Uppsala).

Att JK Rowling outar Dumbledore är annars en av de större nyheterna för dagen. Vi anade det nog allihop på något undermedvetet plan, men det är ju alltid skönt att få saker och ting bekräftade svart på vitt på det här viset. Väntar nu med spänning på att någon ska hitta nåt gammalt dokument som bekräftar samma sak gällande Gandalf.

Avslutningsvis så skriver Landskrona Posten att en del övergångsställen försvunnit i stan, 13 stycken för att vara exakt. Och jo tack, jag märkte det en yrvaken morgon tidigare i veckan, när jag stod och väntade på att bilarna skulle stanna för mig. Dom gjorde inte det. Fast jag antar att det är positivt, nu måste man se sig för ordentligare. Jag må vara hård, men bilarna är hårdare, så det logiska vore nog att sträva efter att undvika en kollision. Men å andra sidan så är det väl rätt självklart att det kommer att ske färre olyckor vid övergångsställen om det knappt finns några kvar.

Och självklart röstar jag på Skellefteå i Monopolomröstningen. Har förvisso hört att Växjö också ska vara en förbannat trevlig stad, men jag kan inte bekräfta det.




Andra bloggar om: , , , , , , ,

Erkännande från en djupt belägen hjärnvindling, en lördagskväll i oktober

Det här är ett inlägg som ska komma att handla om något som är rätt pinsamt att förtälja, och det är inte utan att riskera att stämplas som sinnesförvirrad som jag skriver dessa rader. Om man kör tunnelbana, vilket jag gjorde under en alltför lång period av mitt liv, så har man en hel del tid att slå ihjäl inne i sitt huvud, under tiden som kroppen rutinmässigt utför de intelligensbefriande rörelser som krävs för att köra ett tåg.

Precis vid infarten till hållplatsen S:t Eriksplan på gröna linjen, längs norrgående spår, så står det på höger sida om spåret en uppsättning pelarliknande betongsegment. Ligger man exakt under den högsta tillåtna hastigheten och kisar litegrann, och föreställer sig att konturerna som dessa pelare bildar när de susar förbi är taktslag och inte pelare, så håller de exakt samma takt som synthslingan som spelas precis före första refrängen i ABBA:s låt S.O.S från -75.

Det här är inget jag hittar på, det är alldeles sant. Så varje gång jag körde förbi den där jävla stationen på väg norrut, och råkade snegla på de där pelarna, så fick jag den låten på hjärnan. I tre och ett halvt år. Ännu en anledning i mängden till att jag avskydde mitt jobb.


Ca 40 sekunder in i videon är synthslingan jag syftar på.





Andra bloggar om:
, , , ,

Joseph Ducreux gäspar






image372
Joseph Ducreux, 1783






Svamp-Bob tar sig an Den Politiska Korrektheten


image370


image371

"Politisk korrekthet" är, enligt min erfarenhet, det som man alltid brukar beskyllas för att hänge sig åt, så fort man inte är av samma åsikt som en
sverigedemokrat. Ämnet brukar vara av underordnad betydelse, man kan lika gärna prata om flyktingpolitik som om gäddfiske. Det är ofta ett enkelt sätt att undvika att behöva förklara sig på; varför skulle väl en sverigedemokrat ödsla tid på att debattera med någon som ändå bara går PK-maffians ärenden liksom? Bättre då att ogiltigförklara motståndarens åsikter och skita i att ta debatten.

Jag vet inte, den har potential att vara en riktig skitbok, men det är ändå ett väldigt intressant ämne den tar upp, så den duger som kvällslektyr, helt klart. Köpt för 10 spänn av en försäljare på Rådhustorget tidigare idag, en summa som till och med en student som jag kan tänka mig att undvara.

Fan, Svamp-Bob är en riktig jävla poser alltså. Värre än Van Damme för fasiken. För att inte nämna den övergödda, rosa linslusen till kanin i bakgrunden.




Andra bloggar om: , , , , , ,

Hej och hå

Hur många nycklar finns det på din nyckelknippa? Åtta stycken.

Vilken svordom använder du mest? Jag går runt på 18 stycken, det är rätt jämnt fördelat mellan dessa. Har även ett par extra svordomar på prov som jag hittat på helt själv, som jag slänger in i en mening ibland bara för att se om jag lyckas etablera dom som allmänt erkända svordomar så småningom.

Äger du en iPod? Nope, har en Creative. Den har längre batteritid.

Skulle du hellre ta bilden än vara med på bilden? Ta bilden.

Vilken var den senaste filmen du såg? Ratatouille. Den var väl okej, antar jag. Saknade dom där klockrena karaktärsporträtten och riktiga höjdarögonblicken kanske, men den får godkänt.

Har några av dina vänner barn? Ja, ett helt drös.

Om du vann på lotto, vad är det första du skulle köpa? Jag skulle köpa mig fri från CSN. Sen vill jag ha ett hus.

Har någon någonsin kallat dig lat? Det var några år sen sist, men visst har det hänt.

Föredrar du vanlig mjölk eller chokladmjölk? Vanlig.

När var senast någon stötte på dig? Inte den blekaste, är inte så observant av mig.

Vilken är din favoritåkattraktion på ett nöjesfält? Berg- och dalbanor.

Tror du folk pratar bakom ryggen om dig? Givetvis. Det är vad som gör folk till folk.

Tittade du på tecknat när du var liten? Det gör jag väl fortfarande?

Hur många syskon har du? Två av varje sort.

Äger du några band t-shirts? Ett helt drös Queen t-shirts (ingen aning hur många), en Metallica t-shirt från Ullevi -04, en Deep Purple t-shirt från Hovet -03, en The Darkness t-shirt från Annexet -06, en Purusam t-shirt från en spelning i Burträsk -98, och så en Björk t-shirt från Arvika -03. Det är nog alla.

När flög du senast? I mitten av Augusti i år, Skellefteå-Arlanda.

Läser du för skojs skull? Ja, nästan varje dag.

Pratar du några andra språk? Engelska, tyska och skånska.

Har du en stationär dator eller en laptop? En stationär, plus en icke fungerande laptop.

Vilka gör du, önskningar eller planer? Både och. Mest hela tiden.

Vill du just nu ha några tatueringar eller piercingar?
Har redan en tatuering, men drömmer om fler.

Ska killen bjuda på första dejten? Den som tagit initiativ till dejten får betala den också.

Vad tar du med dig på bion? Sällskap. Annars föredrar jag att inte äta eller dricka under filmen, det tar mig ut ur upplevelsen på nåt sätt.

Vem var din favoritlärare? Lågstadiet: Gun. Mellanstadiet: Solveig. Högstadiet: Kajsa. Gymnasiet: Kurt. Universitetet: Det återstår att se.

Din favoritlåt just nu? From Yesterday - 30 Seconds to Mars

Vem talade du senast med i telefon? En jobbarkompis.

Har du nånsin varit kär? Ja, många gånger.

Kan man vara kompis med ett ex? Ja, jag är då det, och det funkar ypperligt.

Din favoritfärg? Blått eller svart. Grönt ligger rätt bra till också.

Hur många kuddar sover du med? En. Men den är rätt tjock och kompakt, så den motsvarar nog två vanliga på ett ungefär.

Tror du på kärlek vid första ögonkastet? Ja, allt annar vore nog hyckleri.

När grät du senast? När Skellefteå gick upp i Elitserien, onsdagen den 5:e April 2006.

När fick du senast en puss? Nyss.

Vad kan vara avtändande hos en kille? Det faktum att han är en kille, för det första.

Finns de nån som vet allt om dig? Nej.

Tror du på änglar? Nej. Tills motsatsen är bevisad.

Hur många par skor har du? 6-7 par nånting.

Vem fick du senast sms från?
En klasskompis.

Vad har du för väder? Typiskt höstnattsväder. Uppehåll.

Har du en blogg? Nej. Bloggar är ute. Jag skriver ett elektroniskt evangelium.

Vad har/är du just nu? Jag har det väldigt bra, jag är en rockstjärna just nu.

Var är du just nu?
Hemma.

Skulle du vilja ändra nåt i ditt liv? Hmmm. Min frisyr kanske.

Är det nåt du skulle vilja säga till nån som du inte gillar? Finns ingen som jag ogillar.

Är det nåt du är nöjd med hos dig själv? Ja. Mitt lugn, mitt tålamod och min disciplin, och min omisskännliga förmåga att använda mig av långa och påfrestande synonymer hela jävla tiden.

Är det nåt du inte gillar hos dig? Ja. Min musiksmak är lite för perfekt, och mitt hår börjar verkligen bli för långt. Sen är jag lite för obrydd ibland (frankly my dear, I don't give a damn), och kanske dagdrömmer jag lite för ofta.

Vart vill du vara precis nu? Antingen hemma i Norrland, eller liggandes i en varm jacuzzi med en kall Staropramen i handen, eller i Hyrule. Eller helt enkelt liggandes i min säng, sovandes mycket djupt.

 

image369

 

Andra bloggar om:
,

Spelrecension: Guitar Hero: Rocks The 80s

Man får vad man förväntar sig och vad man betalar för - Utfyllnad i väntan på Guitar Hero III. Det är i princip en add-on till 2:an, men med 80-talstema. Fast det rör sig om färre låtar den här gången, bara 30 stycken. Känns lite som ett av alla otaliga add-ons som släpptes till The Sims. Samma spel, fast med minimalt förändrad yta. Men dom envisas med att kalla det för "expansion".

På plussidan: Låtarna är riktigt jävla skitkul att spela, och 80-talskänslan är påtaglig, ska köpa ett neonfärgat pannband och axelvaddar first thing tomorrow. Priset var anpassat till innehållet, 285 spänn på
clickshop känns helt okej.

På minussidan: Dom kunde väl åtminstone ha försökt dölja att dom använder exakt samma upplägg och design som i 2:an, fast med lite mer neon och pastell i menyerna och bakgrunderna, och lite andra kostymer? Hade hellre spelat Cum on feel the noize av Quiet Riot, än Metal Health.

Alex Navarro på Gamespot sammanfattar det hela rätt bra: "Ultimately, Rocks the 80s is for Guitar Hero diehards only. There are some excellent songs in here, to be sure, and the gameplay is as fun as ever. But with such a decisive lack of content compared with other GH releases (...) Rocks the 80s feels like a quick-and-dirty cash-in. It's one you'll probably still have a good time with, but it's dirty all the same".

Bästa/roligaste låtarna (enligt mig):
  • I Wanna Rock - Twisted Sister
  • Holy Diver - Dio
  • Radar Love - White Lion
  • Heat of the Moment - Asia
  • 18 and a Life - Skid Row
  • No One Like You - Scorpions
  • Turning Japanese - The Vapors
  • Wrathchild - Iron Maiden
  • Ballroom Blitz - Krokus
Tycker gott dom kan passa på att släppa ett Guitar Hero med 90-talstema när dom ändå håller på att mjölka pengar ur serien. Tänk ett spel med uteslutande Soundgarden, Pearl Jam, Blur, Oasis, Stiltskin o dyl. Det är en vacker tanke.

Betyg: 7/10. Det ÄR ju ändå Guitar Hero.

Spelglädje kallas det.




Andra bloggar om: , , , , , , ,

Träffsäkert om ungdomsvåld

"Det har framställts som en smittande trend som drar ner ungdomar i misären fast det uppenbarligen är misären som drar ner ungdomarna i ungdomsvåldet" [...] "Det är lättare, billigare och ofta mer opinionsmässigt lukrativt att producera känslopornografi än lösningar på svåra och omfattande problem".

Hela artikeln
här. Kanske lite konspirationsteoretiskt här och var, men i överlag tänkvärd. För att återanknyta till det här inlägget litegrann. Litelitegrann. Pytte. Rätt mycket, faktiskt. En hel del.




Andra bloggar om: ,

Dagens fundering

Inlägget nedanför detta består egentligen inte av funderingar på riktigt, utan var väl mer ett ögonblickets infall, strukturerat i textform (palla att ens läsa igenom nåt så pass långt liksom). Det här inlägget däremot, är en fundering på riktigt. Jag hörde nämligen ett par killar sitta och prata på tåget idag. Ni vet, utöva den verbala kommunikationens ädla konst (obs, dumförklarande humor).

Anywaaay (sagt med David Schwimmer-röst).

Den ena var helt övertygad om att det är pistoler som dödar människor, den andra var övertygad om att det är människor som dödar människor. Ni vet, den klassiska ansvarsdebatten (Och självklart är det människor som dödar människor. Människor med pistoler förvisso, men pistoler är döda ting som vi styr över). Och då slog det mig, att om det nu är så som den ena killen så ogenomtänkt hävdade, att pistoler verkligen dödar människor, då borde väl jag rimligtvis kunna skylla alla mina stavfel på min penna? I såna fall måste jag söka upp min lågstadielärare a.s.a.p., för vi har ett och annat att reda ut.

Och jag borde även ta och slå en signal till mina gamla befäl på I19. Den där minibussen som jag kvaddade mot ett pansarfordon var självklart inte mitt fel, det var minibussens eget. Kanske var det till och med VW:s fel. Ansvaret var hur som helst inte mitt. Skönt.




Andra bloggar om:
,

Farliga Landskrona - Del 35

"Konkret otrygghet" är polisens term som de använder för att beskriva den stämning som råder i stan. Med det menas att folk väljer att avstå från diverse aktiviteter, pga rädsla att utsättas för brott. Jag vet självklart inte vilka dessa människor är, eftersom de uppenbarligen inte vistas utomhus särskilt mycket, men det är intressant att de finns (det skulle förvisso kunna vara de som alltid står före en i kön på citygross när man gjort misstaget att gå dit tidigt på förmiddagen - den s.k. gråhåriga snigelmaffian). Men jag kan tänka mig att resultatet av enkäten stämmer någotsånär; folk verkar generellt vara tryggare nu, jämfört med samma tid förra året; man stöter på betydligt fler människor ute om kvällarna nu.

Sen undrar jag lite gällande Sd:s budgetförslag. Fundering 1: Vad menas med citatet "De (Nova) har haft många integrationsprojekt som jag anser bara ökar klyftorna"? På vilket sätt har klyftorna ökat? Ingen konkret exempel ges i artikeln. Och vilka klyftor pratar man egentligen om? Kulturella klyftor? Emotionella klyftor? Politiska klyftor? Sociala grupperingsklyftor? Och bidrar inte andra delar av deras budgetförslag till att öka dessa klyftor i såna fall? Bästa sättet att minska klyftor på borde väl rimligtvis vara att bygga broar, inte att försöka rasera dem? Och hur mäter man såna här "klyftor" egentligen? Jag antar att Sd vet, eftersom de uppenbarligen lyckats både uppmäta och statistiskt säkerställa någon form av ökning av klyftorna i fråga, till följd av att Nova ger ungdomar nåt att göra, istället för att bara låta dem driva omkring?

Fundering 2: Hur ser resonemanget ut bakom formuleringarna "Verkligheten visar att ett tryggt och välmående Landskrona inte går att förena med ett mångkulturellt Landskrona", och "Det skapar krig. Det är bevisat överallt, att ett mångkulturellt samhälle är inte bra"? Sammanförandet av mer än en kultur ger ökad förståelse för olika sätt som människor väljer att leva sina liv på, i alla fall om det görs på rätt sätt. Att utgå från att ens eget sätt är överlägset alla andras skapar problem. Således är det en fråga om inställning, och inte en fråga om att kulturer inte skulle kunna samsas.

Och vad då "bevisat" förresten? På samma sätt som att det hittills är "bevisat" att det är stört omöjligt att få fram ett vaccin mot HIV, bara för att ingen lyckats ännu? På samma sätt som Guds existens anses vara "bevisad" av vissa (hänvisar till cirkelresonemanget nedanför det här stycket)? Det är väl snarare precis lika "bevisat" att mångkultur fungerar alldeles utmärkt? Bara inom denna lägenhets väggar samsas en 1/8 same med en 1/4 fransyska, ett solklart "bevis" om något. Att något sen skulle vara "omöjligt" är en rätt tråkig inställning att ha till något som kanske inte klaffar fullt ut alla gånger. Och att det finns ett parti som på allvar anser att det är viktigare att spara pengar, än att ta emot människor som behöver vår hjälp, eller som helt enkelt önskar sig ett bättre liv här än någon annanstans, är både skrattretande, såväl som skrämmande cyniskt, på en och samma gång. Samhället går inte ut på att sträva efter nåt ekonomiskt jävla nollresultat, det går ut på solidaritet och humanism människor emellan.
image368
Så, nu fick jag in lite sarkasm i bloggen idag också. Jippi.


Det är lite småknepigt när man hittar en artikel som den ovan. Det finns liksom så många urbota korkade, ogenomtänkta och ologiska detaljer att angripa så man vet inte riktigt var man ska börja (ungefär som när jag försöker lösa en sån där jävla Rubiks kub, men det är ett personligt tillkortakommande som jag lever med varje dag, som kanske inte riktigt hör hit (obs, självdistanshumor)). Det är därför jag undvek att kommentera deras budgetförslag tidigare i veckan, det blev helt enkelt vad jag valt att kalla för "illogical overload" i mitt huvud. Sen behöver man egentligen inte ens kommentera något som faller på sin egen orimlighet.

Fundering 3: Hur "avvecklar" man egentligen mångkultur? Genom att blanda samman alla kulturer i världen till en enda grå, unison, likriktad kulturgegga? Genom att tvinga på resten av världen våra svenska värderingar? (Bild för mitt inre: "Neeej Ibrahim, du ska ge blanka fan i att gå ut i trappuppgången när det vistas någon annan människa där ute, det är inte svenskt att göra så förstår du" *Ibrahims personliga svenskcoach Inga slår honom med en pekpinne över fingrarna*). Genom att sparka ut alla som inte är som oss ur landet och bygga en hög mur runtom (glöm ej att spränga Öresundsbron, danskarna är fan i mig inte som oss, det enda vi har gemensamt är att vi inte heller vet hur man tillverkar ett gott öl)?

Nej, vad sägs om att gilla läget, och inse att mångkultur berikar istället? Att sitta och längta tillbaka till det ljuva 50-talet och grupprunka till sin egna perverterade bild över vad det svenska folkhemmet går ut på kommer man ingenvart med. Eller jo förresten, bakåt kommer man ju alltid.





Andra bloggar om: , ,

Det slutliga beviset för växthuseffekten

Min första gärning som sarkastisk (nog för att hela mitt liv varit en enda lång sarkastisk illgärning hittills, men ni fattar.. nåja.. förhoppningsvis i alla fall) är att lägga fram bevis för att växthuseffekten faktiskt existerar på riktigt. Som Ni säkerligen redan vet så finns det människor som bestrider detta faktum. Men efter jag skrivit klart detta inlägg så kommer alla tvivel att vara undanröjda. Jag har nämligen kommit över bildbevis, som tydligt visar på hur medeltemperaturen stigit konstant sedan 1800-talet. Varsågoda:

image367



Andra bloggar om:
, , ,

Efter en lång, hård dags pluggande...

image364

...så har jag äntligen blivit en fullvärdig medlem i National Sarcasm Society. En bedrift som i det närmaste kan jämföras med ögonblicket då en theravadabuddistmunk når upplysning och blir en arahant. Mitt syfte från och med denna stund och fram till min död är således att finslipa denna konstform till perfektion. Det känns skönt att jag äntligen har ett ordentligt syfte med mitt liv.

image365
Mitt medlemsbevis, utfärdat av nån som tror att han är min mentor

Jag funderar nu på hur jag lämpligast ska gå tillväga för att grunda en lokal avdelning här i Landskrona (som om jag behöver fler medlemmar. Obs, dubbelsarkasm). Undrar förresten om man kan få föreningsbidrag för sånt här? Kända sarkastiska personer, som jag nu sällar mig till:

image366
Chandler Bing, Dr. Cox, Comic book guy och givetvis Dr. House.



Andra bloggar om:
, , , , , ,

Din alldeles egna high five, gratis under en begränsad tid!


image363


Det här är min hand. Jag har skannat in den. Jag gör sånt.

Så här gör du:
  1. Högerklicka och välj "Spara bild som"
  2. Skriv ut bilden
  3. Tejpa upp bilden på väggen bredvid din dator
  4. Slå till bilden med din handflata när du känner för att ge någon en high five, men det inte finns någon i närheten


Andra bloggar om:
,

Ironiska Firefox

Firefox rättstavningsfunktion är rätt kul, vilket jag redan konstaterat vid ett par tillfällen (HÄR och HÄR). Men nu har funktionen tagit sin humor till en helt ny nivå, då den gått och blivit ironisk också (bortsett från det faktum att det faktiskt rör sig om en rättstavningsfunktion som behöver rättstavas ibland, då). Jag skrev precis ordet "särskriva" i en kommentar till en blogg. Firefox föreslog då att jag skulle skriva "sär skriva" istället. Precis en sån start på dagen som jag var ute efter. Nu ska jag plugga lite.



Andra bloggar om: , , ,

Inget nytt extraknäck...

Efter att ha läst det här, så var jag bara tvungen att skicka iväg följande mail:




Date: Wed, 17 Okt 2007 09:28:30 +0200
From: ****************
Subject: Jobbansökan
To: info@rodaulven.se

Hej Röda Ulven! Jag heter Robert, och jag tänke bara höra om Ni skulle vara intresserade av att anställa mig som professionell surströmmingsprovsmakare? Jag har väldigt stor erfarenhet av surströmming, och med mina sofistikerade smaklökar så har jag inga som helst problem med att urskilja god suring från dålig. Mitt löneanspråk ligger på 33 kronor i timmen, vilket borde motsvara ca 12 kronor per klämma. I värsta fall så kan jag jobba gratis, allt ni behöver göra är att skicka smakprover med jämna mellanrum som jag sedan kan betygsätta. Har jag fångat Ert intresse så hoppas jag att Ni inte tvekar att höra av Er!

/Robert




Andra bloggar om: , , , ,

Topp 10: Veckans artister

Stora förändringar i topplistan sen förra veckan, där Kent klättrar hela 101 placeringar, mycket tack vare releasen av Tillbaka till samtiden. The Ark ligger oväntat högt upp, främst för att jag hade Death to the Martyrs på hjärnan i fredags och i lördags. Gorillaz och Guns N Roses utknuffade från topp 10 denna vecka. Och jo, jag vet att det här blev tråkigt. Det är just det som gör det kul. Du måste bara vara tillräckligt trött för att se det.

image362



Andra bloggar om:
, , , , , , ,

Dagens citat

Dagens bästa citat fälldes av en sjukhusfysiker: "Strålning är som en brödkniv; vet man hur man använder den så är den ofarlig. Vet man det inte så kan det sluta illa". Fast han hade hård konkurrens av en man som satt bredvid mig på tåget hem. Han hade långt, vitt, stripigt hår, och pratade för sig själv under tiden som han satt och slickade i en pocketbok. Han sa många saker. Dock inga som jag kunde relatera till just någonting alls som hade med något över huvudtaget att göra.




Andra bloggar om:
,

Första praktikdagen avklarad

Och det har gått rätt bra ändå. Har hunnit med att röntga handled, underarm, armbåge, överarm, halsrygg, bröstrygg, ländrygg (inkl. L5), bäcken, höft (inkl. lauensteinvridningar), knä och fotled idag. Och det är bekväma, direktdigitala detektorer på nästan hela avdelningen, så man slipper allt spring. Och mina handledare är jättesnälla mot mig. Det ser ut att bli fyra komfortabla, roliga och lärorika veckor. Och jag kommer att vara helt död efteråt.

image359




Andra bloggar om:
, ,

35 års tv-spelshistoria på 5 minuter




Fast jag måste erkänna att jag bara spelat 79 av spelen (av totalt 114). Jag ska bättra mig framöver, jag lovar och svär.




Andra bloggar om:
, , , , , , , , , , , , , , , , ,

Dagens i-landsproblem #12

Dagens i-landsproblem är Lunds Universitets icke-existerande(?) spamfilter. Man ombeds undvika att använda sin privata mail till att skicka in skolarbeten, ha kontakt med lärare etc, med motiveringen att "det förekommer så mycket skräppost på hotmail, yahoo, etc". Jag får runt 15 spammail till min hotmail i veckan, att jämföra med ca 200 skräpmail till min studentmail under motsvarande period. Jag har garanterat raderat ett och annat viktigt mail när jag inte orkat leta igenom all jävla spam innan jag rensat inkorgen. Sopa rent framför egen dörr först innan ni gnäller på andra, jävla skräppostsälskaruniversitet.

(Det där sista var ett exempel på s.k. ironisk sandlådeöknamnshumor)





Andra bloggar om:
, , , , , ,

Det kan inte vara lätt

Det finns som bekant så sjukt många städer i Norrland, så det kan ju inte vara lätt för den oinvigde att skilja dessa åt alla gånger. Verkligen. De ligger packade stadsgräns mot stadsgräns, mil efter mil efter mil. Det är som folk brukar säga: "Norrland, norra Europas egna Coruscant". Fast så totalt uppsnurrade som Linköping blev genom hela matchen, så är det väl inte särskilt märkligt om deras tränare var lite vimsig efteråt.





Andra bloggar om: , , , , , , , ,

Jippi, jag är visst en mops

Test: Vilken hund är du?

image358

"Mopsen är barnvänlig, livlig och glad hund med charm, utstrålning och intelligens. Den passar bra med barn och andra husdjur. Mycket hund i litet format med stor personlighet som varierar från en mops till en annan. Mopsen är hundvärldens clown, fylld av energi och humor och den strålar sig gärna i uppmärksamhetsglansen. En mops vet hur man uppför sig. De är självsäkra nog att känna till sitt eget värde och är i princip orubbligt harmoniska. Mopsen älskar andra hundar, ju större desto bättre. Får den inte den uppmärksamhet den förväntar sig är det andras förlust, mopsen drar vidare till någon som bryr sig. Mopsen älskar att sitta i knäet, men är absolut ingen latmask. Tvärtom så är den oerhört energisk och med på det mesta, och det bästa den vet är att få komma ut på galej. Mopsen har inga jaktinstinkter men den är väldigt följsam och lätt att få väluppfostrad".

Rubriken får tolkas med valfritt mått av ironi.




Andra bloggar om: , ,

På tal om Sidney Harris

På tal om Sidney Harris (se föregående inlägg), så finns en del av hans serier samlade på den här sidan. Mycket nöje, förutsatt att man har en fallenhet för att uppskatta humor av det lite svårare slaget.

image354



image355



image356



image357




Andra bloggar om: , , ,

Det efterhängsna skämtet


image353

Jag hittade den här strippen i en engelsk vetenskaplig tidskrift som min gymnasieskola prenumererade på, minns dock inte vad den hette (tidskriften alltså, inte min gymnasieskola). Det måste ha varit i trean nån gång, dvs antingen hösten 2000 eller våren 2001, för jag minns att jag läste tidskriften i samband med en inlämningsuppgift i Engelska C.

Jag kopierade den och satte upp på insidan av dörren i mitt röda skåp på bottenvåningen. Sen sparade jag den efter det att jag tagit studenten, har inget minne av varför. Kanske för att jag tyckte att den var för rolig för att slängas bort. Tappade sedan bort strippen ett tag, men den följde med i väldigt många flyttlass efter det, för jag minns att den satt på kylskåpet i lägenhet nummer fem i Stockholm under en period.

Och uppenbarligen hängde den med ner till Landskrona också, för min sambo hittade strippen tidigare idag, tålmodigt väntandes på mig i en bortglömd, röd mapp, som legat och samlat damm i en röd halvtransparent plastlåda sen vi flyttade in här. Nu förevigar jag skämtet genom att lägga ut det på bloggen istället, så jag slipper tappa bort det igen.

Jag tycker nämligen fortfarande att det är hur sjukt kul som helst.




Andra bloggar om:
, , , , , , ,
(Jag lägger till både strip och stripp som sökord, eftersom SAOL tillåter bägge stavningarna. Intressant va?)

Plötsligt så händer det

Bläddrade precis igenom alla kanalerna på tv:n (18 stycken), och det var inte reklam på en enda kanal! Vad är sannolikheten för att det ska inträffa liksom? Vi har dock inte MTV, så det räknas kanske inte på riktigt, men ändå. Det har aldrig hänt mig förut. Jag känner mig smått euforisk. Nu ska jag inte titta på tv på minst en vecka, bara för att njuta av den här speciella stunden riktigt, riktigt länge.



Andra bloggar om:
,

Hahaha

Robert skrev: "Hahaha"
Rättstavningsprogrammet: Menade du "ha haha" eller "haha ha".

Jo, det gjorde jag faktiskt. Jag menade självklart att lägga in en konstpaus någonstans i mitt evinnerliga skrattande. Tack så mycket, Firefox. Nu hann jag med att andas lite också. Det behövde jag.

image352



Andra bloggar om:
, , ,

Folkpartiet - Något för mig?

Kanske man skulle ta och bli folkpartist ändå? Först ger dom Nyamko Sabuni en ministerpost, sen gör dom sig av med Leijonborg, och nu kommer dom med såna här utmärkta förslag. Dom är onekligen på väg åt rätt håll i alla fall, opportunismen till trots. Självklart ska kultur likställas med annan kultur, och ha samma låga moms. Allt annat är hyckleri, oförståelse för ett nytt medium, och/eller vanlig hederlig konservatism och bakåtsträvan. Det är en Riksdag bestående av anakronistiska jävla betongrövar vi pratar om här. Kulturbegreppet är förvisso rätt diffust i vårt samhälle, men det här handlar inte om hurvida spel är att betrakta som kultur eller inte, det handlar snarare om att det fortfarande finns människor som inte vill erkänna spelkulturens existens och inget annat.

image351




Andra bloggar om: , , , , , ,

Äntligen dags för ett bra Simpsons-spel?

Nog för att jag förvisso älskade Bart vs. The Space Mutants (1991) till NES när jag var mindre, jag testade att spela igenom det på nytt i våras, och det är inget vidare spel egentligen, humorn och nostalgin till trots. Och The Simpsons: Hit & Run (2003) var rätt underhållande för stunden kanske, men repetitivt i längden, och en känsla av att det släpptes före det var riktigt klart genomsyrade designen och estetiken genom hela spelet.

Men nu verkar spelskaparna äntligen ha förstått att själva kärnan i det som gör Simpsons så förbaskat roligt, självklart även måste inkluderas i spelen. Jag syftar givetvis på satiren. Och ett tv-spel som satiriserar över just tv-spel måste bara vara hur sjukt bra som helst. I alla fall för oss som älskar tv-spel. Jag har svårt att se att man skulle kunna klanta till ett så pass enkelt och klockrent koncept.

- "I inledningen inser Simpsonsfamiljen att de har blivit licen­sierade till ännu ett tv-spel. Och det föranleder den svåra frågan: "Varför är vi karaktärer i ett spel?" Det är ungefär så existentialistiskt man kan göra ett tv-spel och fortfarande ha roligt med det [...] Det är definitivt ett spel om tv-spel, en hyllning till hela konstformen", säger spelets chefsdesigner Greg Rizzer till SvD.

Att sen döpa spelet till The Simpsons Game känns härligt kaxigt för att det låter så definitivt på nåt sätt. Spelet ser snyggt ut med sin cellshading, och det kliar ordentligt i mina spelarfingrar just nu. Hoppas det funkar bra med wii-kontrollen bara, tänker fan inte spela det till nån annan konsol.







Andra bloggar om: , , , , , , ,

Kadaverkalkylator

$5225.0

 


Alltid betryggande att veta att man, även i döden, innehar någon form av värde ändå.


 

 

Andra bloggar om: , , ,

Bortdomnad i huvudet?

På väg till skolan i morse. Fast ersätt i morse med runt 12-snåret, om du känner för att vara prudentlig. Min framsynta mp3-spelare slumpar fram min favoritlåt för tillfället, men det händer liksom ingenting med mig. Jag rycks inte med på samma sätt som jag brukar. Det slår mig att jag kanske blivit resistent mot den, pga överexponering de senaste veckorna. Oemottaglig. Svårpåverkad. Bedövad. Likgiltig. Oberörd. Härdad. Helt jävla bortdomnad och väck i huvudet, i vilket fall som helst.

(Jag har aldrig använt ordet prudentlig förr, vare sig i tal eller skrift. Undrar just hur det dök upp i huvudet??)

Men det visade sig inte vara någon större fara med mig, eller med mitt huvud. Jag var bara tröttare än vanligt, så allt jag behövde göra var att höja volymen några steg. Detta resulterade 25 minuter senare i att busschauffören på stadsbussen i Lund började skrika på mig, för att jag inte kunde höra vad han sa.

"Du kan inte ha musik i öronen om du ska prata med folk", snäste han irriterat som avslutning, efter det att han högljutt klargjort orsaken till hans lilla utbrott för mig och resten av bussen. Utskällningen bestod (i korta drag) av att han tyckte att jag skulle stämpla mitt rabattkort också, och inte bara visa upp min biljett och gå förbi som vanligt (Har aldrig varit med om detta tidigare. Ska man verkligen göra det?). Jag hade inte hört honom, och svarat god morgon på denna uppmaning och gått vidare.

"Okej", svarade jag i alla fall när han tystnat, stämplade lydigt mitt rabattkort i kortläsaren, satte tillbaka lurarna i öronen, och gick vidare in i bussen. Igen. Jag hade faktiskt, till mitt försvar, aldrig som avsikt att "prata med folk med musik i öronen". Hörlurarna har snarare i uppgift att hindra folk från att tränga sig in i den bubbla som jag älskar att befinna mig i när jag pendlar till och från skolan. Den tid på dagen då jag får vara för mig själv litegrann (jag vet; norrländskt så det förslår).

Men uppenbarligen så är det ett långt ifrån felsäkert system, när till och med en busschaufför som vaknat på fel sida kan lyckas forcera sig in i min isolerade lilla sfär av dagdrömmeri. Får nog överväga att börja promenera mellan tågstationen och skolan istället.




Andra bloggar om:
, , , ,

Batman

image350



Andra bloggar om:

Det kallas multitasking

"Det tar tid. Och det är här min undran kommer in: Hur kan så många ha så mycket tid? För alla bloggarna är inte fjortonåriga flickor och någon riktigt stor sak är inte bloggandet bland pensionärer, såvitt jag har förstått".

Jag kan plugga, facebooka, blogga, msn:a, äta, prata med min sambo och lyssna på musik samtidigt utan några större problem. Och tid är inte nåt man har. Tid är nåt man tar sig. Fick en bok om sånt här beteende i födelsedagspresent, men då jag inte lärt mig blogga och läsa samtidigt (ännu) så har jag inte hunnit med den. Men om jag klarade av att köra tåg i tunnelbanan och läsa fantasyromaner på en och samma gång, så nog fan borde jag väl kunna klämma in lite bokläsande i bloggandet också.

(Eller, hmm förresten, jag tror den handlar om det i alla fall. Har som sagt inte läst den ännu. Men titeln passar onekligen in på min hjärna, och så har den fiskar på framsidan. Blubb blubb).






Andra bloggar om: , , , ,

What?

Robert skriver: "fucking"
Stavningsprogrammet: Menade du "otäckingar"?

Nej, jag menade ju inte det. Men det var bra jävla nära. På tal om felskrivningar, en gång i gymnasiet så stavade jag "misspellings" fel med avsikt på ett engelskaprov, för att jag tyckte att det var ett så kul ord att stava fel, och jag tyckte att det var väldigt uppenbart att man vet hur det stavas. Det tyckte inte min lärare, så jag fick ett poängs avdrag för det. Hon var för övrigt skåning, men det hör ju inte riktigt hit. Jag förlät henne senare, när hon gav mig mitt MVG.





Andra bloggar om:
, ,

Rätt-ska-vara-rätt-centrat i min hjärna...

...(som för övrigt är rätt stort vissa dagar) pockar på min uppmärksamhet när jag läser den här artikeln. Och jag avskyr att jag ens orkar med att bry mig, jag vill bara ha helg nu (kom precis hem efter tentan, skrev 18 jävla A4-sidor). Men för det första så har Sven i artikeln expressiv afasi, dvs skadan sitter i brocas area i nedre frontalloben, och inte "bara" afasi. Och om man ska vara rikigt petig så har han egentligen dysfasi, då han faktiskt kan yttra några ord. Att förlora förmågan att skriva heter för övrigt agrafi, och att förlora förmågan att räkna kallas akalkuli. Jag antar att det är bekvämt och framförallt behändigt att samla alla symtom under en och samma förening, men rätt ska vara rätt. Jag lägger nu till en bild av en hjärna, och hoppas innerligt att min egen hjärna ska tillåta mig koppla av under resten av helgen. Hejdå.


image349




Andra bloggar om: , , , , ,

Farliga Landskrona - Del 34

Daglig promenad (nåja, dom dagar det inte regnar) - Nu med kamera!




FAN vad jag ÄLSKAR den här stan!




Andra bloggar om: , ,

Partnerbyte - Organ för organ

En man gav bort sin njure till en annan man, som var i akut behov av en transplantation. I gengäld donerade den andra mannens hustru sin njure för att rädda den första mannens partner. Rätt gulligt, om nån frågar mig (men det gör ju ingen, så därför säger skriver jag det rakt ut istället, det brukar bli bäst så). En sån här idé borde ju kunna sätta ordentligt med fart på organdonationerna om den sprids. Läs här.




Andra bloggar om: , , ,

Topp 10: Komediserier

  1. Friends
  2. Seinfeld
  3. Scrubs
  4. Sex and the City
  5. Little Britain
  6. Family Guy
  7. Simpsons
  8. South Park
  9. That 70's Show
  10. Fawlty Towers
Bubblare: That's my Bush!




Andra bloggar om:
, , , , , , , , , , , , , , , ,

Farliga Landskrona - Del 33

Det läcker in vatten genom taket i stadsbiblioteket, borta vid avdelningen för konst, historia och geografi. Jag tycker att det är synd och skam på ett sånt underbart bibliotek, och jag tycker inte att det anstår en så pass litterärt anrik stad som Landskrona att ha det på det viset. Har rödmarkerat området där det brukar droppa in varenda gång det regnat (och ibland annars också, det verkar vara lite sporadiskt). Problemet är rätt stort, då Landskrona verkar ha betydligt fler regndagar per år än något annat ställe jag bott på. Det står nästan alltid hinkar utställda på ett par ställen på golvet, så personalen är åtminstone medveten om förfallet, och gör vad dom kan. Problemet ligger således inte på något sätt hos dem (förutsatt att dom rapporterat det vidare då). Görs inget inom ett par år så riskerar biblioteket att bli ordentligt fuktskadat (om det inte redan är det). Fast kommunens pengar kanske är avsatta till viktigare saker än att ha ett anständigt bibliotek, vad vet väl jag.

image340

Bibliotekslagen (SFS
1996:1596):

"2 § Till främjande av intresse för läsning och litteratur, information, upplysning och utbildning samt kulturell verksamhet i övrigt skall alla medborgare ha tillgång till ett folkbibliotek. [...] Varje kommun skall ha folkbibliotek.

[...]

7 § Kommunerna ansvarar för folk- och skolbiblioteksverksamheten".





Andra bloggar om: ,

Farliga Landskrona - Del 32

image339

Hittade via herr Huttunens blogg en länk till de s.k. artister som så sent som 2003 ansågs vara "Sveriges bästa hip-hop" av en recensent på Aftonbladet. Förvandlingen sen dess kan väl i det närmsta sägas vara total. Förutsatt att man nu är av den åsikten att dom var bra, eller åtminstone uthärdliga, på den tiden. Jag har svårt att se vad man tror sig kunna åstadkomma med den här videon egentligen? Vad är budskapet som jag förväntas ta till mig? "Inte bara klartänkta människor kan vara anti Sd, utan kompletta idioter också"? Videon känns så där härligt nyanserad också (obs, ironi), på samma sätt som BSS inte alls såg världen i svartvitt på deras tid. Den är en enda lång (gäspning till) provokation, som snarare gör alla oss, som anser att alla människor är precis lika omistliga och lika mycket värda, en stor björntjänst (förutsatt att den kommer att röna någon större uppmärksamhet då, låten som ackompanjerar videon är som sagt inget vidare). Men meningen med den kanske är att spä på främlingsfientligheten, det är lite svårt att avgöra. Gonza har helt klart haft bättre stunder. Försök sikta över bältet nästa gång, om du (mot förmodan) träffar så gör det kanske inte lika ont som om du skulle ha träffat under det, men du skulle åtminstone kunna åtnjuta min respekt. Nu är du bara en tönt. En tönt i kläder utan passform dessutom (som är såå jävla -99).




01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 26 27 28 29 30 31






Tillägg: Så här driver man med främlingsfientlighet på riktigt. Slagorden är självdistans och satir. Och taktfullhet:







Andra bloggar om: , , , , , , , ,

Dagens svenskalektion


"Elza Dunkels berättar också att vi också är mer snällare mot vara på nätet".
/
Aftonbladet

 

 

 

 

Andra bloggar om: ,

Extrainkomst?

Hörde idag ett rykte om att man kan anmäla sig som försöksperson för bröstbenssågar. Vet inte hurvida det var sant eller inte, men 150.000 skulle man visst få för besväret. Och med "besväret" menar jag givetvis att bli nedsövd, få sin bröstkorg uppsågad av en såg som förhoppningsvis fungerar som den ska, få sina revben uppfläkta, för att sen lappas ihop igen över sternum, och vakna upp och ha för jävla ont i några veckor. Jag vill förvisso slippa betala tillbaka mitt lån till CSN tills jag är 52, men kanske inte till vilket pris som helst.

image338

(Dessutom verkar det lite märkligt, många som dör har inte bara valt att donera sina organ till bättre behövande, utan har även valt att donera sina kroppar till vetenskapen, och test av bröstbenssågar anser iaf jag omfattas av det begreppet. Inte minst borde man ju kunna testa ut nya modeller på kroppar som ändå ska obduceras).




Andra bloggar om:
, , , , , , , ,

Dagens sämsta blogg

Let's face it - 4 av 5 bloggar är ren jävla dynga (ja, det här är självklart en av dom, vad fan trodde du?). Vissa är värdelösare än andra (det är trots allt inte en svartvit värld vi lever i). Vissa är till och med så sjukt kassa att jag känner mig nödder och tvungen att förära dom med ett inlägg. Bloggen som fångat mitt intresse är The Skinny Website, vars hela existens går ut på att skvallra om vilka kändisar som gått upp och ner i vikt. Precis vad världen behöver, inte sant? Eller som kvinnan bakom bloggen skriver själv; "(...) seeing how thin some of them get is interesting".

image337
Vackert? Knappast (den här bilden lär väl snarare ge mig mardrömmar).
Intressant? Uppenbarligen, för bloggen har runt 70,000 besökare om dan.




Andra bloggar om: , , , , , , , , ,

Suck

Debatt med Yrsa Stenius och Alex Schulman på 1:an just nu. Måste springa till bussen, men måste bara kommentera som hastigast. Spontan reaktion: Vad sägs om att skaffa en pressombudsman som är ung nog att förstå sig på vår generations humor? "Unga som inte tänker på hur mycket ord kan såra". Snarare unga som inte längre lägger samma vikt vid orden, och som därför varken sårar eller blir sårade av dom. Uppsåten bakom ord kan såra, men ord i sig besitter inte en sådan kraft. Suck. Nåväl, rusa till bussen, som sagt.



Andra bloggar om: ,

Min sambo försöker döda mig

I morse så märkte jag att min sambo ställt ett paket med tvättmedel på diskbänken.

Jaha, tänker ni.

Det kan givetvis betyda många saker. Kanske hade hon ställt något annat där tvättmedlet i vanliga fall brukar stå, så att det inte längre fanns plats för det där? Gick och tittade efter, men nej, där stod nu istället ingenting. Kanske hon börjat diska med tvättmedel, tänkte jag sen, men hon sa så sent som förra veckan att det nya diskmedlet vi införskaffat funkar väldigt bra, så det finner jag föga troligt.

Vad som då återstår, är att anta att hon ställt paketet där på diskbänken för att jag i nyvaket tillstånd skulle missta det för ett paket med frukostflingor, och helt enkelt fräta sönder min matstrupe och magsäck, och på så sätt dö en väldigt plågsam död. Men tji fick hon, då jag åt korv stroganoff till frukost istället (om frukosten nu verkligen är dagens viktigaste mål borde väl ändå vara ett ordentligt sådant, brukar jag alltid säga).

Dessutom så skriver
Giftinformationscentralen att tvättmedel kan verka "irriterande, men förtäring av liten mängd (en munfull) är i regel ofarligt". Som åtgärd föreslås att "ge lite dryck. Kontakta Giftinformationscentralen vid symtom eller om mer än en munfull förtärts". Så bättre lycka nästa gång, kära sambo.

image336
Bevismaterial A; nopa wash n' fresh.



Sen är det med sorg i hjärtat jag läser att en av Sveriges bästa bloggar nu läggs ner. Och alla andra avundsjuka jävla tråkbloggare får väl jubla bäst dom vill, eller spekulera i hurvida han verkligen lagt av på riktigt, om han slutat självmant, om han verkligen är ångerfull i det han skrivit, etc. Han är och förblir ett komiskt geni. Dom som inte insett det för länge sen kan ju inte veta vad vare sig satir eller ironi betyder.

Det han skriver, om att det man sysslar med har blivit till ett monster som till slut har vuxit sig bortom ens kontroll, är knappast något nytt eller okänt fenomen. Kurt Cobain behandlade ämnet i sitt självmordsbrev. Jimi Hendrix pratade om det i intervjuer mot slutet av hans karriär. Hur man alltid förväntas ta saker ett steg längre hela tiden - slår man sönder två gitarrer på en spelning, så ska det göras kaffeved av tre stycken kvällen efter. Till slut når man en gräns, och man tvingas göra ett val. Alex Schulman gjorde nog rätt. Men jag kommer att sakna hans blogg som fan.





Tillägg: The Kristen Upplevelse lyckades på ett imponerande vis sätta fingret på vad det var som gjorde Alex blogg så klockren.


Andra bloggar om: , , , , , , , , , ,

Det mystiska paketet

Fick, precis när jag var på väg ut genom dörren, ett Väldigt Mystiskt Paket (VMP) utan avsändare. Det visade sig innehålla en söt liten sköldpadda i trä. Jag misstänkte först M, men den var nästan för välpaketerad för att hon skulle ha hunnit skicka den sen hon åkte igår. Min lista på misstänkta är begränsad till fem namn (vi kan kalla dom S1, C, S2, V och B). S1 får finna sig i att vara huvudmisstänkt för tillfället, då hon har tillgång till många små sköldpaddor. Förhoppningsvis ger sig gärningskvinnan (samtliga namn på listan är kvinnor) till känna, annars får jag hyra in en kriminalanalytiker som får gå till botten med det här.

image334
Paketet. Observera hur suddigt mitt namn är skrivet.

image335
Hola! Una tortuga, por favor!




Andra bloggar om:
, , ,

Facebook är Djävulen

Eller ja, kanske inte Djävulen, men ett jävla gift iaf. Så här såg nämligen min inkorg ut i morse, klicka för större bild:


Sen jag började skriva detta inlägg, så har jag hunnit få fem nya mail. Samtliga från Facebook. Jag måste lämna lägenheten om jag ska lyckas få nåt pluggande gjort idag, det är ett som är säkert. Är väldigt glad att min laptop inte fungerar, annars skulle Facebook ha förföljt mig hela dagen. Jag.. måste.. ut. Får.. inte.. luft.

Aaaah! Ett sjätte mail!






Andra bloggar om: