Lördag

"I have noticed even people who claim everything is predestined, and that we can do nothing to change it, look before they cross the road"
- Stephen Hawking

Den intrakorporeala avgrunden

Dagens djupaste insikt består i att stekt ostronskivling bjuder på exakt samma tuggmotstånd som muskelväggen i ett renhjärta. Inser att det är en märklig insikt att nå, kanske särskilt som jag är deltidsvegetarian. Men ärligt, hade ni hellre velat att denna hjärna fortsatt fundera ut nya verser till Krokodilen i bilen? Nej, det hade ni inte. Chanserna att en så uppenbart derivativ arbetsmetod skulle föda fram något beständigt är ju obefintliga. Har jobbat på en med en elefant som ska åka hem till en tant, och en där en hermelin är jättesugen på en apelsin.
 
 
 

Besvikelsen

Besviken över att...
  1. Bara 24,7% av mina grannar i mitt valdistrikt valde att rösta, och
  2. Att 14% av dessa grannar, i det invandrartätaste området i denna lilla by, är rasister.
Okej att de inte nödvändigtvis är rasister bara för att de lagt sin röst på Sd, de har ju faktiskt en påstådd nolltolerans mot sådant inom partiet. 100 kronor och en kopp chai till den första journalist som ställer frågan hur den nolltoleransen går ihop med hur det på Sd:s valvaka jublades hejvilt över att deras franska motsvarighet Front National - ett parti som tycker att invandrare borde utrotas medelst en Ebola-epidemi - nådde stora framgångar igår. Obs, de 100 kronorna delas bara ut om journalisten lyckas få ett tillfredsställande svar. Koppen chai-te däremot är det bara att komma och inkassera.
 
(I nästa stycke kommer jag att låta som en vänsterpartist.
För detta ber jag om ursäkt, ty det är verkligen inte sant).
 
Är det bara jag som ser ett mönster? I hur vi har en borgarregering som med sin politik först ökar klyftorna, utsattheten och arbetslösheten. // Eller, arbetslösheten har ju till viss del globala förklaringar, men klyftorna får de banne mig rakryggat ta på sig // Detta leder till att människor blir allt mer missnöjda, börjar se om sitt eget hus och vända sig mot varandra. Letar syndabockar. Med andra ord ett guldläge för partier som ger en röst och plattform åt det ökade missnöjet. Partier som trots att de väljs demokratiskt, inte har sin grund i en ideologi som tror på de demokratiska grundprinciperna eller ens på att vi alla har samma värde.
 
(Nu kommer jag att börja låta som mig själv igen. Andas ut).
 
Partier som sedan har allt att vinna på att bevaka sin särställning som kritiker av det etablerade samhällsskiktet. Vilket bara blir fånigt, då de i regel är en del av det. Men folk verkar gilla fånigt. Att människor överlag kan peka ut vilken Kardashian som är vilken, utgör ett lysande exempel på detta faktum. Skit samma att jag hört om såväl röda som gröna och rosa vindar det senaste dygnet, allt drunknar ändå i den bruna högersörjan. Växer som en jävla mögelsvamp gör den också.
 
Det här har hänt flera gånger förut. Kriser försvagar alltid demokratin, det är upp till oss som tror på den att höja våra röster nu. Vi måste vara fler än 24,7% väl?
 
 
 
Men jag är inte arg på er, kära grannar. Bara besviken.
Och ärligt talat ledsen och lite rädd för vart vi alla är på väg.
 
Cue Highway to Hell - AC/DC
 
Andra bloggar om: Europaparlamentsvalet, val, EU, rasism, fascism

Alla FÅR plats. Kanske inte sängplats, men ändå.

Lite sen med att kommentera detta, men det beror på att jag har ett liv. Nej skoja ba, men jag gillar att bidra till illusionen att jag skulle ha ett. Rökridåer och skådespel, det enda sanna sättet att härsk(n)a. Till saken nu? Okej då.
 
Debatten om vårdpersonals rätt att visa att de är mot rasism har långsamt puttrat på sedan Jimmie Åkesson inte var ett dugg välkommen på Norrlands Universitetssjukhus för ett par månader sedan. Nu senast när Sd i Jönköping tyckte att vårdpersonal inte ska få visa att de anser att alla får plats. Detta trots att antirasism är ett centralt tema i Hälso- och sjukvårdslagen. Den där lagen som utgör grunden i allt som vi sysslar med om dagarna (och nätterna), ni vet?
 
Fyra snabba invändningar ändå, icke-diskussionen till trots:
  1. Den som hävdar att antirasistiska knappar inte får bäras ur hygiensynpunkt har aldrig sett en sjuksköterskas uniform. Vi går omkring med pennor, saxar, namnskyltar, broscher från diverse sjuksköterskehem och yrkeskårer, rosa och blå band, VAS-skalor, VIPS-foldrar, you name it.
  2. Handlar det om att det finns folk som tycker att vara mot rasism är ett politiskt ställningstagande, så behöver dessa folk växa upp en smula. Antirasism är inte politik. Det är en självklar del i att vara en människa som befinner sig bland andra människor. Det är logik och medmänsklighet. Vi har plats, och vi har råd. Förminska inte er själva genom att vara dummare än absolut nödvändigt.
  3. Rasism syns inte på ytan. Således är det förbaskat svårt att behandla en patient med rasistiska åsikter sämre än en annan patient, så länge denne har hys nog att hålla dessa åsikter för sig själv. Jag skulle aldrig få för mig att diskutera politik med en patient. Dels för att det är opassande, dels för att jag är normalt funtad.
  4. Att vårdpersonal vill visa att de tänker behandla alla människor lika borde lugna även de mest hatiska av Sverigedemokrater? Förutsatt att de har insiktsförmåga nog att inse att även de faller under kategorin människor, menar jag. En knapp som säger att jag är emot rasism, är en knapp som säger att jag inte tänker diskriminera någon. Någon. Tror det kallas professionalitet. Eller en lagstadgad skyldighet. Eller en självklarhet. Eller det där konceptet som allt fler verkar ha så himla svårt för i dessa cyniska tider: Medmänsklighet. Välj själv.
Och i slutändan så får man komma ihåg, att om vi vill att framtiden någonsin ska se ut som den gör i Star Trek, måste vi som art övervinna dessa dunkla avarter till tankegångar. Och lära oss hemligheterna bakom interstellära rymdresor. Men vi inleder lämpligen med att göra upp med rasismen.
 
 
 
Andra bloggar om: vården, sjukvården, rasism, antirasism, politik, star trek

5 saker som antagligen är sekter

  1. IKEA
  2. Postkodlotteriet
  3. One Direction
  4. Djurgården Hockey
  5. Folk som sysslar med crossfit

Gynnar Sd, säger ni?

Läste för några dagar sedan att protesterna vid Sd:s torgmöten kan gynna partiet. Kände att jag läst det förut. Till exempel så sägs det att...
En får förstås ha i åtanke att det är media som hyser denna fäbless för att krysta fram orsakssamband, och inte politiska partier. Hoppas jag. För om de skenar iväg på samma sätt, och slutar fokusera på den egna politiken och istället börjar fundera över hur allt de gör kan påverka opinionen för ett gäng garderobsfascistiska rövhattar, så har vi problem. Och det skadar inte att påminna sig själv om att rasismen i Sverige inte magiskt uppstod den dag som Sd röstades in i Riksdagen, och att den inte mirakulöst kommer att försvinna den dag de åker ur igen. Det enda de egentligen bidrar med är att de ser till att rasistiska frågor stannar kvar långt upp på dagordningen. Det, och att de bidrar till den normaliseringsprocess av rasism och fascism som vi är mitt uppe i. Utan Sd hade antagligen inte Svenskarnas Parti vädrat morgonluft och bemödat sig med att (huvudsakligen) ställa upp i kommunvalet i höst.
 
Men till saken innan jag rundar av och går och lägger mig. Sd kämpar hårt för att framstå som martyrer utanför etablissemanget, som insett och vågar säga en "sanning" som "alla" andra envist "förnekar" (hej, sektvarning). Media går på detta outsider-dravel och skriver krönikor/artiklar som i länklistan ovan. Alternativt så jagar nättidningarna bara klick som vanligt. Men ärligt. Sd sitter i Riksdagen. Det går knappt att bli mer etablissemangifierade än så (bra ord, va?). De företräder heller inte "vanligt folk" som de så gärna vill ge sken av. Jag är vanligt folk, och över min döda kropp att de ska få för sig att de nånsin kommer föra min talan.
 
Väx upp och skit i vad som gynnar (eller inte gynnar) Sd nu. Antagligen allt. Imorgon vill jag slå upp (läs: scrolla igenom) tidningen och läsa riktiga nyheter och genomtänkta analyser, utspätt med de sedvanliga bilderna på söta katter. Ska vi säga så? God natt.
 
 
 
Andra bloggar om: media

Stör mig

Ingen uppmaning i rubriken, bara inkomplett meningsbyggnad. Kanske en föraning om inläggets lösryckta natur.
 
Att Sd säger att de har för avsikt att hjälpa invandrare på plats istället för att de kommer hit, samtidigt som de vill minska på biståndet. Hur funkar det? I teorin, och i praktiken? Behöver hjälp att förstå ibland.
 
Att vi ska tjäna på att hjälpa andra, hur hamnade vi på den här cyniska, osolidariska platsen? Kan appliceras på både invandring och sjukvård. Det handlar om människor i båda fallen, inte trasiga bilar eller importerade blueray-boxar.
 
Rasism i praktiken: Kollega byter efternamn, och får plötsligt komma på lägenhetsvisningar.
 
Att Sd i ena andetaget pratar om hur vi inom vården måste börja behandla patienter olika beroende på om de är papperslösa eller ej, bara för i nästa stund oroa sig över att vårdpersonal ska behandla folk olika? För tänk om de själva är patienter nån gång?
 
Vi är alla patienter ibland. Och Hälso- och sjukvårdslagen är rätt tydlig med att vård ska ges med respekt för alla människors lika värde. Den dag vi som jobbar inom branchen förväntas sluta respektera varje enskild människas okränkbarhet, autonomi och värdighet, är den dag jag säger upp mig. Respektera bara oss, så kommer vi även fortsättningsvis att respektera er. Som alltid.
 
Försökte argumentera med en rasist på Twitter för ett tag sedan. Hens svar gick mest ut på att det finns en enorm mörkläggande konspiration, och att islam är dåligt pga kosher. Läs om de där insiktsfulla guldkornen. Hoppas nu att det var ett troll, och inte ett resultat av det svenska skolsystemet.
 
Att förfasas över invandringens kostnader som Sd gör (trots att belägg finns för gott om positiva tillväxteffekter), samtidigt som man är positiva till vinstuttag i välfärden känns också genomtänkt.
 
Landsgränser dödar.
 
Logiken i att vilja förbjuda vissa folkgrupper i Sverige, och samtidigt kalla mig fascist och åsiktsförtryckare för att jag systematiskt säger upp vänskapen med Sd:are på Facebook? Känns rimligt.
 
Betydligt svårare att välja sin etnicitet än att välja sina vänner.
 
Lyckas inte hitta pulsen på detta s. k. supervalår. Från inget håll kommer något konkret, bara nyansskillnader i svävande formuleringar kring det samhälle man säger sig vilja ha.
 
Det råder ingen sjuksköterskebrist, det råder brist på goda arbetsgivare som värnar om trivsel, utvecklingsmöjligheter och arbetsglädje. Och som för all del erbjuder skäliga ingångslöner.
 
Det enda jag känner att jag kan respektera Reinfeldt för efter hans alla år som statsminister, är att han vägrar gå till sängs med Sd. Förödande opinionssiffror till trots. Rätt ovanligt för en högerledare i Europa, väl?
 
En kollega till mig lyckades klämma fast en pall under patientbordet på vår akuta DT-maskin idag. Det var hysteriskt roligt, förutom att det blev ett hål i golvet och att undersökningsrummet blev stående i 20 minuter (tills jag lyckades sparka loss den).
 
Ska ersätta alla titlar på mitt visitkort (leg. röntgensjuksköterska, förtroendevald, skyddsombud, metodansvarig, visningsprotokollsrepresentant, klinisk administratör, superpappa, ödmjuk landstingsslav av Guds nåde, osv) med en enda: Problemlösare.
 
Utsatthet genererar brott, inte gener. Det är upp till hur väl vi tar hand om varandra.
 
Vet Avpixlat förresten om att den del av deras besöksstatistik som jag och mina kollegor står för (kanske 40 besök/vecka), uteslutande finns till för att vi har lite udda humor? För det är väl ett konstprojekt va? Flashback är lite för Kandinsky för vår smak, vi vill ha lite mer Munch i våra liv.
 
Ikväll bestämde jag mig nog för hur jag kommer rösta i valen i år. 90% säker i alla fall, om inget oförutsätt dyker upp. Typ att CUF erbjuder gratis svanktatueringar, eller att Åsa Romson går mot röd gubbe.
 
God natt från en hjärna på sitt mest ambivalenta, misantropiska humör. Älskar er. Ni gör mig spyfärdig.

Allt är Pac-Mans fel

Litet sidospår här, men jag förutsätter att förbudet mot arkadspel som infördes i en håla du aldrig hört namnet på i Massachusetts -82, till stor del berodde på att Pac-Man slagit igenom som populärkulturellt fenomen två år dessförinnan. Slagit igenom som en fucking röntgenfoton genom två decimeter lungparenkym. Men att dra som slutsats att ett spel, som i mångt och mycket går ut på att ränna runt genom mörka rum och knapra upp vita små runda saker till monoton musik, skulle kunna leda till drogmissbruk är helt enkelt dåligt utförd vetenskaplig deduktion. Man ställer upp en hypotes, härleder konsekvenser ur den, och skiter sedan i att testa om konsekvenserna stämmer överens med verkligheten. Vem jobbar så? Svar: Ingen politiker som jag någonsin kommer rösta på i varje fall. No offense, Kent Ekeroth. Vad man däremot borde oroa sig över, är att spökena i Pac-Man kan leda till att barn intresserar sig för ockultism på samma sätt som Harry Potter-böckerna gjorde en hel generation till djävulsdyrkande animister 15 år senare.
 
 
 
 
 
 
Andra bloggar om: spel, pac-man, harry potter
Spelade faktiskt lite i förrgår, första gången på evigheter. Förrförra konsolgenerationens klart bästa spel: Metroid Prime. Ett nöje och privilegium att få utforska Tallon IV igen. Fast, Resident Evil 4 var också rätt bra förstås.

Blandade citatpärlor från Arkiv X

Sakta har detta förvandlats till en undermåligt uppdaterad Arkiv X-blogg. Inte mer är rimligt att sluta en cirkel på det viset, mitt alias online sedan -96 är ändå en Arkiv X-referens. Livet är rätt inrutat nu i dagarna; upp tidigt och iväg, jobba 8h 45m, hämta hem lillkillen från förskolan, leka två timmar innan sovdags, kollapsa på soffan. Är i kollapsfasen just nu. Vill se om alla säsonger av Arkiv X igen. Hoppas i smyg på en regnig semester.
 
 





 
Andra bloggar om: arkiv x, the x-files, tv