Told you so ...


Encyclia cochleata

Och jaa, joo, det gjorde säkert ont.
Vad fan tvekade den annars för?



Andra bloggar om: ,
Kategori:

Ännu en dag

Men vänta lite nu, skrev jag verkligen om att jag smorde in hela armen med rapsolja igår? Nytt lågvattenmärke, onekligen. Vad tillför det? Egentligen? Till Internet, till mänskligheten ... till bloggen? Varför ska jag dela med mig av mina gagnlösa matlagningshemligheter till er liksom? Fast å andra sidan så var det den godaste köttfärssåsen jag ätit på evigheter, så bevisligen så fungerade det alldeles utmärkt. Idag har jag jobbat häcken av mig. Siktar på att göra detsamma imorgon. Och i övermorgon. Kan inte gå in så mycket på vad jag gjort idag, eller vad jag gör alls på jobbet för den delen, då mycket är belagt med sekretess; ni får vackert förlita er på att jag har skitkul och sliter i mitt plytes transpirationer (Ja, det går att göra både och). Skulle dessa tangenttryckningar ljuga, liksom? (Faktiskt inte, för omväxlings skull).

Men samtidigt ... Blondinbella skriver att hon köpt en ny klocka, Kenza skriver att hon solat, Stina-Lee informerar om att hon inhandlat ett linne, och Carolina Gynning låter oss veta att hon hade sovmorgon i morse. Att jag då skrev att jag råkade kladda ner mig själv med lite rapsolja ... kanske inte är hela världen ändå? Om man vinklar ljuset man ser det i en smula?

Ju ihåligare och ytligare desto bättre? Att vara rädd för att råka säga något som faktiskt betyder något är det nya, nya svart? ... Eller är det kanske det klassiska glappet mellan önskan att vara produktiv, och bristen på saker att säga, som spökar lite?


På tal om det, så verkar det som om bläckfiskorkidén (Encyclia cochleata) planerat att blomma igen nu i dagarna. About freakin' time. Fortsättning följer väl. Den heter Kraken, förresten.


Kategori:

Rapsimpuls

Håller på att mixa ihop ett gäng matlådor, verkar bli 12-15 stycken nånting. Just nu puttrar köttfärssåsen i kapp med älgskaven, som trängs på spisen tillsammans med en stekpanna full med plättar. Allt går som smort, tills jag plötsligt får frispel och smörjer in min hela vänstra arm med rapsolja. Inte ens jag vet hur det gick till, men det skvallrar ju knappast om vare sig mental stabilitet eller impulskontroll från min sida. En enda sekund slappnade jag av lite i vänster hjärnhalva. Jag slant nog lite med matskaparlusten, om man får uttrycka det så. Så nu måste jag slänga mig i duschen, eventuellt i sällskap med en flaska Yes. Det hinner jag lätt, efter jag vänt på nästa plätt... a. Hepp, hepp!


Andra bloggar om: ,
Kategori: