Jantelagen über alles

Jag har äntligen fått mina första negativa kommentarer! Det dröjde nästan tre månader, men de var helt klart värda all väntan, då de förgyllt min dag redan nu, då den knappt hunnit börja ens en gång. Dom är skrivna av någon som kallar sig för Bengt, och han har verkligen lagt ner hela sin själ i dom.

Det är första klassens förolämpningar vi snackar om, och verkligen inga ogenomtänkta, förutsägbara, hastigt skrivna kommentarer i syfte att försöka frammana en reaktion. Jag ser oss nu som motparter i en väl fungerande symbios, där jag ger hans liv innebörd och mening, och han ger mig ett leende på läpparna. Vi är som yin och yang. Snälla fortsätt skriv, 'Bengt'.

En sammanfattning av hans kommentarer är väl på sin plats, för att ni ska förstå vad jag pratar om:



"Du var ju rolig du. Riktigt finurlig. Har du tänkt länge?"
Bengt är pseudosarkastisk och framhåller sin tro på jantelagen i denna kommentar om mitt inlägg Farliga Landskrona - Del 10.

Svar:
"Jaså, det var här som skon ursprungligen klämde för dig, jantehora? Nej, jag tänkte inte länge. Tänkte du länge innan du skrev din kommentar? Med tanke på den energi och det mått av nytänkande som lyser igenom alla dina briljanta kommentarer så misstänker jag att det tog ett tag". ( ska riktig sarkasm levereras, gör om gör rätt).



"Du verkar betämt lite seg ganska ofta? Kanske dags att skaffa ett yrke?"
,
fortsätter han sen, angående mitt inlägg Svackan. Inte mycket att tillägga egentligen, förutom mitt svar.

Svar:
"Det är därför jag håller på att plugga till ett..?"



"Men detta är ju ett typiskt problem i vissa kulturer. Inser Du inte problematiken i detta? Otryggheten tar sig oerhörda dimensioner."
Jag antar att han här syftar på min syn på otrygghet som jag yttrat tidigare, som han här tydligt motsätter sig. Han är med andra ord antingen politiskt engagerad eller otrygg. Kommentaren är till inlägget Hårdrockare [hjärta] Intelligens, men har inte så mycket med det att göra. Han vill nog bara bevisa att han kunde hålla min åsikt kvar i minnet i 4 minuter. Han står därmed över guldfisknivå.

Svar:
Ingen aning, här gjorde han/hon mig faktiskt lite mållös, då kommentaren var så pass ovidkommande.



"Men jag känner mig "kränkt". Sramte bilo!".
Kommentar till musikvideon som jag la upp med klipp från GWTW. Här väljer han att bevisa att han kunde hålla min åsikt om kränkningar i huvudet i 5 minuter. Han såg med andra ord inte videon innan han skrev det, då den är längre än 1 minut lång, han ville bara sprida ut sina kommentarer lite, så att jag fick leta efter dom. Busigt, Bengt!

Svar:
"Så trevligt för dig. Heter det inte sram te bilo och inte sramte bilo förresten?"



"Magsår? Mulle nuuuu...".
Kommentar till inlägget Studentlivet. Det är här hans storhet lyser igenom på riktigt. Ser ni inte hur mycket arbete det ligger bakom ett sånt här perfekt levererat försök till en förolämpning?

Svar:
Nej vad svarar man en sån här kommentar? Den är så perfekt så det behövs inget svar. Hans uppsåt är så pass uppenbar att den inte behöver förtydligas. Hade jag inte stött på människor som Bengt varje dag i tunnelbanan i 3,5 år så hade jag nästan höjt på ögonbrynen över tafattheten. Nu gör jag inte det, då jag lärt mig att människor ofta inte är större än så här.



"Fyndigt! Funderade Du länge? Är inte DN en väldigt borgelig tidskrift? Bör en nytänkare som Du läsa denna konservativa publikation?"
Här försöker han än en gång ifrågasätta mitt sätt att tänka, och det blir mer och mer uppenbart att det är det han stört sig på; det faktum att min åsikt om något på något sätt hotar honom och hans sätt att se på livet. Kommentaren är till Det avlånga inlägget. Att han här återkommer till sin övertygelse att det behöver ta lång tid att komma fram till en åsikt innebär att det enligt hans begreppsvärld krävs just lång tid till att tänka. Något som då i sin tur innebär att man måste dra den logiska slutsatsen att han grundar det på sina egna begränsningar, för att kunna förstå vad han egentligen menar. Att han sen väljer att väsensskilja begreppen borgerlig och nytänkande innebär att han antingen sympatiserar med vänstern, eller att han försöker vara sarkastisk igen, och är antingen kd:are eller sd:are. Det senare verkar mera rimligt.

Svar:
"Nej. Nej. Och ja." DN är inte borgerlig. Kanske lite väl ensidig vad gäller rapporteringen om Axén Olin och hennes alla göromål, men inte borgerlig.



"Se! En strimma av hopp!".
Här försöker Bengt vara sarkastisk och ironisk på samma gång (då det är svårt att vara ironisk utan att vara sarkastisk samtidigt. Det går, men det är svårt). Kommentaren är till De 1000 fånigheternas land. Han lyckades inte riktigt förra gången han försökte sig på sarkasm, och han lyckas inte riktigt nu heller. Den här gången mest pga att det är oklart vad i inlägget han syftar på. Om han syftar på slutklämmen, att jag tycker att folket behöver färre pessimister, så motsäger han ju allt han står för. Vänligen precisera dig en aning.

Svar:
"Att det bara skulle existera en strimma av hopp är en löjeväckande inställning att ha till livet".



"Alla bör få ha umgänge med sin kamphund. Det har flertalet av landskronaungdomarna. Lite "kränkningar" piggar bara upp."
Det här är nog min favorit. Dels för att Bengt här är anonym (men har samma ip-adress som alltid (81.225.174.241)), dels för att han gör väldigt många antaganden. Och dels för att han faktiskt har tänkt lite här. Det är det här som riktiga förolämpningar går ut på! Flera angreppsvinklar, och sen en hänvisning till ett tidigare inlägg samtidigt som det hänvisar till inlägget i fråga i en fyndig slutkläm. Hatten av. Den är till inlägget Got zoofili?, om ni inte redan listat ut det.

Svar:
"Och din poäng med det där var.. vad? För att gå in för att förolämpa någon så är du oroväckande förutsägbar och tam." (Här förolämpar jag förolämpningen, samtidigt som jag i smyg beundrar den, för jag vet innerst inne att jag inte kunde ha sagt det bättre själv. Det enda problemet är ju att jag inte blev förolämpad, då jag för det första inte gillar hundar, och för det andra inte är någon ungdom, och för det tredje inte anser att kamphundar existerar, mer än som ett ord i ett mediedrev).



"Åsså är du emot kamphundsäktenskap? Var lite konsekvent mitt goda hjon."
Den här är givetvis till inlägget Svenska kyrkan erkänner människors lika värde. Han börjar få upp ångan nu, min gode Bengt. Och som sagt, hade jag sett det som en förolämpning och inte ett komiskt försök till att påverka mig så hade jag kanske till och med orkat bry mig. Visst, nu bryr jag mig uppenbarligen då jag väljer att skriva det här inlägget, men det är mest i syfte att känna mig produktiv så att jag kan plugga resten av dagen sen. Han börjar dock bli väldigt enformig, och vid det här laget kan vi nog alla tydligt se att han inte kan bättre än så här. Det är hans maximala förolämpningskapacitet vi nu beskådar. Det är sorgligt, då han stundtals visar upp sån potential.

Svar:
Kunde inte bestämma mig om jag skulle svara "lol" eller "gäsp", men det blev "lol" till slut. Avslutningen med 'hjon' räddade den komiska poängen.



"Du ÄR kliniskt död. No doubt about it."
Här är han elak. Inte genom det han skriver, då jag inte finner det alltför svårt att motbevisa honom, utan genom att det här är hans sista kommentar. Just när jag börjat känna mig beroende. Den är till inlägget Boork!, och syftar till min slutkläm; "är han lugn och sansad så är jag kliniskt död". Än en gång så ser man tydligt att han går in för att försöka påverka mig. Och var hans syfte att göra mig glad så lyckas han.

Svar:
"Hahaha, dagens bästa, se - du kan om du vill, sötis. Och du har rätt, tangenttryckningarna är inget annat än mina dödsryckningar. Det är trevligt att jag ger ditt liv mening".



Det känns skönt att ha lyckats påverkat en människa så till den grad att han blottar sin inkompetens och brist på förmåga att förolämpa folk på det här sättet. Du är lätt invald i min personliga Hall of Fame, Bengt. Jag hoppas att du återkommer till min blogg och fortsätter att skriva dina kommentarer. Jag hoppas att det på sikt kommer att leda till att du utvecklas som människa. En dag kommer du nog till och med att kunna påverka mig. Men den är avlägsen ännu.


I övrigt händer inte mycket idag, ser att sossarna och moderaterna är överens om något för första gången sen EMU-omröstningen. Resan mot mitten fortsätter därmed. Att bägge är positivt inställda till EU är förvisso ingen större skräll. EU är trots sina 50 år på nacken ett projekt under utveckling, och bara det kan hitta en lagom nivå (svenskt va?) gällande hur stort inflytande det ska ha över enskilda länder så ser unionen evig ut. Vissa saker har vi gemensamt med Frankrike, Grekland, Tjeckien, Rumänien och c:o, och vissa saker inte. Nånstans däremellan får EU mer än väl plats.

Ser också att min favorit-Bondfilm går på 3:an ikväll.

Kommentarer:

1 mimmi:

go robban! go robban! ;D hit'em hard!

2 Bengt:

Imponerande! Jag har tillägnats ett helt inlägg! Hastigt gjort!

3 Bengt:

Dessutom har du givit mig en politiskt etikett. Inte illa för en blivande "sjuksköterska". Trevlig analys, känner mig faktiskt en smula hedrad över att du givit mig såpass mycket av ditt oerhörda intellekt. Jag är fullständigt pulvriserad. Och du har rätt, det heter Sram te bilo.

4 Robert:

Hade hoppats att du skulle anstränga dig lite mer, nu när jag gav dig så pass mycket bränsle. Det enda du nu bevisar är ju att jag hade rätt; du kan inte bättre. Det största misstaget du gör är att du famlar i blindo efter ömma punkter, du måste känna din måltavla först.

5 Magister Dixit:

Jag tror Bengt är Kränkt. Intellekt handlar sällan om vilken utbildning du valt utan vilket intellekt du besitter själv. Att välja en utbildning i tron om att du skall bli intellektuell gör dig naiv, det du anskaffar dig på din utbildning är kunskap och det är kunskapen som förstärker ditt befintliga intellekt, om du nu hade något intellekt från början vill säga; annars är det bara torr kunskap. Små människor försöker finna sitt intellekt i en titel och en utbildning men i slutändan är det bara de intellektuella som har intellekt och till den skaran hör sällan den som gör sig skyldig till arrogans.

Kommentera här: