Det här inlägget handlar om mina 15 minuter i rampljuset. De började inträffa igår, och fortsätter visst en bit in på idag också. Således är tiden lite, lite ur led. Här är ett bildbevis (inte på irregulariteterna i tiden, utan på rampljuset).
Det är en sån där som man klickar på...
Om man ska vara petig så är det väl det
icke existerande hålet i min strumpa som får sina (välförtjänta) 15 minuter. Men det sitter på
min strumpa, på
min vänstra fot. Måste definitivt byta strumpor idag, så att jag slipper bli igenkänd på stan. Och jag inser att det för den oinvigde kan tyckas lite motsägelsefullt att skriva ett till inlägg om strumpan, då det förra inlägget klart och tydligt basunerade ut att det hela inte skulle utvecklas till en följetong.
Så kan det gå. Men nästa inlägg om strumpan kommer helt klart att bli det sista.
Andra bloggar om: blogg, ego, strumpor, sockar, följetong
Ha, ha :)