xrob

Aftonbladet hade någon artikel idag om hur osynlig vår kulturminister varit under våren och sommaren (och hur inkonsekventa beskeden från regeringen varit överlag om vad som gäller). Hade själv helt glömt bort att vi ens hade en kulturminister, så vissa poänger finns nog att plocka här. I övrigt så är jag inte jättehårt drabbad eller brydd av att hon upplevs frånvarande i sitt uppdrag och inte står på barrikaderna och hojtar sig hes. Vi har haft sämre kulturministrar, bör man raskt påminna sig om. Friggebo, Adelsohn Liljeroth, Bah Kuhnke och Stegö Chilò för att nämna några klassiker ur samlingen. Måste vara ett svårt uppdrag.....? De (Aftonbladet nu igen, inte raddan av misslyckade ministrar) hade även en omröstning i anknytning till artikeln, med frågan om vi saknar kulturevenemang. Blev uppriktigt förvånad över resultatet, och tänkte nu närmast förklara för de 52% av er som uppenbarligen missförstod frågan varför jag blev det.

 

 

 

För det första, hur definierar ni diverse kreti och pleti kultur egentligen?? Tänker ni uteslutande på "sånt där som sker på Dramaten och annat pretentiöst skit"? Ja, det kan man ju tänka. Och scenkonsten har till synes haft svårt att hitta sin naturliga plats och relevans i samhället såsom det ser ut idag.

 

Men är det inte lite snävt ändå?

 

Eller tänker ni istället att kultur är "sån där jävla pk menskonst som Kd alltid varnar för och som mina skattepengar går till vare sig jag vill det eller ej". I så fall har vi både lite och mycket att prata om. Lite, för att ni bevisligen är större idioter än vad jag först befarade, och mycket, för att jag har letat efter den där menskonsten i flera år nu utan att ha hittat något konkret spår efter den; måste hänga i någon högt uppsatt Kd-politikers privata samling då?

 

(Det går väl också att se det som ett mera allmänt begrepp som då skulle syfta på all konst som utmanar på något sätt - dvs motsatsen till tavelmotiv köpta på IKEA - men vad som kan anses utmanande är högst subjektivt så då faller ju hela grejen litegrann, plus att det inte känns alltför befogat att lägga tid på att övertolka de av er som nu på allvar svänger er med dylika begrepp).

 

Eller klickade ni månne reflexmässigt nej för att artikeln handlade om en miljöpartist och det är trendigt att dissa Mp numera? 

 

Jag tänker så här kring kultur. Humanistiskt nu, inte samhällsvetenskapligt för jösse namn. Det finns det som vi konsumerar för att överleva. Luft, vätska, äpplen, kläder, elektricitet, sjukvård, osv. Och sedan finns det allt det där som vi konsumerar för att göra vår tillvaro som människor uthärdlig. Senaste Kepler-ljudboken, den där pretentiösa podcasten om löpteknik, Call of Duty: Modern Warfare, Rammsteins senaste skiva på Spotify, första Iron Man-filmen, Candy Crush, att scrolla genom flödet på Instagram, ett glas onödigt gott vin, en kass lokal uppsättning av En midsommarnattsdröm där tjommen som är satt att spela Puck spelar över så att det tjångar om'et, ett parti Monopol en tisdagskväll, en bokcirkel, en regnig division 3-match mellan Hjo och Alingsås. Allt det här är kultur för mig. Vi skulle alla vara döda utan det. 

 

Det var ena halvan av ordet. Över till evenemang (som jag inte hyser fullt lika starka känslor för, men häng med). Ett evenemang kan definieras som en tillfällig tillställning av något slag (till skillnad från något som sker kontinuerligt). Uttrycket används oftast i samband med större händelser som konserter, marknader, etc. men än en gång så landar vi i en lite för snäv definition för att jag språkligt ska vara helt bekväm med den.

 

En butik som säljer begagnade tv-spel är givetvis inte ett evenemang, men om butiken har rea på SNES-spel en enstaka helg - evenemang! Och dessutom med en produkt som är kultur! Den sunkiga puben på hörnan har öppet jävlart jämt. Men på onsdagar så har de ju faktiskt pubquiz - evenemang! Och med musik = kultur! Ditt lokala bibliotek har meröppet så du kan komma in där nästan dygnet runt. Men just den här veckan så gallrar de ut gamla barnböcker för att göra plats för nya - evenemang! Och - än en gång - med en kulturprodukt!

 

 

***

 

/// Men. Större evenemang (dvs evenemang i ordets vanligaste bemärkelse, som en konsert med Elton John) drar väldigt mycket folk. Så. Är det egentligen inte så att det är folksamlingarna i sig som ni har klickat nej till att ni inte saknar? För i så fall har vi hittat en gemensam grund här (vem trodde väl att vi någonsin skulle nå dit? Inte jag i alla fall), för vem i helvete har väl saknat att trängas ihop som boskap? Dela på ett gemensamt moln av svett, utandningsluft, hudflagor och luft-/droppburna mikroorganismer under en begränsad tid och på en väldigt begränsad yta? Nej tack, va? Eller är det bara jag? ///