xrob

Situation (Vad och av vem): Bokrecension av Den flygande holländaren, skriven av Frederick Marryat (1839). 354 sidor, tryckt 1976 av Tryckeri AB Norden.

 

Bakgrund (Handling): Handlingen cirkulerar kring Philip van der Deckens livsöde. Hans far dör till sjöss när han är liten, och uppenbarar sig som våldnad för hans mor (som på kuppen förlorar förståndet). Våldnaden berättar att han är dömd att segla haven för evigt. Men! Philip kan rädda honom och skänka hans ande frid, om han bara tar med sig sin familjs relik - en liten bit av Jesu kors - ut på haven och låter hans far kyssa den. Ett litet problem här är dock att hans far är numera kapten ombord på ett mytomspunnet spökskepp, som sprider död och olycka bland alla som stöter på det.

 

Aktuell bedömning (Vad tyckte jag): Det är väldigt mycket handling inklämd på dessa sidor, med allt från sjöslag, åtskilliga skeppsbrott (å fanken?), ockultism, infödingar och romanser till giftmord, storpolitik, djurattacker, myterier och inkvisitioner. Den rymmer inte så lite religionskritik också, och har underliggande teman om girighet, intolerans och mänsklig dum- och grymhet. Detta är med andra ord ingen munter historia, och den slutar inte lyckligt. Det lyser igenom att författaren har egna erfarenheter av ett liv till sjöss då han tycks besitta stora sakkunskaper och älskar sin skepparterminologi, något som gynnar bokens autenticitet. Däremot så bygger han inte upp stämningar något vidare trots goda premisser att göra så, men den oförutsägbara handlingen kränger fram och tillbaka så att man som läsare ändå inte hinner ha särskilt tråkigt. De övernaturliga inslagen är dock inte så frekventa som jag hade hoppats. Mer tragedi och sensmoral än skräck, således. Språket är inte så målande som annars kan vara fallet med böcker från den gotiska epoken heller, utan snarare ganska rättframt.

 

Rekommendation (Betyg): 2/5. En hyfsat stark tvåa dock.