Otakt
Har verkligen inte lyckats nå fram till mina patienter idag. Det är precis som om jag pratat ett främmande språk eller varit på besök från ett parallellt universum. Övervägde ett tag om jag kanske drabbats av expressiv afasi, eller var utsatt för ett dold kamera-inslag. Här följer ett mindre axplock av meningsutbyten:
Jag: Har du diabetes?
Patient: Nej, jag jobbar.
Jag: Drick en mugg kontrastmedel var 10:e minut under en timme.
Patient: *Sveper hela mängden kontrast på 5 minuter*
(Detta hände mer än en gång)
Patient: Hur låg blodvärdet?
Jag: Jag har tagit röntgenbilder på dig, inte blodprover.
Patient: Men var det högt eller lågt?
Jag: ...vi är färdiga.
Detta. Pågick. Hela. Dagen.
Hade tänkt köra till IKEA efter jobbet, men orkade ärligt talat inte prata med en enda människa till idag så jag sket i det. Kände ett tryck över bröstet och fick ångestkänslor av blotta tanken.
Jag och resten av världen opererar helt enkelt inte i samma takt idag. God natt.