Hur du kom till världen

Min son,
 
Det kommer att komma en tid, då du antagligen börjar fundera över hur det egentligen kom sig att du blev till. Och då kommer jag givetvis att finnas tillgänglig för alla dina frågor. Jag tänker inte på hela blommor och bin-grejen nu -- för det förutsätter jag att du redan googlat dig fram till -- utan kanske snarare på den kedjereaktion av slumpmässiga händelser som mynnade ut i att din mamma plötsligt började må illa på morgonen.
 
[ta för all del en kort paus här och googla info om graviditetssymtom så fattar du]
 
Men utifall att jag nu inte längre finns till -- eller för all del inte är vid mina sinnens fulla bruk längre -- så helgarderar jag mig genom att se till att detta blogginlägg finns att tillgå. För rimligtvis så kommer ju mina legendariska sammelsurier -- till skillnad från mig själv -- att åtnjuta evigt digitalt liv.
 
Vi kan väl få ur världen redan nu att du inte var planerad för fem öre. Jag var på väg att flytta till Australien några månader, och din mamma pluggade för fullt i Kristianstad. Det betyder inte att du var oönskad eller oälskad, bara att livet valde att fatta ett stort beslut åt oss innan vi hunnit tänka färdigt själva. Lika bra så ibland, faktiskt.
 
Till saken nu.
 
Den här graviditeten berodde nämligen på en del tillfälligheter.
 
Om du skött dina läxor, så kan du garanterat räkna rätt bra vid det här laget. Ta då din födelsedag och räkna 9 månader bakåt i tiden. Vart hamnar vi då? Just det, kring Valborgsmässoafton. Således var det en del alkohol inblandat. Detta var helgen precis innan Valborgs (som 2012 inföll på en måndag, anm.) och vi var hemma hos en Twitterbekant i utkanten av Helsingborg och drack öl.
 
Ett par kul grejer med att dricka öl, är att man i regel brukar bli sugen på flottig mat efter några timmar. Det är även väldigt vätskedrivande, men mer om det om en liten stund. Det skulle vara någon form av tivoli på Hamntorget inne i centrum, och på den här tiden så var det synonymt med försäljning av langos.
 
[ta ytterligare en kort paus här för att googla langos, utifall att den trenden hunnit dö ut när du läser detta]
 
Så vi tog bussen in till centrum. Det är väl ungefär här i berättelsen som ölets vätskedrivande egenskaper gör entré. Det är också ungefär här som slumpen -- och Helsingborg stads budgetprioriteringar -- spelar en direkt avgörande roll för din existens. Väl på Knutpunkten, så fanns det nämligen just denna kväll inte en enda fungerande toalett. Noll stycken. Och vet du, din pappa har aldrig riktigt varit urinera i en buske-typen. Jag är mer en läsa Kalle & Hobbe och samtidigt fundera på den kosmologiska konstanten-kille.
 
Det mänskliga psyket är en grumlig liten galax gömd i en sfär av kalciumkristaller och kollagen, min son.
 
Jag bodde på den här tiden 10 minuter från Knutpunkten, så jag sprang helt enkelt hem. Jag hade förstås kunnat gå in och låna toaletten på Bishops Arms eller Hamnkrogen. Där har du en till rolig grej med alkohol -- du tänker inte alls lika klart efter några öl. Tanken föll mig därför aldrig in. Tur för dig, för du hade nog inte funnits till annars.
 
Ty, så här föreställer jag mig det: Hade vi bara gått vidare och letat efter första bästa langos-vagn, så hade vi stannat ute betydligt längre än vad vi gjorde. Nu blev det ju inte riktigt så. Din mamma köpte dessutom kebab och följde efter mig hem istället. Hon är rätt bra att ha till hands ibland, på det viset. Så nu var vi plötsligt hemma tidigt båda två. Onyktra, mätta och belåtna. Bara skit på tv, och Netflix fanns faktiskt inte i Sverige ännu. Och att sätta sig och läsa en bok med alkohol i kroppen? Brukar sällan vara lyckat.
 
Det fanns med andra ord inte så mycket annat att göra än att gå och lägga sig, men vi var ärligt talat inte trötta nog för att somna direkt. Men samtidigt lite, lite för trötta för att orka ta fram en kondom. Uppenbarligen.
 
Så gick det till. Du är resultatet av alkohol, trasiga toaletter och exakt rätt nivå av trötthet. Inte särskilt magiskt eller elegant, men du anar inte hur glad jag är över att livet valde att ta avstamp i den där kvällen och aldrig bli sig likt igen. Frågar du din mor så kommer den här berättelsen antagligen att låta väldigt annorlunda, även om de mer svepande detaljerna nog kommer att överensstämma någotsånär.
 
Det är med andra ord bäst om detta stannar mellan dig och mig.
 
 
Med vänliga hälsningar,
Pappa

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback