Dröm #28: Blodpizzan och frikortet

Sitter på en pizzeria. Den är väldigt pretentiös. Ni förstår nog inte riktigt hur pretentiös den är. Den är VÄLDIGT pretentiös. De skulle tvinga prinsessan Madeleine att visa leg innan de släppte in henne. På den nivån ha de av någon anledning lagt sin verksamhet. Den heter Pizzeria [valfritt italienskt regionsnamn], men skulle kunnat heta Pizzeria Näsan-i-luftén istället. Obs på le apostrophe.

Hursomhelst.

Jag äter en pizza med väldigt tunn och krispig botten. På den har de lagt tre sorters ost i lager, och mellan dem ligger tre sorters blod. Blodkonnässör som jag är, har jag identifierat de första två sorterna som nötboskap och nordnorsk ren, och jag lutar åt att den tredje sorten kommer från en buddist. Pizzan (inkl. en stor stark) kostar 23.000, något som jag gladeligen betalar. Kanske för att jag är knäpp, kanske för att det var värt det. Drömmar involverar sällan mina smaklökar, så jag vet inte.

Sedan är jag en amöba ett kort tag, men det faller på min flercelliga uppbyggnad och på sin egen orimlighet.

Vidare då till ett fragment innehållandes en polsk överviktig läkare med solbränna och glasögon och bristfällig svenska och ett frikort. Ni vet, ett sånt där som man får om man betalat över 900 kr inom ett år för sin sjukvård. Skitbra påhitt som jag hoppas Alliansen ger fan i att plocka bort (men erkänn, det känns som något som de skulle kunna få för sig att göra). Hursomhelst. Jag har bara betalat 700 kr hittills, och min läkare ger mig ett erbjudande. Jag kan få ett frikort redan nu, men på ett villkor: Jag måste välja en bakgrundsbild till mitt frikort från hans samling av bakgrundsbilder. Det är lite som att skaffa ett designat VISA-kort. Haken då? Jo, hans bilder består uteslutande av svartvita barnpornografiska motiv från 20-talet. "Alla har vi våra fäblesser när det kommer till att samla fotografier", skrockar han. Han är å andra sidan galen, och luktar väldigt mycket rödvin.

Det är här som jag faktiskt börjar undra om det kanske är en dröm jag befinner mig i. Dels för att jag inte reser mig upp och går, dels för att polska män som knappt kan svenska sällan hänger sig åt användandet av synonymer såsom "fäbless", i alla fall om man väljer att gå efter resultaten från mina bristfälliga, empiriska fältstudier. Jag vaknar kort därefter, innan jag vare sig valt ett motiv eller gått därifrån. Uppenbarligen behövde jag tänka på saken en stund.



PS. Fäbless på polska heter uppenbarligen słabość enligt Google Translate.

Andra bloggar om: , , , , , ,

Kommentarer:

1 M:

Jag börjar misstänka att det bor minst EN väldigt störd person någonstans i ditt undermedvetna. <3

Kommentera här: