Solkompis

Det här är min lilla solkompis. Jag kallar honom Solkompis. Han gör inte så mycket. Tystlåten. Nöjd med livet. Han blir glad och vickar på huvudet när solen skiner, i vad som närmast kan beskrivas som en nätt liten sidledes-headbang. Nu är han förvisso alltid glad. Men när solen skiner är han extra glad. Nästan lite sprallig. Då brukar jag ropa till honom; "Är du glad nu, Solkompis?"

Men han svarar aldrig.

Han bara sitter där under sin orkidé och vickar på huvudet. Och han är så lycklig.




Andra bloggar om:
That's right; the 'Ferdinand' ending. Legendary.
Kategorier:

Kommentarer:

1 Anna:

Åhh gud va sööt. Tänk om alla kunde hade de lika härligt som din lilla "skolkompis" hihi :)

de skulle man inte tacka nej till iallafall!

Kommentera här: