Farliga Landskrona - Del 57

Del 57: Jag är inte rasist. Men.


Det har flyttat in ett par ringduvor (Columba palumbus) i trädet utanför sovrumsfönstret. Och det är helt okej för mig. Det borde rimligtvis stå alla fritt att söka sin egen privata lycka varhelst de önskar. Och de har det ju onekligen bättre här i detta lugna område, än vad duvorna som bara driver omkring och hittar på sattyg nere i centrum har det. För att inte nämna turkduvorna (Streptopelia decaocto) som dräller omkring och lever rövare ute vid stationen om kvällarna ...

Här i detta välintegrerade område kan de ju komma ifrån sina förlegade duvvärderingar, och anamma några av våra svenska humana seder och bruk. Så att det blir riktigt folk av dem, menar jag. Jag delar gärna bostadsområde med alla möjliga raser och underraser. Jag har inga som helst problem med det.

Jag är väl ingen rasist heller. Men ...

Duvor i Landskrona


... de lever om och väsnas till sent in på småtimmarna. Jag vet inte om de bråkar - jag kan ju inte förstå vad det nu är för jävla språk de talar - men det låter i varje fall våldsamt. Eller så festar de väl. Varje kväll. Man kan ju göra det när man försörjer sig på annat sätt än via ett hederligt förvärvsarbete, kan tänkas. Eller så har de helt enkelt inte vett nog att ta till sig dygnsrytmen som råder här i deras nya hemtrakter. Inte fan vet väl jag. Det är inte som att jag stannar upp och småpratar när vi springer på varandra utanför porten precis.

... de har ingen respekt för andras egendom. En dag när jag kom hem så satt de på mitt balkongräcke. Mitt räcke. Hela familjen duva! Och åt av mina chiliplantor! I detta landet frågar man väl för fan om lov först? Sådan inställning gentemot andras egendom kan inte accepteras. Mitt är mitt och ditt är ditt, och aldrig mötas de tu. Här råder ingen jävla allt-åt-alla-mentalitet; egoism + kapitalism = frihet.

... kvinnan i paret verkar nästan aldrig lämna hemmet. Det är med andra ord enbart mannen som står för kontakten med omvärlden. Det är hemsk att behöva se. Hon blir isolerad, lär sig aldrig språket, kan aldrig skaffa ett jobb, får aldrig en riktig chans att ta sig in i samhället. Förtryck, är vad det är. Sen att någon trots allt måste stanna hemma med äggen, och att det på grund av löneklyftan mellan kvinnor och män kanske är lämpligast för en antagligen redan ansträngd duvekonomi att mannen arbetar, det är en helt annan diskussion.

... nu när de väl gjort sig hemmastadda här, dröjer det väl inte länge förrän alla deras släktingar kommer och bosätter sig här också. Och sen ska de väl trycka ur sig 8-10 ungar vardera också. Och då blir det ju ett jävla liv, det förstår väl vem som helst. Och den nya generationen duvor lär väl knappast heller helhjärtat försöka ta sig in i samhället. De har ju varandra, så vad behöver de oss till? De klumpar ihop sig bättre än billig mascara, de jävlarna.

Skulle gärna dra mitt strå till stacken för att motverka segregationen. För man är ju inte rasist. Men varför ska jag behöva anstränga mig för att söka kontakt? Jag var ju här först. Och dessutom har jag läst att "ett befolkningsmässigt homogent samhälle har bättre förutsättningar att nå en fredlig och demokratisk utveckling, än en heterogen statsbildning" (källa: Sd:s hemsida). Så jag skulle med andra ord bara bidra till anarki och oreda - i värsta fall till och med landsförräderi - om jag visade mig vänligt inställd till dessa främmande element i grannskapet.

Men nu är de här. Så det är väl bara att acceptera. Gilla läget.
Och vackert försöka komma på någon innovativ lösning på problemet.


Massinvandring
Massinvandring


Andra bloggar om: , , , , , , , , , , , , , , , , ,

Jag utnämner härmed ovanstående inlägg till detta inläggs fristående fortsättning.

Kommentarer:

1 Anonym:

Lider med dig kompis. Har liknande problem här i Malmö faktiskt. Fast här är det fiskmåsar som gaddat ihopa sig o håller på att ta över kvarteren. Tom duvorna vågar sig inte hit pga måsarnas överlägsenhet i finare fjäderdräkt de flyger omkring i + decibelen på deras läte.

2 ursula:

muckarduva?

Kommentera här: