xrob

Formen på kurvan för unika besökare, och ryggens krökning på simmaren närmast kameran, är slående lika. Det är helt sjukt vilka samband man kan hitta, om man bara letar tillräckligt noggrant.


Allt detta fick mig att minnas fragment ur min dröm från igår natt.



Jag levde i en värld av sten, där människorna låg i ständigt krig med ett rävfolk (såg ut lite som Disneys version av Robin Hood, fast utan ögon, och de var av det lite blodtörstigare slaget). Jag hade fötts med en förmåga att kunna förvandla mig till solljus, och jag kunde färdas på solens strålar. Vilket var väldigt behändigt, då de som bekant rör sig rätt snabbt (ca 300.000.000 meter per sekund) och kan snirkla sig in på ställen där en mänsklig kropp inte kan ta sig.

Rävfolket hade tillfångatagit min flickvän. De tog henne på natten, då inga solstrålar fanns som kunde hjälpa mig hinna ifatt dem. Hon såg ut exakt som min flickvän i verkliga livet, men med skillnaden att hon nu hette Molì, och hade övernaturliga krafter (som en Aes Sedai, på ett ungefär). Hon hölls fången i ett bergrum helt utan fönster, där inget solljus kunde ta sig in, och hon vaktades dygnet runt av minst åtta rävmän beväpnade med mörkerpilar (pilar vars spetsar är doppade i antiljus, och som besitter förmågan att utplåna allt ljus). Rävmännen var dessutom insmorda i solskyddskräm (för tro mig, man vill inte ha arga pojkvänssolstrålar ända in på huden).

Det såg med andra ord dystert ut. Så jag sökte upp en transparent prinsessa, som bodde ovanpå ett väldigt högt vattenfall. Vanliga människor kunde inte bestiga vattenfallet, men som en solstråle kunde jag utan ansträngning röra mig mot vattnets färdriktning. Prinsessan lärde mig vattenelementets alla hemligheter, och jag insåg att mitt öde var att överge ljuset och istället uppfylla min födslorätt och förvandlas till Vattenguden. Som sådan skulle jag kunna förvandla mig till vatten istället, och dessutom så skulle jag tillsammans med Eldguden, Vindguden, Jordguden och Månherren styra rättfärdigt över världsalltet.