Skyltprylen på tapeten igen (konsten att lida i det tysta)

Skrev om hela den där skyltkalabaliken för ett bra tag sedan. Minns att jag var rätt missnöjd över inlägget, och funderade länge och väl på att skrota det helt. Men jag hade lagt för mycket tid på det för att känna mig helt nöjd med att bara slänga skiten utan vidare. Lite som Metallica måste ha våndats över att släppa Reload. Så jag publicerade och led i det tysta. Sen när jag såg att Blogge Bloggelito gjort exakt samma sak fast oändligt mycket bättre så led jag ännu mer. Folk har blivit knäppa för mindre liksom.

Diskussionen på diverse bloggar är precis lika rolig nu som senast det begav sig. Den meningen får för övrigt tolkas med valfri mängd förförståelse i hur det här med ironi fungerar. Slöseri med skattepengar hit, jämställdhet gone wild dit. Slätstrukna mainstreamåsikter utan egenvärde. Herr Gårman. Och där Gårhon snart. Och nu går jag. Ska vila ögonen en stund istället. Det känns ungefär lika produktivt.



Andra bloggar om: , , ,
Kategorier:

Kommentera här: