Det 1000:e inlägget (en sån där kvasimilstolpe)
[Konstpaus, passa på att nicka menande åt Jack Nicholson]
Det här ögonblicket.. är så mycket större.. än mig.. (citat: Halle Berry). Jag vill tacka min agent, min stylist, min personliga tränare, mina föräldrar, min flickvän, mitt blogghotell, rösterna i mitt huvud... särskilt du, [valfritt judiskt namn]. Tack för allt. Tack för alla visdomsord spunna ur den kompletta galenskap som för varje vaken sekund hotar att slunga mig djupt ner i det eviga beckmörker som är min lättvindiga, trasiga själ. You.. complete.. me.. (citat: Tom Cruise)
[Konstpaus #2, andas djupt, kämpa tillbaka lite tårar, blinka diskret åt Natalie Portman]
Att skriva en blogg kan tyckas banalt, och det är det också. I alla fall den här typen av blogg. Den tjänar inget som helst högre syfte; den opinionsbildar inte, den kräver inget alls i gengäld hos den som läser. Dess blotta existens hänger på den sköra, sköra tråd som är mitt behov av att uttrycka mig i textform emellanåt. Och känna att det åtminstone finns någon som läser. Och det finns det. Men att denna kommensalism till slut skulle mynna ut i 1000 inlägg har överträffat mina allra vildaste fantasier, de våghalsigaste av drömmar..... Nej!
[Musiken börjar spela]
Nej, spela inte musiken redan, jag har fler människor som jag vill tacka! Min förmyndare, min revisor, min advokat, min sköldpadda, min personliga assistent, min talpedagog, min kontaktperson på arbetsförmedlingen, min lärare i strålningsfysik, min pizzabagare, min paraplyaralia, min hudläkare, min brevbärare, min...
[Orden dränks i musiken]
Quit staring at my boobs!
Andra bloggar om: blogg, bloggande, milstolpe, satir, sarkasm, ironi, humor, tal, tacktal, oscar, oscargalan, jack nicholson, halle berry, tom cruise, natalie portman, citat, skriva, skrivande. Nu siktar jag på 100.000.000 inlägg! Fast vi börjar med 1001.