I mörkret
I mörkret ligger jag och hör, hur klockor dånar utanför med långa, tunga, jämna slag, som mörkrets djupa andetag. De dövar allt och söver allt och löser tingens dimgestalt i långa, tunga, jämna dån som tanken aldrig lossnar från. Jag är bland dem som knappast finns och bara vet och bara minns det gamla mörkrets hjärteslag, som väntar ingen morgondag Som fruktar ingen morgondag. |
Min favoritdikt, givetvis av Karin Boye. Och med risk för att bli tjatig: Jag har haft ett jättebra dag på min praktik idag med. Har röntgat massor; fötter, fotleder, handleder, ländryggar och lungor. Jag lär mig hur mycket som helst, exakt hela tiden. Jag är som en svamp.
Jag på min praktik.
Nu är det långhelg som gäller, och det innebär en massa pluggande på fredag, IKEA i Malmö på lördag, och tvättid & siesta på söndag. Har ändrat lite i färgerna till min blogg också. Gult (som jag hade tidigare) har aldrig riktigt varit "min" färg.
Det är en färg som stimulerar både den gröna och den röda färgen i näthinnan, men inte den blåa. Ljus med en våglängd på ungefär 565-590 nm är gul. Gult är en av primärfärgerna, och den gulas vetenskapligt definerade komplementsfärgen är blå. Gul associeras främst till urin.
Och för övrigt så klär jag rätt dåligt i gult.
Nej tacka vet jag blått. Blå känns som en så sval och skön färg. Arktisk. En klar himmel. Ett öppet hav. Är du inte övertygad, så ta en titt på följande bildserier:
han är ju mer söt än gul iaf ... ^^