Den förrymda ormen
Det har gett mig starka vibbar från den där tiden då den där båten satt fast i den där kanalen. Det har enat oss. Ingen har gått omkring och påstått att ormen INTE har varit borta. Det har inte varit någon debatt, utan alla har varit överens genom hela veckan. Att vi enats över ett så pass simpelt faktum i dessa tider av desinformation är en hyfsat stor grej ändå. Vidare så har de flesta av oss dessutom kunnat hålla med om att det är ett problem att ormen rymt, må så vara av lite olika anledningar (synd om ormen, fara för allmänheten, inkomstbortfall för Skansenakvariet, osv). En annan aspekt som jag gillar är att det har varit väldigt tydligt vad problemet har varit. Det är en giftig orm, och den är inte där den borde vara. Vi har kunnat betrakta problemet för exakt vad det har varit hela tiden. Den har inte försvunnit under mystiska omständigheter. Den har inte kidnappats av extremister, den har inte använts i utpressningssyfte av PETA, ingen har påstått att försvinnandet är en PR-kupp (inte ens då hela historien sannolikt kommer medföra fler besökare till Skansen för ett tag framöver). Den har varit en orm. Och den har inte befunnit sig där den borde. Det har heller inte varit ett problem med en komplicerad lösning. Kanske är det därför som vi kunnat enas så fint kring problembeskrivningen den här gången? Någon behöver hitta ormen, och någon behöver fånga in den. Ingen multimiljonär behöver gå och uppfinna någon skum mini-ubåt för ändamålet. Miljontals människor behöver inte sprita händerna, ta på sig munskydd och hålla avstånd från varandra i två år. Jag kan inte påverka något genom att vrida ner mina element hemma och cykla till jobbet istället för att ta bilen. Enkelt problem, tydlig lösning. Det känns luddigt i huvudet om jag ens försöker problematisera kring ämnet.
Ormen är borta! Ormen ÄR BORTA. Ormen? Borta! Behöver hittas! Och till slut: Har hittats! Svårt att desinformera kring det, svårt kollra bort själva faktumet i situationen. Det går inte att utnyttja det för egen vinning. Det går inte att påstå att en orm inte skulle kunna försvinna även i en rättvis, jämställd värld. Ty även i en rättvis värld, SÅ FÖRSVINNER SAKER IBLAND. Och ibland så är de försvunna sakerna giftiga.
Jag är glad över att ormen försvann. Jag är glad över att nyheten fick stor spridning i media. Och jag är glad över att ormen hittades igen.
Och, jag är glad över att detta har varit ett okomplicerat blogginlägg, om en orm som först var där den skulle vara, sedan slutade vara det under en väl avgränsad tidsmängd, och nu är där den ska vara igen.