Dagens feltänk: Jennifer Wegerup

Lovade visst på nyårsafton att jag bl. a. skulle bidra till att ni skärper er en smula i år. Udda bisats som bara skrev in sig själv medan hjärnan tog en kort paus, men det börjar framstå som en allt bättre idé ju mer tid som förflutit. Det behöver ju dock föra med sig en lite mera direkt samtalston, så jag kommer att börja vända mig direkt till de som kanske inte riktigt tänkt färdigt innan de öppnat munnen/laptopen. Idag: Jennifer Wegerup, krönikör på Aftonbladet.
 

Hej Jennifer,
 
Såg i din krönika för ett par dagar sedan att du tycker att decemberöverenskommelsen är värre än ett nyval, och att den utgör en djup förlust för svensk demokrati. Och det kan man såklart tycka, du är säkert inte ensam om det heller. Jag håller med dig om att en minoritetsregering ska jobba för och förtjäna sitt stöd, istället för att utlovas det i förhand av en kapitulerande opposition. I och för sig ett väldigt skevt förhandlingsläge att försöka prata med en oppositon som (1) inte ger sken av att vilja prata, och (2) inte har något att förlora i förhandlingarna. Det jag egentligen höjer på ögonbrynen inför i din krönika, är att du skriver att "en mängd självständiga riksdagsledamöter kommer att tvingas rösta/lägga ner sina röster mot sin vilja". Det är det som pudelns kärna här enligt dig. Och det är just den formuleringen som jag reagerar på. För om du på allvar tror att detta aldrig tidigare skett, så tror du fel. Om du t. ex. aldrig sett hela Centerpartiet svälja sin stolthet, sälja ut ännu en av sina hjärtefrågor och istället rösta med resten av Alliansen, så måste du ha blundat. Och går vi ner på individnivå - som du ju vurmar för i din formulering - så skulle det vara märkligt om varenda politiker som passerat genom Riksdagen, alltid tyckt precis som sitt parti. I varenda fråga, som några andra uniforma åsiktsrobotar. För man röstar inte mot sitt parti, eller hur? Man kommer överens om ett gemensamt agerande utåt. Det som nu skett är således precis samma process som sker inom partier och via tillfälliga partiallianser hela tiden. Enda skillnaden här är att överenskommelsen skett över den slitna blockgränsen och således är lite mer omfattande. "Våra ledande politiker har gjort upp med varandra, över väljarnas huvuden", skriver du vidare som om det vore något att regarea på. Detta sker dagligen. Och det är väl bara bra, då alternativet väl hade varit dagliga folkomröstningar? Särskilt som syftet denna gång var att isolera parlamentarisk fascism, en gren som vi råkar vara världsledande inom. Och är det verkligen värre att en minoritetsregering nu tillåts regera, än att låta ett ännu mindre vågmästarparti helt stjälpa nämnda regering? Nej, demokratiskt här är väl att den konstellation som samlar störst väljarstöd - i detta fallet en rödgrön - får styra i fyra år? Så kan vi därefter ge besked om vi tycker de skött sig bra eller inte, via våra röstsedlar. Precis som vi gjorde i höstas då vi röstade bort Alliansen.
 
 
 
Andra bloggar om: feltänk

Kommentera här: