Lever. Men...

(Lever som i uppvisar intakta vitalparametrar, inte lever som i gallsyreproducerande inre organ återfunnet under höger revbensbåge). Men... Har fullt upp. Pluggar två distanskurser samtidigt (astronomi i Kristianstad + CT-fördjupning i Örebro) så jag har mängder med inlämningsuppgifter, seminarier, laborationer, tentor, etc., förbereder för ungens ankomst i januari, jobbar för fullt givetvis, har många fackliga + skyddombudsrelaterade ärenden att driva för stunden, ska precis bli handledare åt min första röntgensjuksköterskestuderande på CT, organiserar avdelningens julfest i år, ska hålla flertalet presentationer i allt från skelettrekonstruktioner och bildgranskningsmjukvara till strålskydd vid aortaundersökningar och CT-teknik, har inte hunnit klart med stugan ännu pga dåligt väder varenda gång jag är ledig, jagar vinterdäck till bilen (som snart ska in på service dessutom), och så är allt inte i ordning efter flytten ännu - kartonger överallt - men gamla lägenheten är urstädad och ska slutbesiktigas på torsdag så sen är jag av med den delen iaf, och jag behöver ringa vårdcentral/sjukgymnast/idrotts..nånting angående mitt strulande knä, och däremellan så vill jag faktiskt om inte hinna umgås så åtminstone skaka hand med min fru också... Ja, ni hör. Bloggen hamnar långt ner på priolistan. Sitter på jobbet och pluggar hela dagen idag. Har ändå hunnit hjälpa till vid en CT-undersökning, rycka in som förtroendevald, göra klart en av de där presentationerna jag nämnde innan, och uppenbarligen bränna av ett inlägg också. Jag upplever nog inte att jag är stressad, utan mer som om att min tid inte räcker till. Jag sover bra, känner mig fokuserad på det jag gör för stunden, osv. Kan knappt bärga mig tills barnet kommer så jag äntligen får lite lugn och ro (obs; aldrig-varit-småbarnsförälder-tidigare-humor).

Kommentarer:

1 ViDu:

Gillar hur du tänker.... Det finns ett användbart ord som du skulle lära dig. Nej...

Svar: Tro mig, jag kan det och använder det flitigt.
XRob

Kommentera här: