Löneupproret

Angående löneupproret bland sjuksköterskor att inte acceptera en ingångslön på <24.000 kronor så är det något som borde beröra alla, även vi som varit klara i några år. Ni må tro att många gnäller på att nya, oerfarna kollegor plötsligt anser att de ska tjäna lika bra eller mer. Jag skulle kunna stämma in i den klagokören då jag fortfarande tjänar under 24.000 trots tre års universitetsstudier, snart tre års yrkeserfarenhet samt påbörjade studier på avancerad nivå för en framtida masterexamen, men anser att det är uppenbart att högre ingångslöner är något vi alla tjänar på.

I den bästa av världar (dvs inte denna) så bidrar högre ingångslöner på sikt till att övriga löner också får sig en skjuts uppåt. I en mer realistisk värld så kommer det snarare medföra att nyutexaminerade får en något sämre löneutveckling än resten av personalen på avdelningarna tills det minimala gapet mellan nya och gamla återuppstått. Men. Och detta är ett ganska viktigt men. Ju högre ingångslön desto högre medellön, och ju högre medellön desto större pott att fördela bland en avdelnings anställda i lönerevisionen. Dvs ligger medellönen på låt oss säga 25.500 istället för 23.500, och avdelningen tilldelas en löneökning på till exempel 2.1% per anställd... ja, räkna själv ut vad det innebär i praktiken om du är petig.

Varför kan inte anställda i den här branchen dra åt samma håll för en gångs skull? Och heja alla studenter, stå på er.



Andra bloggar om: vård, lön, rättvisa, sjuksköterska