Jag är inte (jätte)ensam


Det finns fler - många fler, uppenbarligen - som även de anser att de program som tillåts ta upp tid i rutan nuförtiden mest är fördummande dravel. Tomgång för intellektet, så att säga. Tuggummi för ögonen. Och är programmen inte fördummande, så är de garanterat repriser. Är de vare sig idiotiska, repriser eller - 'Gud' bevare oss - idiotiska repriser, så är de med största sannolikhet importerade för dyra pengar, och således även utspädda till oigenkännlighet av reklamavbrott.

Jag har mer eller mindre gett upp hela tv-grejen. Som medium är tv dödsförklarat, åtminstone inne i mitt huvud. Det rörliga bildmediet hade ihjäl radiostjärnan, och akut substansbrist dödade sedemera televisionen. Jag ser på House, de tillfällen då det inte ställts in till förmån för valfri menlös idrotts- eller galatillställning (eller varför inte idrottsgalatillställning, två flugjävlar i en smäll). Och på Scrubs, givetvis. Och ibland på Family Guy, om jag hinner. Även om det vanligen rör sig om repriser (såklart). Och på nyheterna, men det var ju underförstått. Och nån enstaka dokumentär kan jag bemöda mig med att uppslukas av emellanåt.

Resten får mig mest att må illa. Jag behöver inte inspelade studioskratt i bakgrunden för att begripa när jag ska skratta. Jag räknar gärna ut det på egen hand. Ej heller anser jag mig ha behov av fånigt simpla direktsända spelprogram ('wow, jag kan alla svaren, jag måste vara jättesmart, jag måste genast ringa in och casha in big time på min enorma problemlösningsförmåga'), även om jag har förståelse för att det måste vara extremt billig tv att producera. Och det är ju bättre än att visa en testbild, eller att helt enkelt vara ärlig och erkänna att man knappt har några program att visa.

Fler och fler kanaler blir det också. Men med mindre och mindre innehåll. Hur många olika kanaler har 4:an nu? Och hur många av dem kör antingen tv-shop eller gamla repriser större delen av dygnet? Har de inte rentav en kanal som nischat in sig på att enbart köra gamla skitserier från 80-talet om och om igen? Ja ja. Panem et circenses. Känns som om jag ventilerat mig kring detta ämne tidigare, dock utan att vara ackompanjerad av en trevlig debattartikel som är inne på samma linje.

Hade jag inte älskat tv-spel så pass mycket som jag gör, och hade jag inte varit så pass filmintresserad som jag är, så hade jag inte ägt någon tv idag. Lite surt att betala tv-avgift för en sån grej kanske, men det är väl en av många smällar som hör livet till.






(Jag har bestämt mig för att jag inte gillar det här inlägget något nämnvärt. Men vad göra? Jag kan ju inte bara radera det; det är lite för långt för att sluta på det viset. Jag avslutar det med en sång istället, så lägger vi lite mental distans till resten)





Andra bloggar om: , , , , , , , , , ,

Kommentarer:

1 Tuss:

omg, are you sure we're related...? tvn är min bästa vän!!!

2 Robert:

jag och tv:n kanske kan komma överens någorlunda, men man ska inte tro att man bara kan para ihop oss ensamma i ett rum och sen förvänta sig att vi kommer att ha det trevligt ihop. vi kommer aldrig bli BFF:s, om man säger så. förutom när tv:n är hopkopplad med en sån där spelkonsol av (nästan) valfritt märke. då slår det helt plötsligt gnistor om oss.



lite som när man umgås med någon som är så pass tråkig att man behöver supa ner sig lite för att ha kul :-P

Kommentera här: