I mitt ansikte

Idag fick jag lära mig något nytt om mig själv. Via en insändare i Metro. Bifogar den nedan.

Lyckliga människor behöver inte blogga


(Att sedan avsändaren till insändaren skickat in nämnda insändare av exakt samma anledning som merparten av alla bloggare antagligen bloggar, tillåter vi passera oss obemärkt förbi).

Jag är för trött för att avgöra om det där var en korrekt uppbyggd mening. Imorgon är det dags. Kandidatuppsatsen som ligger här och skräpar som bäst, ska granskas under lupp och angripas från allsköns vinklar, eventuellt även vrår. Det kommer kanske att svida. Jag ställer in mig på det i varje fall.



Andra bloggar om: , , , , , , , , ,

Kommentarer:

1 Pjoltas:

Skön replik du skrev på den insändaren. Ja..det inom parentes typ, liksom..ju. Jag gillar tunnelbanor. Ha're

2 ursula:

lycka till i morgon! Jag utgår från att det blir nema problema :)

3 Robert:

Det var många år sedan nu, som jag träffade någon som inte förväntade sig perfektion av mig (jag känner ingen press, jag känner ingen press, jag känner ingen press...) :-P

4 Robert:

Och tack, förresten! Det kommer nog att gå bra. Det räknar jag med :-)

5 Anonym:

Jag håller iaf alla tummar jag har. =)

Men det kommer säkert att gå bra.

Kram ;p

6 Robert:

Tack, "anonyme" välönskare, som skriver från samma ip-nummer som jag... ;-) Kram

Kommentera här: