Kirurgernas dag

Igår blev jag riktigt paff. Jag tappade hakan. Detta efter att ha mött min överman i kass humor. Det var så överrumplande och perfekt. Jag satt och fikade på min praktikplats; två ostmackor och några bitar senapssill. Och där stod han, denne läkare klädd i operationsgröna kläder. Jaså, sa han, där sitter du och firar kirurgernas dag. Vad då, undrade jag, jag satt väl för fan bara och vilade benen en stund? Nej, svarade han då, idag är det ju skärtorsdag. I den totala förvirring som uppstod så passade han sedan på att sno en bit av min senapssill! Men vad skulle jag göra åt det? Har man väl mött sin överman så har man. Kirurgjävel.

Hade jag bara orkat göra en ruta kring texten nedan, så hade det varit en faktaruta. Men nu skiter jag i det. Det var ju ändå igår. Och idag är det visst nån annan form av religiös högtidsdag som jag inte vet varför man firar. Hej och hå. Ska kanske koka ett ägg eller nåt?


Skärtorsdag [jämför skärseld], torsdagen i påskveckan. Denna dag firades länge som helgdag till minne av att Jesus instiftade nattvarden (Matteus 26:17?30) och tvättade lärjungarnas fötter (Johannes 13:1?15). På skärtorsdagen, som alltjämt firas i katolska kyrkan, renades botgörarna från den aska som de beströtts med på askonsdagen och återupptogs i församlingen. Skärtorsdagen var förr förknippad med häxornas färder till Blåkulla, och olika försiktighetsmått vidtogs för att skydda sig mot deras framfart, t.ex. tända eldar och avlossa gevärsskott (jämför senare tiders påsksmällare). Numera klär barnen ut sig till påskkäringar och delar ut påskkort på skärtorsdagen.



Andra bloggar om: , , , , , ,

Kommentera här: