Att steka en sallad

Jag vill redan nu varna känsliga läsare. Innehållet i detta inlägg kan verka stötande för normalt funtade människor. Eller okej, jag börjar nog så här istället: Är det bara jag som funderat över vad som skulle hända, om man skulle få för sig att hacka lite sallad, lägga den i en stekpanna, dra på full värme, och sen bara låta den ligga där? Hur ser den ut efter 10 minuter? Hur luktar den? .....Hur smakar den?

En i sammanhanget helt irrelevant upplysning: Min sambo är bortrest. Det innebär att jag får laga mat helt på egen hand i några dagar nu. Jag ska återupptäcka och förnya det skandinaviska köket.

image568
Sallad. Krispig, fräsch. God.

image569
Luktar som salladen på hamburgare nu.

image570
Börjar bli lite mjukare, men inte mycket.

image571
Lite brun på sina håll nu.

image572
Krispig. Brun. Aptitretande?

image573
Svart.

Såväl lukten som smaken var besvikelser av stora mått. Jag vet nu varför detta inte går att beställa på restauranger. Det smakar skit. Lite som när ens rostade bröd varit alldeles för länge i brödrosten, fast krispigare. Det luktar skit. Lite som exakt allt annat som man råkar bränna vid ordentligt. Detta kunde jag givetvis inte äta. Gjorde en stor skål filmjölk med sallad istället. Jag kan inte rekommendera det heller. Men kontrasten mellan de olika smakerna var... udda. På ett ytterst otrevligt vis.


image574


Nämnde jag att jag är uttråkad förresten?


Andra bloggar om: , ,

Kommentarer:

1 Emma Ellen:

Ok, salladen var inte helt långsökt tycker jag, det finns ju en mängd salladsliknande grönsaker som smakar ypperligt wokat. Men filmjölken, hur kom du på det? Och så ser det riktigt äckligt ut också... :-P

Men jag tackar för att jag slipper prova! =)

2 Anonym:

smöret ester! ...smöret...
aj fil gudd

3 Robert:

Jag gjorde det givetvis för din skull, så att du slipper ;-) Nej, filmjölk och sallad var helt enkelt det skummaste jag kunde komma på. Jag kom på det i samma sekund som jag klev av bussen på väg hem. Jag satte första foten på trottoaren, och så fanns bara idén om filmjölkssallad i mitt huvud. Sen var jag tvungen att äta det för att bli av med tanken. Sen var jag tvungen att dricka vatten för att bli av med smaken. Sen var jag tvungen att blogga om det för att lägga det bakom mig helt och hållet.

4 jf:

det var ett värt exprement utan dess like

Kommentera här: