Dröm #14 - Den ofrivillige nazisten
Min syster, som precis varit hos tandläkaren och därför sluddrar en hel del av bedövningen, laddar upp en tre minuter lång videosekvens. Hon råkar av en slump uttala orden i det hon tänkt säga så att det låter som att hon ord för ord citerar ett brandtal som Adolf Hitler höll i slutet av 30-talet. Vilket ju är absurt, då hon inte ens kan tyska. Hon har dessutom ett större skärsår på sin högra underarm (antar att det var en väldigt slarvig tandläkare hon gick till), vilket gör att hon måste hålla denna i högläge. Vilket ju givetvis kan tolkas som en hitlerhälsning. Inte så jävla begåvat, på det hela taget.
Hon får panik, men det är inget att göra något åt. Videon är redan postad, och hela tjocka släkten kommer att stämpla henne som nazist för all framtid. Shit happens. Själv så får jag för mig att kusinen tagit livet av sig (trots att kusinen bevisligen dog i lungcancer), och skriver därför en dikt om självmord till hans ära. Den blir inte heller särskilt väl mottagen, märkligt nog.
Sen ringde väckarklockan. Jag mindes fortfarande dikten i vaken tillstånd, så jag skrev ner den. Den är faktiskt rätt bra. Men jag behåller den för mig själv, då den fortfarande är i behov av en hel del finslipning.
Läs även andra bloggares åsikter om dröm, mardröm, adolf hitler, nazism, dikt, poesi, självmord, begravning
Jag har en frågestund i min blogg :) Ställ gärna en fråga vettja ;)