Jag [hjärta] kunskap

Jag gillar kunskap. Verkligen. Jag gillar att få kunskap. Jag gillar att söka kunskap. Jag gillar att ha och använda kunskap. Jag gillar att ge kunskap. Jag gillar att se kunskap som statiska fakta. Jag gillar att se kunskap som en process. Jag gillar pseudokunskap, tro brukar det nog kallas. Jag gillar till och med kunskapen om kunskap, s.k. epistemologi; läran om kunskap. Jag gillar det som är värdefullt och användbart att veta. Jag gillar det som är värdelöst och trivialt att veta. Jag gillar kunskapens natur. Jag gillar att kunskap är relativ varje individ. Jag gillar att jag inte vet att så är fallet. Det ger ju mig ännu en anledning att söka.

Fast allt jag kan tänka på är varför jag använde hakparenteser i rubriken. Jag gjorde det för att återanknyta till ett tidigare inlägg som jag skrev i våras. Som nån form av intern, inkonsekvent kontinuitetshumor. Andra användningsområden, förutom i syfte att roa mig själv, är att man kan sätta dom runt matriser inom matematiken, runt fonetisk text i lexikon, när man hoppar ett längre stycke i ett citat; [...], när man anger koncentrationer inom kemin, och idag har jag använt det flera gånger då jag skrivit [Elektronisk] i en referenslista till en litteraturstudie.


Nej, nu är det verkligen sovdags.

"Universum sover
det väldiga örat är lutat mot tassen
med gnistrande stjärneklor",

som Majakovskij så vackert uttryckte det.




Andra bloggar om: , , , ,
Kategorier:

Kommentera här: