Dröm #6 - Fånga en ängel
Plötsligt har vi flyttat tillbaka till Stockholm. Lägenheten är stor och fin. Väldigt ljus. Det ligger en ICA nära-butik inne i lägenheten. En av kassörskorna lyssnar på radio. Den spelar Jag ska fånga en ängel av Ted Gärdestad. Helt utan bas, och med alldeles för mycket diskant. Ljudet låter avlägset.
Min sambo har satt upp enorma tygskynken överallt, föreställande likbleka, avmagrade människor som alla sneglar på mig, samtidigt som de gråter blod. Det rinner ner på parkettgolvet, och bildar stora blodpölar längs hela väggarna. Sen har jag börjat jobba i tunnelbanan igen. Jag kör ett tåg, linje 19 tur 31, och anländer Fridhemsplan, riktning norrut.
Kaklet på väggarna har en lika ful gulton som alltid. En tjej sticker ut från folkmassan. Hon har askgrå hud, och helt grå kläder. Hon står helt stilla mitt i myllret på plattformen. Plötsligt tar hon sats. Hon slänger sig framför tåget. Jag känner henne. Det är tjejen i min klass, som tog livet av sig i lördags. Jag fullbromsar. Det dunsar till under tåget. Efter en stund börjar det osa bränt.
Jag vaknar med ett ryck, och börjar leta efter penna och papper, för jag vill skriva ner en idé som jag plötsligt fick till litteraturstudien som jag håller på att skriva. Klockan är 03:06. Jag ger upp, och försöker somna om. Lyckas till slut, men vaknar i oroväckande punktliga 20-minutersintervaller resten av natten.
Andra bloggar om: dröm, mardröm, drömmar, mardrömmar, självmord, tunnelbana, ted gärdestad
PUT is the shit.