Den kvantitativa forskningsmetodiken, och vad journalister i allmänhet och Lars Möller i synnerhet vet eller inte vet om den
Det jag menade med mitt inlägg, Lars Möller, var att den sortens populistiska undersökningar inte är hållbara, om man väljer att pröva dessa efter samma premisser enligt vilka man prövar vetenskapliga teoriers hållbarhet, och kunskap som man med vetenskapliga mått mätt kan anse vara legitim.
Dessutom säger jag inte alls, som du påstår, att ett stickprov på 703 personer inte skulle kunna anses vara representativt för hela Landskrona. Det jag säger är att slutsatsen att detta lilla stickprov, som borde motsvara knappt 1,75% av hela den befintliga populationen, på något sätt skulle utgöra ett tillräckligt grundat underlag för att påstå att en majoritet av hela stadens invånare tycker att det "redan är kört", är förhastad och förkastlig.
Som jag redan förklarat i inlägget som du syftar på, så gör slutsatsen att majoriteten av stadens invånare är pessimister, anspråk på betydligt större empiriskt innehåll än den inledande premissen, som slog fast att majoriteten av 703 invånare är pessimister. En viss generalisering kan anses vara godtagbar, men är den av denna magnitud så är det däremot tveksamt, och föremål för tolkning.
För att man ska kunna generalisera på detta sätt måste, enligt den induktiva logiken som jag nämnde i det aktuella inlägget, vissa kriterier vara uppfyllda:
Dessutom säger jag inte alls, som du påstår, att ett stickprov på 703 personer inte skulle kunna anses vara representativt för hela Landskrona. Det jag säger är att slutsatsen att detta lilla stickprov, som borde motsvara knappt 1,75% av hela den befintliga populationen, på något sätt skulle utgöra ett tillräckligt grundat underlag för att påstå att en majoritet av hela stadens invånare tycker att det "redan är kört", är förhastad och förkastlig.
Som jag redan förklarat i inlägget som du syftar på, så gör slutsatsen att majoriteten av stadens invånare är pessimister, anspråk på betydligt större empiriskt innehåll än den inledande premissen, som slog fast att majoriteten av 703 invånare är pessimister. En viss generalisering kan anses vara godtagbar, men är den av denna magnitud så är det däremot tveksamt, och föremål för tolkning.
För att man ska kunna generalisera på detta sätt måste, enligt den induktiva logiken som jag nämnde i det aktuella inlägget, vissa kriterier vara uppfyllda:
- Premisserna måste vara rättfärdigade. Ju bättre rättfärdigande av premisserna, ju mer rättfärdigad blir slutsatsen. Detta villkor är väldigt självklart. Sen kan en premiss vara mer eller mindre rättfärdigad. Skulle man upprepa denna undersökning, i ett flertal olika forum, under olika tidpunker och under olika omständigheter, och fortfarande komma fram till exakt samma resultat, så skulle slutsatsen vinna mycket i fråga om rättfärdigande.
- Antalet observationer som utgör grunden för en generalisering måste vara rimligt stort. Detta villkor är lite vagt kan tyckas, men det är trots det rätt så självklart. Vad man försöker påvisa i den här typen av undersökningar är ju att det finns en regelbundenhet, och för att man ska kunna visa detta så måste ett skäligt antal observationer ha gjorts. Det är en tolkningsfråga hur många observationer som man kan anta är ett tillräckligt stort antal, och jag är av den åsikten att antalet observationer i det här fallet inte är tillräckligt stort för att vara representativt för hela stadens befolkning.
- Observationerna ska kunna göras under olika omständigheter. Som jag var inne på under punkt 1, så måste man kunna uppvisa samma resultat under olika omständigheter för att det ska kunna anses vara berättigat. Till exempel så exkluderar Internetundersökningar många äldre, som inte har tillgång till en dator. Skulle undersökningen istället utgöras av en enkät som hemtjänsten delar ut, så skulle stickprovet, och eventuellt men inte nödvändigtvis även resultatet, bli annorlunda.
- Ingen observationssats får motsäga den generella lag som härletts. Med detta menas att det inte får förekomma en enda undersökning som visar på motsatsen, dvs att mindre än 50% av invånarna i den här staden skulle visa sig vara pessimistiska. I såna fall faller hela teorin.
- Man måste ha skäl till att tro att den generella satsen uttrycker en naturlag, dvs en regelbundenhet som finns i naturen. Har vi skäl för att tro att slutsatsen uttrycker en naturlag, dvs att det alltid kommer att finnas fler pessimistiska Landskronabor än positiva sådana, så har vi goda skäl att anta att regelbundenheten kommer att fortsätta. Detta är givetvis omöjligt när man undersöker människors inställning till livet i allmänhet och staden de bor i i synnerhet, och ej heller särskilt tillämpbart på den här typen av undersökningar.
I övrigt så är antalet svarsalternativ för få, resultatet av undersökningen blir för diskret för att beskriva något så hermeneutiskt som en känsla. Det går inte att jämföra med exempelvis en väljarbarometer, där man har ett visst antal partier att välja mellan och inget annat, så din jämförelse haltar lite. 703 av ~40.000 svarande är förvisso en betydligt större andel svarande än i diverse väljarundersökningar, men det säger mer om deras trovärdighet än om den här specifika undersökningen.
Sen är det en omöjlighet att göra en sån här undersökning utan att resultatet färgas av vad den som formgett undersökningen är ute efter för resultat. Till exempel så är formuleringen av svarsalternativen ett tecken på denna avsaknad av objektivism, då alternativet "Nej, det är redan kört", med sin smått komiska klang, sticker ut från de övriga alternativen.
Det är i vetenskapliga sammanhang viktigt att observationerna man gör uppfyller kraven på pålitlighet (reliabilitet) och giltighet (validitet). Pålitlighet har här att göra med att man ska kunna göra samma observation upprepade ggr, samt att andra ska kunna göra samma observation. Giltighet har att göra med hur korrekt observationen är, dvs hur väl den visar oss världen så som den faktiskt är. Den här undersökningen tycker jag förvisso med lätthet kan upprepas av andra, men jag ställer mig skeptisk till dess validitet.
Och mitt s.k. "förbiseende" att frågan ligger ute i några dagar innan omröstningen avslutas är ett medvetet val, då jag gjorde en s.k. tvärsnittsstudie av resultatet.
Men så är det bara en "Dagens fråga" i en tidning också, och ingen vetenskaplig teori som försöker vinna laga kraft. Detta är jag fullt medveten om. Men det är inte alls det som min del av den här diskussionen går ut på, utan jag valde bara att testa den som en vetenskapsteori, för att sånt dravel roar mig. Det finns ändå inte särskilt mycket att sysselsätta sig med i den här stan för folk i min ålder, och när jag väl pluggat eller jobbat färdigt för dagen så måste jag ju sysselsätta mig med nånting.
Sammanfattningsvis: Undersökningar av det här slaget pekar på tendenser, javisst. Men börjar man acceptera dem som sanningar så är man ute på hal, eller åtminstone okunnig, is. Vill man sitta och acceptera ihopfabricerade historier som sanningar, så kan jag rekommendera valfri religion istället.
Rekommenderad läsning:
Hartman, J. (2004). Vetenskapligt tänkande. Lund: Studentlitteratur. ISBN 91-44-03306-0.
Sen måste jag bara fråga, stavar du mitt nick med stort X och litet r med avsikt? Jag föredrar XRob, eller möjligtvis xrob. Xrob däremot anser jag vara estetiskt icke tilltalande.
Tillägg 071127: Såg f.ö. att Aftonbladet börjat lägga till texten "Omröstningen ger en bild av vad Aftonbladets nätläsare tycker. Resultatet ska inte ses som representativt för allmänheten i sin helhet" till sina omröstningar. Såå... pilutta dig ännu mer.
Andra bloggar om: Landskrona, Lars Möller, vetenskap, forskning, forskningsmetodik, kvantitativ forskningsmetodik, vetenskapsfilosofi, kunskapsfilosofi, filosofi, gallup, undersökning, teori, vetenskapsteori
Sen är det en omöjlighet att göra en sån här undersökning utan att resultatet färgas av vad den som formgett undersökningen är ute efter för resultat. Till exempel så är formuleringen av svarsalternativen ett tecken på denna avsaknad av objektivism, då alternativet "Nej, det är redan kört", med sin smått komiska klang, sticker ut från de övriga alternativen.
Det är i vetenskapliga sammanhang viktigt att observationerna man gör uppfyller kraven på pålitlighet (reliabilitet) och giltighet (validitet). Pålitlighet har här att göra med att man ska kunna göra samma observation upprepade ggr, samt att andra ska kunna göra samma observation. Giltighet har att göra med hur korrekt observationen är, dvs hur väl den visar oss världen så som den faktiskt är. Den här undersökningen tycker jag förvisso med lätthet kan upprepas av andra, men jag ställer mig skeptisk till dess validitet.
Och mitt s.k. "förbiseende" att frågan ligger ute i några dagar innan omröstningen avslutas är ett medvetet val, då jag gjorde en s.k. tvärsnittsstudie av resultatet.
Men så är det bara en "Dagens fråga" i en tidning också, och ingen vetenskaplig teori som försöker vinna laga kraft. Detta är jag fullt medveten om. Men det är inte alls det som min del av den här diskussionen går ut på, utan jag valde bara att testa den som en vetenskapsteori, för att sånt dravel roar mig. Det finns ändå inte särskilt mycket att sysselsätta sig med i den här stan för folk i min ålder, och när jag väl pluggat eller jobbat färdigt för dagen så måste jag ju sysselsätta mig med nånting.
Sammanfattningsvis: Undersökningar av det här slaget pekar på tendenser, javisst. Men börjar man acceptera dem som sanningar så är man ute på hal, eller åtminstone okunnig, is. Vill man sitta och acceptera ihopfabricerade historier som sanningar, så kan jag rekommendera valfri religion istället.
Rekommenderad läsning:
Hartman, J. (2004). Vetenskapligt tänkande. Lund: Studentlitteratur. ISBN 91-44-03306-0.
Sen måste jag bara fråga, stavar du mitt nick med stort X och litet r med avsikt? Jag föredrar XRob, eller möjligtvis xrob. Xrob däremot anser jag vara estetiskt icke tilltalande.
Tillägg 071127: Såg f.ö. att Aftonbladet börjat lägga till texten "Omröstningen ger en bild av vad Aftonbladets nätläsare tycker. Resultatet ska inte ses som representativt för allmänheten i sin helhet" till sina omröstningar. Såå... pilutta dig ännu mer.
Andra bloggar om: Landskrona, Lars Möller, vetenskap, forskning, forskningsmetodik, kvantitativ forskningsmetodik, vetenskapsfilosofi, kunskapsfilosofi, filosofi, gallup, undersökning, teori, vetenskapsteori