Egotripp

I mitt funderande över vad den här bloggen egentligen har för syfte så har jag än så länge kommit fram att den åtminstone bör handla om mig själv till att börja med. Och så hittade jag en till sån här lista för en stund sedan, och en liten egotripp innan man går och lägger sig är väl aldrig fel? Den verkar ha mycket med ens samvete att göra. En del svar förbehåller jag mig dock rätten att förklara lite utförligare.


[x] Jag har gjort något som jag lovat någon annan att inte göra. (Dock inget som fått några större konsekvenser, utan mer i syfte att uppnå någon form av komisk effekt)

[ ] Jag har gjort något som jag lovat mig själv att inte göra.

[ ] Jag har smygit ut utan lov.

[ ] Jag har ljugit om var jag är för mina föräldrar.

[x] Jag har en hemlighet som ingen vet. (Rätt många faktiskt)

[x] Jag har fuskat i ett spel. (fast bara när jag spelar för mig själv, typ patiens)

[ ] Jag har struntat i ett prov.

[x] Jag har druckit alkohol.

[x] Jag dricker mig berusad mer än 5 gånger per år. (Det här är en knepig fråga. Var går gränsen för "berusad"? Och mer än 5 ggr/år, ska man anta att det är det senaste året som menas, eller ska man dela antalet ggr man varit berusad med antalet levnadsår?)

[ ] Jag kan inte svälja piller. (Jag lärde mig det i slutet av högstadiet, så det så)

[ ] Jag har blivit diagnoserad med depression.

[ ] Jag tar mediciner mot depression.

[x] Jag har sovit en hel dag utan att ha behövt det. ("Utan att ha behövt det" är en konstig sak att skriva)

[x] Jag har vaknat gråtande. (Åsyftas även tiden då man var ett spädbarn?)

[x] Jag har somnat gråtande.

[ ] Jag kan sjunga så att andra kan lyssna på det. (Jag säger bara sex ord: "Tunnelbana", och "mikrofon som råkade vara påslagen". Observera att jag inte har kryssat i rutan, då det står "att andra KAN lyssna på det", och inte "att jag omedvetet TVINGAT andra att lyssna på eländet")

[x] Jag har stulit en bricka från en snabbmatsrestaurang. (Scenario: Ödsliga metropolen Boden, en sen vinterkväll i kallaste januari. Några uttråkade, berusade värnpliktiga är på väg tillbaka mot regementet, då bestämmer sig för att de är lite hungriga..)

[ ] Jag har lätt för att öppna mig för nya människor.

[x] Jag ser på nyheterna.

[ ] Jag dödar inte insekter.

[x] Jag svär ofta.

[x] Jag sjunger i duschen.

[x] Jag är en morgonperson. (eller, ja OCH nej. ibland är jag en morgonperson, ibland en kvällsperson, ibland en nattperson, ibland bara en person)

[ ] Jag tvinnar mitt hår mellan mina fingrar.

[x] Jag är bra på att baka. (mest bröd, har inte testat så mycket annat)

[ ] Min favoritfärg är vit, ljusröd eller ljusblå.

[x] Jag skulle kunna ha pyjamas på mig till skolan. (tjaa, varför inte liksom. har dock ingen)

[x] Jag vet hur man skjuter. (ak-5, ksp 58, glock 17, pansarskott m/86, slangbella)

[ ] Jag är kär i kärleken.

[x] Jag skrattar åt mina egna skämt. (är något kul så är det kul, oavsett källa)

[ ] Jag äter snabbmat varje vecka. (huuu...)

[x] Jag är bra på matematik.

[ ] Jag tror på spöken. (hmm, nej den kryssar jag nog inte i. jag tror det när jag ser det)

[x] Jag kan inte sova om det finns en spindel i rummet. (dom kryper in i min mun när jag sover, jag lovar och svär. jag dödar alltid allt som kan tänkas krypa in i min mun innan jag somnar)

[x] Jag är väldigt kittlig. (fast "väldigt" är ju öppet för tolkning)

[x] Jag älskar mörk choklad.

[x] Jag är bra på att minnas ansikten.

[x] Jag är bra på att minnas namn.

[ ] Jag har ingen aning vad jag vill göra med resten av mitt liv. (I have a plan. I intend to stick to it)


Satan i gatan vad jag missbrukar ordet "dock" hela tiden. Det ser verkligen inte snyggt ut. Det finns så många synonymer som jag skulle kunna variera mig med, om jag nu måste bygga upp meningarna på det där sättet, "likväl", "i alla fall", "ändå", "men", "likafullt", "emellertid", "ändock", "inte desto mindre" och "trots allt" är bara några alternativ som jag kan komma på just nu. Ack, vad skulle jag inte ge för att min hjärna skulle få för sig att skriva ett "emellertid" emellanåt, utan att jag skulle behöva tänka efter?

Fråga idag på Aftonbladet:

image216
Följande somrar har förändrat mitt liv vad jag kan minnas: 1994, 1997, 1998, 2001, 2005.

(Se vad jag gör nu förresten; Text, text och åter text, och jag säger i själva verket ingenting med den. Den är.. "Substansfattig", är nog ett bra ord. "Innehållslöst svammel" ett annat).

Vad vill jag med det här? Hävda mig? Göra mig hörd? Synas? Underhålla? Irritera? Ifrågasätta? Debattera? Uppehålla mitt rastlösa huvud en stund? Eller bara skriva? (Wow, mitt online-alter ego har en identitetskris. Mitt fysiska, riktiga jag följer detta med stort intresse).

Ska det här bloggandet ha någon form av varaktig framtid, så behöver jag komma fram till någon form av svar, så mycket är i alla fall säkert. Eller så skriver jag bara för att skriva, och försöker undvika att analysera sönder allting.

Kommentarer:

1 Lollias:

Följetongen fortsätter... ;-)
"Det är bara döda fiskar som följer med strömmen" har någon sagt mig nångång. Eller om jag läste det nånstans. Men HIMMMMMMMMLA BRA UTTRYCK är det i vilket fall som helst.
Jag gillar inte heller dessa zombier som likt skyltdockor slaviskt följer senaste trenden, oavsett om det gäller kläder, midjemått, musikval eller politisk övertygelse. Jag är själv, åtminstone i mitt tycke, ingen död fisk. Jag simmar gladeligen mot strömmen oavsett situation. :-)
Jag tror att din jungfruliga antisprettendens ställer till det i onödan. Det är ju spretigheten som gör dina texter så intressanta! Hade du bara skrivit om vilket-*censur*-lag-det-då-var-du-hejade-på, hade jag inte ens läst mer än kanske halva första rubriken.
Var glad över din hjärnas spretighet! Det är ju
a) ett tecken på simultanförmåga; du kan hålla flera tankar i huvudet samtidigt (eller nåt).
b) ett tecken på intelligens; du har inte fastnat i gamla spår utan ifrågasätter dina egna tänk.
c) ett tecken på samhällsansvar; du reagerar både på döda fiskar och på texter som framhåller en annan synpunkt.
d) ett utomordentligt sinne för humor; du inte bara ironiserar andra utan även dig själv.
Har jag smörat nog nu? *S*
Skämt åsido, jag gillar ditt "spretiga" sätt att skriva. Har inga problem att hänga med eftersom jag är skytt. :-) (Tyvärr alla extra-tjosan (vad de då heter) i Skorpionen, vilket inte är någon bra kombination...)
Generaliseringar... Om dem tycker jag inte. Fast de är som rätt bra att ha när man snabbt ska, generellt, försöka förklara vad man tycker. Tror jag. Ibland. Eller nåt. Kanske.
De är extremt farliga när man lever med en av handarbetets vänners medlemmar (en ordmärkande klubb jag själv tillhör, ska tilläggas), och i diskussioner kan jag nog driva folk till vansinne med mina icke-generaliseringar. :-) Men ibland ORKAR man ju bara inte ta upp ALLA detaljer, för att komma till det man vill säga är generaliseringar ibland ett måste. Jag vill med detta, tror jag, säga att jag förstår dig.
Eller, rättare sagt, jag TROR att jag förstår vad du menar och håller sålunda egenligen med om mitt eget. Hmm...
Som sagt, jag blir orolig när en (som det verkar) kreativ och intresseväckande skribent plötsligt mejar sin egen text, för vi som läser dina texter anser dem underhållande och tankeväckande. Jag har iofs inte pratat med ALLA som läser din blogg, men jag utgår från att alla tycker som jag i det fallet. :-D Så mycket enklare på det viset. Inte likt dig, så sant som det är sagt. Inte för att jag på något sätt kan säga att jag känner dig, men utifrån min förutfattade bild av dig, bildad på mina reaktioner på det du skrivit, är det inte likt dig.
Usch, nu blev jag både petimetrig och långrandig. Icke-generaliseringsmaskinen tuggar på för fullt...
Ser fram emot både glada och nere-iga rader framöver!

2 V:

Jag säger bara: Fantomen på operan...... Underbart!!!!

3 Robert:

Antisprettendens var ett alldeles förträffligt ord!
Funderade länge och väl igår, och sammanfattningsvis så kom jag väl fram till att det är okej att fortsätta som jag gör. Det är iaf inget fel med det. Dra en ring runt allt jag skrivit om hittills (lite Landskrona, lite vardagsbetraktelser, lite hockey, lite humor, lite om mig själv, lite om kränkningar och paranoia) och helt enkelt proklamera att det är allt detta som min blogg handlar om.
Känner dock (ständigt detta "dock"..) fortfarande att inlägg av det seriösare slaget är lite konstlade på nåt sätt. Det tar emot att skriva dom, så det kommer nog att bli lite färre inlägg av det slaget framöver.
Generaliseringar är lite intressanta ändå. Observera någon upprörd människa nästa gång du har möjlighet, ALLT är ALLTID fel, ALDRIG får han/hon som han/hon vill, tåget kommer ALDRIG i tid, etc.
Men jag tror det är nyttigt att rannsaka sig själv och sitt skrivande emellanåt, så man håller sig på rätt spår och inte flummar iväg nånstans.

4 Lollias:

*Funderar över det där med fantomen på operan...*
*stolt* Himmmmmla skoj att ha kunnat lyfta lite på draperiet!
Rannsakan är, som du säger, helt rätt. Däremellan är det dock *S* helt OK att bara vara och ha kul. Jag har sett aldrig-alltid-tendenserna hos många i min omgivning, och de är alltid lika fascinerande. Ena stunden har X problem med att ALLTING ALLTID går käpprätt åt ... för att i nästa stund ALLTID vara glad och optimistisk. Jojo. Visst. Jag försöker att undvika orden "aldrig" och "alltid", för de är nästan alltid lögn. (Jo, "nästan alltid" är ok eftersom det innefattar "nästan".)
Visst är "dock" ett fiffigt ord? Jag gillar det, även om jag, som du, retar mig på att jag använder det liiiite för ofta. :-)
.
Det där manligt-kvinnligt-testet lät spännande, gissar att jag hamnar tvärt om i poängen... Måste göras, med andra ord. :-)

5 Robert:

Det där med fantomen på operan syftar på att det var det som jag råkade sjunga på, den där ödesdigra dagen då avstängningsknappen på mikrofonen i tåget som jag körde inte fungerade riktigt som den skulle. körde genom hela stan innan en trafikant slutligen kom fram och sa till mig.. :-)

Kommentera här: