Dröm #4 - Bisarreri

Min dröm-kategori har legat på is lite för länge nu för att jag ska känna mig fullt tillfreds, så jag tänkte berätta om en gammal dröm jag drömde natten till den 25:e augusti 2005. Det är en intressant mardröm av det lite halvbisarra slaget. Jag citerar ur min dagbok på ett Internetcommunity nära Dig:

"Hade en så skum mardröm i natt. Jag bodde i ett jättehögt hyreshus med citrongula väggar, och jag hörde röster inne i huvudet som ekade ut ur mig och ut i hela trapphuset. En kväll när jag hade varit ute och festat med H (ett ex till mig, anm.) och T (en vän från gymnasiet, anm.) och kom hem så var min ytterdörr öppen och någon var hemma hos mig, jag kände det alldeles tydligt, men jag kunde inte se någon. Det var fullt med vatten över hela golvet.

En granne hade lämnat en lapp på min dörr om att jag skulle sluta föra så mycket oväsen. Jag bytte lås och kunde inte sova så jag åkte ner med hissen till källaren för att lämna min cykel där. Det var en klaustrofobiskt liten genomskinlig glashiss med en massa hål i väggar, tak och golv, och det var lite drygt 40 våningar ner till källaren och på varje våningsplan stod det läskiga människor, alltid två på varje våning och dom flesta var utan ögon.

Dom försökte ta på mig med sina långa, äckliga armar genom hålen i glasväggarna.

Väl nere i källaren så fanns det ingen belysning, så jag fumlade mig fram i mörkret och fick panik och jag kunde inte höra om det var någon mer än jag där nere för rösterna i mitt huvud ekade så högt, men jag kände vinddraget av att någon andades hela tiden.

Jag sprang därifrån och sprang upp för trapporna alla 40 våningar och hela tiden jagade någonting mig och fick tag i mina fötter gång på gång och fällde mig så jag slog upp stora sår på knäna och händerna och i huvudet och jag grät och skrek och fick panik igen och sprang och sprang och sprang.

När jag äntligen kom fram till min ytterdörr så var den öppen igen och stod på vid gavel. När jag kom in i lägenheten blev det helt plötsligt alldeles dödstyst. Jag kunde inte se eller höra någon. Tapeterna såg plötsligt mycket äldre ut, alldeles solblekta och sönderflagnade. Alla möbler var borta, och någon hade tagit mitt badkar, det var bara en stor rostfläck kvar där det brukade stå."

Sen vaknade jag. Analys?



Andra bloggar om: , , ,

Kommentarer:

1 Lollias:

Material för en skräckfilm, kanske?

2 Robert:

Lätt! Får kanske skapa en insamling till en videokamera först, sen är jag i full gång! :-)

Kommentera här: