Dagens i-landsproblem #5
Vi har en granne, en helt vanlig kille som bor ensam i lägenheten bredvid, han är väl ungefär i min ålder. Han brukar, mig veterligen, inte laga mat särskilt ofta. Nu har han dock precis skaffat sig en flickvän (dom verkar gilla att stå och hångla i trappuppgången när man går förbi), och för att då visa sig duktig (eller skicklig, kapabel, duglig, företagsam, handlingskraftig, huslig; vad man nu vill kalla det) så har han alltså börjat försöka laga mat. Och brandlarmet i hans lägenhet går igång vareviga dag till följd av detta, alltid runt middagstid. I förrgår gick det igång tre ggr inom loppet av 20 minuter. Igår en gång. Idag en gång (hittills).
The Usual Suspects... Tvåan från vänster är Kevin Spacey.
Men det behöver ju självklart inte vara på just det viset. Det är en ren spekulation.
Kanske har det slagit slint i huvudet för honom, han kanske har blivit av med jobbet (han jobbade garanterat på Haldex), och hela hans liv har rasat samman? Han kanske ligger där på golvet i hallen, i fosterställning, iklädd endast ett par slitna Björn Borg-kalsonger, stirrandes på den lilla, blinkande, röda lampan på brandlarmet, och räknar... 2878... 2879... 2880... Och så måste han kontrollera att batterierna inte har tagit slut (räkneexemplet förutsätter att lampan blinkar till var 30:e sekund, och därmed 2880 ggr på ett dygn), för tar dom slut så riskerar han att förlora sin lägenhet också, allt kan brinna ner, det enda i livet som han fortfarande känner att han har kontroll över. Den sista barriären som inte rämnat ännu, och förvandlat honom till vilken uteliggare som helst.
Eller så har han gömt en asylsökande i lägenheten. En fruktansvärt röksugen asylsökande från Turkiet, vi kan kalla honom Müslüm, som passar på att ställa sig under brandvarnaren i hallen och ta sig ett bloss varje gång som killen gått ut för att köpa mat till sig och sin tillfälliga gäst. Kanske är det till och med den asylsökandes dotter som jag alltid ser killen stå och hångla med i trappuppgången? Dom vill hålla sin förälskelse hemlig för fadern, och trappuppgången är då deras enda tillflyktsort? (Personligen så hade jag nog föredragit tvättstugan, mindre spring där nere, men det är jag det).
Kanske är det något tekniskt fel på hans brandlarm? I förrgår så började brandlarmet att pipa utan synbar anledning, killen tog då en hopfällbar stege (som han har stående i sitt städskåp), gick ut med den i hallen, klättrade upp för den, plockade ner brandlarmet, och tog ut batterierna. Larmet tystnade. Han testade sedan att sätta i batterierna igen, med fortsatt pipande som resultat. Han testade då att sätta in ett par nya batterier (för att utesluta att det berodde på att batterierna var slut), men det fortsatte ändå bara att pipa. Han plockade till slut ur batterierna, och gick nästa dag till hyresvärden och fick en ny brandvarnare. När den väl var på plats, så testade han den såklart - Och det var det pipande ljudet som jag hörde igår. Vilket då i sin tur då kan innebära att pipet jag hörde idag verkligen var/är en brand. Men jag luktar ingen rök (ännu), så jag sitter kvar ett tag till.
En annan teori är att pipandet enbart existerar inne i mitt eget huvud. Jag har fått tinnitus, helt enkelt. En sällsynt form av intermittent tinnitus då, som drabbar mig vid middagstid varje dag. Antagligen så har jag utvecklat sjukdomen till följd av bullerskador, som jag mest troligt har ådragit mig under mitt flitiga Guitar Hero II-spelande.
Eller så har han skaffat sig en enorm jätte-tamagotchi (vi snackar 2 meter hög, och 1,3 meter bred här) som helt enkelt utstöter ett ljud som låter precis som ett brandlarm när den har bajsat, eller när den är hungrig. Om så är fallet så borde han ju faktiskt sätta upp lappar om det i trappuppgången, dels så att jag slipper fundera över varför det piper, och dels så att jag kan få reda på var jag kan skaffa en själv!
Nej usch, tänk vad något så pass banalt som ett brandlarm kan sätta igång för tankar egentligen. Jag kan hålla på och spekulera kring det här precis hur länge som helst (jag har redan 4 nya teorier i huvudet). Egentligen så är det väl det som är det riktiga i-landsproblemet; den kompletta avsaknaden av riktiga problem, och tristessen som alltid följer i dess spår.
Andra bloggar om: i-land, problem, i-landsproblem, brand, larm, brandlarm, brandvarnare, grannar, hångla, mat, matlagning, arbetslös, uteliggare, asyl, asylsökande, förälskelse, teknik, batteri, tinnitus, tamagotchi, tristess
Det kanske inte är brandlarmet utan äggkokaren som går igång? :-)